Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Forskare på Chalmers har tagit fram en optisk förstärkare som är så kompakt att den ryms på ett minimalt chip. Trots storleken genererar den minimalt med brus och har betydligt bättre prestanda än sina föregångare.
Marken brann och ny forskning visar att vatten i sjöar och floder förvandlades till ett giftigt mikrobiellt slam. Klimatförändringen under slutet av tidsperioden Perm gick extremt snabbt med en temperaturökning på upp till 14 grader.
Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar svamparna till kemisk krigsföring.
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen och hårdast drabbas ekosystemen vid polerna visar en ny och lättillgänglig matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet.
Odlingsmetoder som ökar kolhalten i marken kan skydda vete- och kornodlingar i ett förändrat klimat. Men de metoder som krävs är på kort sikt kostsamma för jordbrukare. Forskarna efterlyser riktade miljöersättningar.
Städernas matavfall kan bli odlingsbäddar för ostronskivling. Den köttiga koralltickan trivs på sågspån från svensk skog. Odlad svamp kan bli en nyckelspelare i så kallad cirkulär matproduktion, menar forskare vid SLU.
Lundaforskare har kommit på ett nytt sätt att detektera mikrovågsfotoner, ljuspartiklar med låg energi. Med hjälp av nanotrådar kan de omvandla dessa fotoner till en mätbar ström av elektroner, något som behövs för kommunikation mellan delarna i en kvantdator.
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
Bioolja behövs i såväl biodrivmedel som i kemikalieindustrin. Kraftvärmeverk i Sverige skulle kunna börja producera bioolja, vid sidan om sin produktion av el och fjärrvärme, visar forskning.
Dagens alternativ för att mäta hälsoriskerna med strålning, med dosimetrar, är oftast dyra och komplicerade. Forskning visar att det går lika bra med hushållssalt.
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
Det är ofta svårt att bedöma om en häst har ont, även för erfarna hästägare och veterinärer. Därför har forskare tagit fram en metod där ansiktsuttryck hos hästen används som tecken på smärta.
Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. Trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar. I alla fall hos skalbaggar.
Vissa vägar förbi vattenkraftverken dödar merparten av den vandrande fisken. Nu visar forskare hur bubbelbarriärer kan leda fiskarna rätt, bort från farliga passagerna i utbyggda älvar.
Hur undviker fåglar att krocka när de flyger genom täta trädkronor? Forskaren Per Henningsson tog hjälp av familjens undulat för att ta reda på svaret.
Släktskapet mellan dagens fem arter av noshörning har länge varit omdiskuterat. Men genom analyser av arvsmassan hos våra nuvarande arter och tre utdöda arter kan forskarna nu fylla i luckor i noshörningarnas släktträd.
Natrium är en av världens vanligaste metaller och huvudingrediens i såväl havsvatten som bordssalt. I framtiden kan natriumjoner även vara en del av en hållbar batterilösning.
Genom avancerade sedimentanalyser har forskare kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Märkligaste fyndet är återkommande perioder av klimatförändringar som varade mellan 20 och 150 år.
Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns – tamhönsens vilda släktingar.
