En ny detektor av grafen kan revolutionera nästa generations rymdteleskop. Genom att korsa signaler av olika frekvens kan man 3D-avbilda universum – och kanske avslöja hur livet kom till jorden. Tekniken har demonstrerats av forskare vid Chalmers.

För att fungera korrekt behöver digitala verktyg kunna förstå om det är musiken eller klädesplagget som avses med ordet ”rock”, och om det med ”damm” menas en vattensamling eller smuts i hörnen. Datorer som använder mänskligt språk kan automatiskt lära sig de olika betydelserna av ord med fler än en innebörd.

Med hjälp av nya kraftfulla elektronmikroskop har forskare vid Umeå universitet avbildat Streptomyces-bakterier som skapar långa trådar och nätverk för att kunna växa och stabilisera sin form. Bakterien är en potentiell guldgruva för produktion av antibiotika.

En ny typ av elektronvåg kan hjälpa till att förklara några av mysterierna kring supraledare. Forskare från Chalmers och Politecnico di Milano har identifierat en avgörande aspekt hos den vanligaste gruppen av högtemperatursupraledande material, nämligen fluktuationer i den så kallade varierande laddningsdensiteten.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor vid Aalto-universitetet i Finland utvecklat en ny metod för att skapa bilder av molekyler i celler eller vävnadsprover. Metoden bygger på att DNA-snuttar används och kallas förenklat för DNA-mikroskopi. Tillvägagångssättet beskrivs i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Ungefär 60 000 DNA-spår från brottsplatser analyseras årligen på Nationellt forensiskt centrum i Linköping. Men många är för nedsolkade och går inte att använda. Nu har forskare i Lund identifierat ett enzym som kan hantera nästan femtio gånger mer smuts.

I augusti 2019 rörde sig en berguv i ett begränsat område i centrala Göteborg. Men det är inte något konstigt med en berguv mitt i stan, enligt biologen Urban Olsson, Göteborgs universitet. Där finns både mat och bra ställen att hänga på.

De nya zeeländska sångfåglarna huia och kokaka dog ut under 1900-talet. En kartläggning av DNA från uppstoppade fåglar i museisamlingar, visar att arten minskade i antal redan från istiden. Senare dog de ut helt, sannolikt på grund av nya rovdjur som européerna hade med sig.

Många IT-molnleverantörer lovar sina kunder att infrastrukturen kommer att vara tillgänglig 99,99 procent av tiden. Men vad ska man göra när det inte finns tillräckligt med energi för att köra alla applikationer på full fart? Jakub Krzywda, doktorand vid Umeå universitet har utvecklat modeller och algoritmer för att väga förhållanden mellan strömförbrukning och applikationsprestanda mot varandra.

Dagens broilers bygger på hönsrasen White Plymouth Rock. Genom att analysera dess arvsmassa har forskare tagit reda på vilka andra raser som ingår i släktträdet.

Ibland har ridhästar asymmetriska rörelsemönster fastän de verkar friska. En studie från SLU har visat att rörelsemönstret hos sådana hästar inte påverkades av antiinflammatorisk behandling mot smärta. Samtidigt går det inte att utesluta att vissa av hästarna ändå har ont.

Förändring av en enda aminosyra i ett visst protein har spelat en viktig roll för hur strömmingen anpassat sig till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring finns hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten.

Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. Det gör även 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Upptäckten är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura-tid åt liknande föda som dagens flamingor.