Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer.
Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C, visar en studie från vid Lunds universitet.
Celler måste stämma av med varandra. Gå från monolog till dialog för att kroppen ska fungera. Nu har forskare kartlagt hur de gör vid ämnesomsättningen.
– Vi har sett hur cellerna övergår från sitt enskilda beteende till att koordinera det med sina grannar, säger Caroline Beck Adiels, forskare inom biologisk fysik.
En beräkning som är så komplex att den tar tjugo år att genomföra på en kraftfull stationär dator, kan nu göras på en timme på en vanlig laptop. Fysiker har konstruerat en matematisk genväg för att otroligt snabbt beräkna atomkärnors egenskaper, utifrån kvantmekaniska modeller för den starka kraften mellan protoner och neutroner.
Den genetiska koden styr inte bara vilka proteiner cellen tillverkar, utan bestämmer också till stor del hur mycket. Genom att utnyttja superdatorer och artificiell intelligens, AI, har systembiologer på Chalmers gjort en banbrytande upptäckt om allt biologiskt liv.
Genom att använda nya matematiska modeller och datorsimuleringar på stora register med fossila data har forskare kommit fram till att blommande växter fanns redan på juratiden, vilket är miljontals år tidigare än man hittills trott.
Jakt med löshund ökar älgens energiförbrukning, vilket på sikt kan öka risken för negativa effekter på kroppskonditionen. Men, om störningarna inte upprepas frekvent, verkar älgen kunna kompensera energiförlusten med att vila och använda mindre energi dagen efter jakt.
Den bolid, rymdsten, som lyste upp himlen över Mellansverige i november förra året gav upphov till ett meteoritfall. Det bekräftar forskare efter att fragment av rymdstenen har hittats och undersökts. Det är det första svenska fyndet efter ett observerat meteoritfall på över 66 år.
Svampar besitter individuella karaktärsdrag, och deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. I jakt på föda.
Storskalig trädplantering för att motverka klimatkrisen är inte problemfri. Restaurera förstörd skog i stället för att skapa nya planteringar. Skydda befintlig skog och lyft lokalbefolkningens roll. Det menar forskare som granskat olika försök att återställa skövlad regnskog.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
Blåbocken är utdöd sedan år 1800 och idag finns bara enstaka exemplar bevarade på museer I Europa. Nu visar en dna-undersökning att flera av exemplaren i själva verket är närbesläktade antiloparter som även lever idag. Dock är blåbocken som är utställd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm äkta.
Det supertunga grundämnet 114, flerovium, har skapats på labb genom kärnfusion. Förhoppningen var att upptäcka en ”magisk” variant som är extra långlivad. Experimentet lyckades – men någon stabil variant fanns inte. Nu riktar Lundaforskarna istället ögonen mot grundämne 120.
Ålar föds och dör i Sargassohavet, men är annars spridda över stora geografiska områden. Till skillnad från andra djur med stort utbredningsområde, är ålarna genetiskt likadana överallt. Upptäckten gjordes av forskare som jämfört hela arvsmassan hos ålar från olika delar av Europa och Nordafrika.
Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare, menar Lundaforskare som studerat fjärilarnas aerodynamik.
Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora men säkerheten är ett problem. Forskare har därför tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar.
Utan gas bildas inga nya stjärnor och galaxer dör. Med hjälp av teleskopet ALMA har forskare för första gången lyckats observera en galax som är på väg att dö. Forskarna kunde se stjärnbildande gas kastas ut i form av en ”tidvattensvans” och orsaken till fenomenet tros vara en kollision mellan två galaxer som smält samman till en.
Klimatet och dess förändringar påverkar inte bara enskilda arter, utan också det komplexa samspelet mellan arter. Denna växelverkan har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. Upptäckten kan på sikt leda till ett billigt, energieffektivt och mer miljövänligt alternativ både för belysning och led-skärmar.
Ett allt mer digitaliserat samhälle ställer nya krav på anställda och inom offentlig sektor fördubblades efterfrågan av digital kompetens under perioden 2006−2019. Bristen på kompetens gör att de offentliga organisationerna riskerar att halka efter i sitt digitaliseringsarbete.
