Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Kvinnor och flickor på flera platser i världen saknar tillgång till adekvata mensskydd. Något som leder till ohälsa och stigmatisering. Forskare vid Högskolan i Borås har uppfunnit en återanvändningsbar, smart binda som nu testats i två månader av kvinnor i Kenya. Snart är det dags för uppföljning.
Råvarubrist och distributionsproblem begränsar produktionen och användningen av biogas idag. Med modern processteknik kan vi utnyttja fler råvaror, och omvandla gasen till biobränslen med högre energitäthet och lägre klimatpåverkan.
För 540 miljoner år sedan skedde en explosionsartad ökning av djurliv på jorden. I detta relativa ögonblick satte också utvecklingen av synförmågan fart. Idag vet forskarna inte bara hur ögat utvecklats – utan kan också med specifika kameror avbilda hur djur upplever det ögat ser.
Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen. En fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks finnas i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa, visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.
I fler och fler länder i Europa växer grön omsorg som ett komplement till annan vård – på lantbruk och i terapiträdgårdar. Men inte i Sverige. Steget att gå från traditionell bonde till grön omsorgsentreprenör kan vara stort, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
I jakten på förnybar och miljövänlig energi växer intresset för bakterier som en möjlig energikälla. En studie från Lunds universitet visar hur man kan öka möjligheten att utvinna ström ur bakterier.
– Vi kan få ut en ström från bakterierna i realtid medan de så att säga äter, förklarar forskarna.
Vill du att panelen och utemöblerna du målar ska hålla så länge som möjligt? Välj kärnved med låg densitet. Att det är bäst visar forskning vid Linnéuniversitetet.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av ett 4 centimeter stort djur som avslöjar den tidiga evolutionen i den djurgrupp som människor och alla andra ryggradsdjur tillhör. Fossilet visar ett tulpanformat djur med en muskulös svans och två fångstarmar, delvis täckt av hårda plattor. Förmodligen var svansen, som också innehöll en tarmkanal, nedkörd i havsbotten medan den letade näring med fångstarmarna.
Jätteplaneten Jupiter bildades fyra gånger längre bort från solen än sin nuvarande omloppsbana. Det tog bara 700 000 år för giganten att förflytta sig inåt i solsystemet. Bevisen för denna mäktiga resa har forskarna hittat tack vare ett antal asteroider runt Jupiter.
Genom förädlingsarbete kan granar göras resistenta mot rotröta utan att vedkvaliteten eller växttakten försämras. Det kan innebära större avkastning och bidra till ett friskare skogsbruk.
Runt om i Europa finns gamla boskapsraser med stark koppling till den regionala kulturhistorien, till exempel den svenska fjällkon. Dessa raser har behållit sällsynta genetiska variationer, det kan bland annat handla om arvsanlag som gör djuren mindre mottagliga för sjukdomar. Forskare vid SLU har kartlagt europeiska kors genetik och undersökt hur de är släkt med varandra.
Mängden mikroplaster i sjöar är störst vid tillflöden och stora städer. Det visar en undersökning av de fyra största sjöarna i Sverige – Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder.
Att utvinna metaller och industrimineral ur en och samma gruva skulle minska mängden avfall och öka den ekonomiska nyttan. Forskare vid Luleå tekniska universitet undersöker de geologiska förutsättningarna att bredda brytningen i befintliga gruvområden.
Vilka faktorer bestämmer formen på ett blad? Bladformen styrs av ett komplext nätverk av många olika gener, och var och en av dessa gener bidrar med en pytteliten del till den slutliga bladformen. Det visar forskning på europeisk asp från Umeå universitet.
Nu har forskare i Göteborg upptäckt hur en ny typ av strålningskälla kan skapas. Det handlar om världens starkaste envågspuls, som kan beskrivas som en tsunami av ljus. Den starka vågen kan användas för att utforska växelverkan mellan ljus och materia på ett nytt sätt.
Katter kan lätt bli stressade hos veterinären. Nu visar Sveriges lantbruksuniversitet att analysmetoderna för stresshormonet normetadrenalin funkar även på urinprover från katter som fått kissa hemma i kattlådan med specialsand.
Om en patient får för lite läkemedel blir inte behandlingen tillräckligt verksam. Om hon får för mycket kan läkemedlet bli giftigt för kroppen. Nu har forskare vid KTH och MIT hittat en lösning på problemet. En spiral med medicintabletter som ligger i patientens mage och utsöndrar läkemedel efter hand.
3D-bilder av humlornas fasettögon avslöjar varför stora individer ser bättre än små. Extra god syn framåt och uppåt gör det lättare att upptäcka blommor på långt håll samt att hitta små blommor. Kunskapen hjälper forskarna att förstå hur pollineringen påverkas utifrån vilka blommor som olika bin lättast kan urskilja.
Miljöförstöring kostar samhället enorma summor pengar – och ofta får framtida generationer stå för notan. Nu finns en ny ISO-standard som hjälper företag att värdera och hantera sina miljöskadekostnader, genom att sätta ett tydligt pris på vad deras varor och tjänster kostar för miljön.