Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan. Å andra sidan kan sötsuget försvinna efter någon vecka, till skillnad från annat biokemiskt beroende. Sockerberoende som diagnos skulle tvätta bort stämpeln ”dålig karaktär”, men är ett kontroversiellt begrepp.
WHO kommer snart att skärpa riktlinjerna för buller. Att Sverige har gått motsatt väg och lättat på reglerna för buller vid bostäder har fått forskarna att varna för långsiktiga hälsoeffekter.
Den som är snygg får många fördelar bara genom att upplevas som attraktiv. Högre lön, mildare straff, fler vänner… Och fler röster om hen är politiker. Men låt dig inte luras av ytan i höstens val.
Ett digitalt verktyg som mäter empatin i världen genom att analysera världsledarnas prat på nätet. En algoritm som tar tempen på världshumöret. Låter detta som science fiction? Inte alls menar utvecklarna bakom Raoul Wallenberg Algorithm.
Det går att träna sig till ett toppresultat i högskoleprovet. Din IQ däremot anses som medfödd och oberoende av utbildning. Men forskning pekar nu på att även IQ går att öva upp – med mer tid i skolan.
Sverige är ett av världens mest toleranta länder, visar internationella mätningar.
Men tolerans är inget vi kan ta för givet, inte ens i Sverige.
– Toleransen utmanas av både migration och av antidemokratiska strömningar i omvärlden, säger Bi Puranen, generalsekreterare i World Values Survey.
Är du orolig över hur sociala medier påverkar oss med sina skräddarsydda budskap? Oron kan vara överdriven, menar forskare. Kanske är det bara samma slags moraliska panik som när ungdomar började läsa serietidningar på 1950-talet.
Sociala medier ser ut att slå igenom på allvar i valrörelsen 2018. Men vad händer om Facebook blir politikernas vassaste vapen?
– Risken finns att valrörelsen blir smutsigare än vad vi är vana vid, varnar medieforskaren Marie Grusell.
Risken för falsk information som sprids via sociala medier ökar inför det svenska valet. Men hur stor risken är eller vilka intressen som om ett halvår skulle vilja störa valet beror i hög grad på vad som sker i omvärlden.
– Det bästa sättet att avslöja falsk information är att själv vara uppmärksam, säger Thomas Nygren som forskar om det vi kallar fake news.
Hur blir någon radikaliserad? Och går det att motverka? Rättegången mot Rakmat Akilov har fått många att undra. Men forskningen ger ännu inga svar. Ett problem är att det inte är definierat vad den radikaliserade avviker ifrån. Ett annat att primärkällan ofta dör i sin gärning.
Vad du heter påverkar både din identitet och vad folk tycker om dig. Dessutom berättar det en del om vad dina föräldrar hoppas att du ska åstadkomma i livet. Enligt en amerikansk undersökning påverkar namnet också hur framgångsrik du blir.
Hur skriver man en bästsäljare? Med hjälp av kraftfulla datorer som matas med tusentals sidor text försöker forskarna svara på frågan.
När kärleksrelationen knakar finns hjälp att få. Men vi pratar sällan om vänskap i kris.
– Det finns ingen vänskapsterapeut att gå till trots att vännerna är så viktiga för oss, säger Mats Hilte som forskar om vänskapsband.
Förhör eller intervju? Att skapa förtroende är bättre än att försöka tvinga fram ett erkännande, menar forskare. I Sverige saknar polisen en nationell förhörsstrategi.
Sedan 1 januari 2018 måste fondförvaltare redovisa sitt hållbarhetsarbete. På sikt kan de systemfel som gör finansmarknaden instabil och kortsiktig förändras.
Namnpubliceringarna i samband med #metoo och den stora mängden vittnesmål som publicerats anonymt har ritat om den medieetiska kartan, konstaterar medieetikforskaren Susanne Wigorts Yngvesson.
– Publiceringen har legitimerat och förstärkt kampanjerna och överlåtit på mig som mediekonsument att avgöra om det som berättas är sant eller inte. Medierna har klivit av sin roll som granskare, säger hon.
Efter #metoo blir det förhoppningsvis betydligt bättre, för både män och kvinnor. Idéhistorikern Katarina Leppänen ser redan att jämställdhetsplaner tas på större allvar och att anmälningar om kränkningar i högre grad utreds.
– Nu finns det nog ingen väg tillbaka, säger hon.
Vi närmar oss högtiden då givandet är självklart, ja, nästan ett påbud. Att givmildhet är ett kortlivat, känslostyrt fenomen är väl känt. Men hur kan man få givmildheten att vara en längre tid?
Kreativitet framhålls ofta som avgörande för att kunna vara forskare på nobelprisnivå. Och sannolikt måste en nobelpristagare vara kreativ på fler sätt än bara i sin forskning, säger kreativitetsforskaren Eva Hoff. Bakom banbrytande forskning finns både ett kreativt ledarskap och kreativitet för att hitta rätt samarbetspartners.
Vad skapar en Nobelpristagare? Intelligens, uthållighet och kreativitet, säger forskarna. Men viktigast är ett brinnande intresse för själva ämnet man forskar om. Och att vara man, förstås.