Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
TV-serien Chernobyl har aktualiserat en diskussion om kärnkraft. Och även frågan om slutförvaring av kärnavfall. Umeåforskaren Michael Holmboe studerar hur uranmolekyler i förbrukat kärnbränsle interagerar med bentonitlera vid lagning i berget.
För 34 miljoner år sedan upphörde det växthusklimat som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium men kan nu ha fått ett svar.
Sillgrisslor får svårare att överleva om dagens förvaltning av Östersjön lyckas med målen att minska övergödningen och återuppbygga torskbeståndet. Östersjön kan inte ge oss allt. Därför behöver vi diskutera prioriteringar, menar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Så kallade hoppande gener – transposoner – är normalt nedtystade av metylgrupper på DNA:t, men kan aktiveras igen med hjälp av gensaxen CRISPR. Forskare i Lund har lyckats studera vad som händer när nedtystningsprocessen stängs av i mänskliga celler. Fyndet ger nya insikter i hur förändringar i DNA-metylering bidrar till sjukdomar.
Tillgång till säkert dricksvatten är en ständig utmaning i stora delar av Bangladesh. En tidigare outnyttjad grön makroalg i regionen kan användas till effektiva pappersfilter för vattenrening. Forskare från Uppsala har lett arbetet med algfiltren som ger skräddarsydd porstorlek.
Att bygga en månbas är en rejäl utmaning. För att slippa ta med tungt material från jorden utvecklar forskare möjligheten att använda månstoft i särskilda 3D-skrivare. Dessa ska kunna printa ut byggstenarna direkt på plats – så kallad additiv tillverkning.
Umeåforskare har beskrivit världens kanske minsta proteinfabrik – hos den lilla parasiten mikrosporidie, som bland annat infekterar silkesmaskar och bin. Med hjälp av så kallad kryo-elektronmikroskopi har forskarna lyckats se unika detaljer i ribosomerna, de strukturer i cellen som tillverkar proteiner.
Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Nu har forskare i Uppsala hittat supraledande material som bara är tre atomer tjockt. Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Högtemperatursupraledning i kopparoxider upptäcktes för 30 år sedan men orsaken till deras höga övergångstemperatur är fortfarande en gåta. Uppsalaforskare har nu kommit närmare gåtans lösning med ett nyupptäckt material som är supraledande trots att det bara är tre atomer tjockt.
Atomernas grundläggande egenskaper kan förändras under högt tryck. Detta ger en ny dimension till periodiska systemet – och helt nya förutsättningar för materialforskning, enligt forskning från Chalmers.
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer.
Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.
Energi- och proteininnehållet i växter är högre om de betas än om de klipps. Innehållet från de betade områdena ökar med åren, medan det är oförändrat där man bara klipper vegetationen.
Flugor kan, precis som flera andra djur som till exempel fåglar, navigera genom att känna av jordens magnetfält. Förklaringen är en inbyggd kompass, där proteinet kryptokrom spelar en avgörande betydelse.
Fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli cirka trettio procent större i år. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornet och kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.
Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Genom att modifiera mikroskopiska cyanobakterier producerar de stora mängder butanol som kan användas som ett miljövänligt fordonsbränsle.
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Kartläggning är viktig för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den.
Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. Det visar en omfattande internationell studie där forskare från Lunds universitet har deltagit.
Det råder vattenbrist i stora delar av Sverige – trots allt regn. Och den tilltagande grundvattenbristen hotar svensk vattenförsörjning. Renat avloppsvatten kan bli ett sätt att klara dricksvattnet, menar forskare. På Gotland har avsaltat havsvatten klarat den värsta krisen.
Klimatförändringarna påverkar svensk livsmedelsproduktion i allt större utsträckning. Redan idag ser vi synliga effekter inom växtodling. Forskare på SLU arbetar med att ta fram nya vetesorter anpassade för ett extremt och omväxlande klimat.
Allt fler vill veta var kläderna de köper kommer ifrån och om de är etiskt producerade. Men hackig information, förfalskningar, och brist på insyn gör det svårt. De QR-koder och RFID-chip som används i dag är lätta att läsa av och kopiera. Forskare vid textilhögskolan i Borås jobbar nu på ett nytt spårbarhetssystem.