Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Vätgas för energianvändning kan utvinnas ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalysatorer. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat sammansatta polymerpartiklar i nanostorlek som gör framställningen mer miljövänligt. De pyttesmå polymerprickarna fördelar sig jämnt i vatten, vilket ökar reaktionsytan och mer ljus kan lagras i form av vätgas.
Många forskare har försökt placera extremt små diamanter i levande celler. Varför? Jo, diamanterna fluorescerar och kan därmed ge helt ny kunskap om cellens inre liv. Nu har fysikforskare i Lund lyckats med bedriften.
På 1980-talet började ozonlagret, som skyddar jorden mot farlig UV-strålning, tunnas ut på grund av freon-utsläpp. När freonerna fasades ut växte ozonskiktet till sig. Forskare befarar nu att lustgas kan vidga ozonhålet igen.
Spindeltråd är den starkaste fiber vi känner till, men det går att tillverka konstgjord spindeltråd som är ännu starkare, menar forskare. Med hjälp av grundläggande kunskaper om cellbiologi och proteinveckning.
En försurad havsmiljö kan göra att alger och tång växer snabbare. Men den snabba tillväxten riskerar att få allvarliga följder. Tången blir större till yta men inte till vikt, och går lättare sönder.
Utsläppen av växthusgaser från vattendrag stiger i områden där den sibiriska permafrosten tinar. Floder och sjöar i nordliga områden är viktiga källor för utsläpp av växthusgaser till atmosfären, men på grund av få mätningar är nivåerna osäkra. En studie Umeå universitet visar nu att kolutsläppen i västra Sibirien överstiger kolexporten till Arktiska oceanen.
Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer.
Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C, visar en studie från vid Lunds universitet.
Celler måste stämma av med varandra. Gå från monolog till dialog för att kroppen ska fungera. Nu har forskare kartlagt hur de gör vid ämnesomsättningen.
– Vi har sett hur cellerna övergår från sitt enskilda beteende till att koordinera det med sina grannar, säger Caroline Beck Adiels, forskare inom biologisk fysik.
En beräkning som är så komplex att den tar tjugo år att genomföra på en kraftfull stationär dator, kan nu göras på en timme på en vanlig laptop. Fysiker har konstruerat en matematisk genväg för att otroligt snabbt beräkna atomkärnors egenskaper, utifrån kvantmekaniska modeller för den starka kraften mellan protoner och neutroner.
Den genetiska koden styr inte bara vilka proteiner cellen tillverkar, utan bestämmer också till stor del hur mycket. Genom att utnyttja superdatorer och artificiell intelligens, AI, har systembiologer på Chalmers gjort en banbrytande upptäckt om allt biologiskt liv.
Genom att använda nya matematiska modeller och datorsimuleringar på stora register med fossila data har forskare kommit fram till att blommande växter fanns redan på juratiden, vilket är miljontals år tidigare än man hittills trott.
Jakt med löshund ökar älgens energiförbrukning, vilket på sikt kan öka risken för negativa effekter på kroppskonditionen. Men, om störningarna inte upprepas frekvent, verkar älgen kunna kompensera energiförlusten med att vila och använda mindre energi dagen efter jakt.
Den bolid, rymdsten, som lyste upp himlen över Mellansverige i november förra året gav upphov till ett meteoritfall. Det bekräftar forskare efter att fragment av rymdstenen har hittats och undersökts. Det är det första svenska fyndet efter ett observerat meteoritfall på över 66 år.
Svampar besitter individuella karaktärsdrag, och deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. I jakt på föda.
Storskalig trädplantering för att motverka klimatkrisen är inte problemfri. Restaurera förstörd skog i stället för att skapa nya planteringar. Skydda befintlig skog och lyft lokalbefolkningens roll. Det menar forskare som granskat olika försök att återställa skövlad regnskog.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
Blåbocken är utdöd sedan år 1800 och idag finns bara enstaka exemplar bevarade på museer I Europa. Nu visar en dna-undersökning att flera av exemplaren i själva verket är närbesläktade antiloparter som även lever idag. Dock är blåbocken som är utställd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm äkta.
Det supertunga grundämnet 114, flerovium, har skapats på labb genom kärnfusion. Förhoppningen var att upptäcka en ”magisk” variant som är extra långlivad. Experimentet lyckades – men någon stabil variant fanns inte. Nu riktar Lundaforskarna istället ögonen mot grundämne 120.
Ålar föds och dör i Sargassohavet, men är annars spridda över stora geografiska områden. Till skillnad från andra djur med stort utbredningsområde, är ålarna genetiskt likadana överallt. Upptäckten gjordes av forskare som jämfört hela arvsmassan hos ålar från olika delar av Europa och Nordafrika.