Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Det är väl belagt att det fanns djur på jorden för runt 540 miljoner år sedan. Men man har länge misstänkt att djuren måste ha utvecklats tidigare än så och nu har forskare funnit embryoliknande mikrofossil på Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla.
Dubbelstjärnornas dans runt varandra ger nya ledtrådar till den kemiska utvecklingen i vår galax, Vintergatan. Det framgår av en aktuell forskningsstudie. För första gången har man satt fingret på sambandet mellan vissa dubbelstjärnors omloppstider och mängden järn i stjärnornas inre.
Mer variation på åkrarna och i odlingslandskapet gynnar för det mesta både ekosystemtjänster och biologisk mångfald – utan att äventyra skörden. Det visar en internationell studie som letts av forskare från SLU.
Forskarna ville utveckla behandlingen av nervgasförgiftning. Under processen lyckades de lösa ett 50-årigt mysterium, som i förlängningen kan leda till behandling av neurologiska tillstånd och blodtrycksstörningar.
Hittills har det mest kommit nödsignaler från Gotland och Öland om vattenbrist, men nu måste även fastlandet börja förbereda sig för torrare tider. Det menar Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, som listar vad som behöver göras.
Antikroppar handlar inte bara om att spåra immunitet mot covid-19 och andra smittor, utan används också alltmer för att bota sjukdomar. Forskare i immunteknologi bygger konstgjorda antikroppar med nya, läkande egenskaper.
Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Genom att söka efter dna i jordprover har forskare hittat två hittills okända svamparter som är osynliga för ögat. Svamparna är vanligt förekommande och tros fylla en viktig funktion i ekosystemet.
Påverkas du av din granne? Det gör nanopartiklar i katalysatorer också. Studier från Chalmers visar att närmaste grannarna avgör hur optimalt en nanopartikel fungerar i en katalysator.
För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd.
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är obotliga ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnans celler och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Sjukdomarna kan också drabba hundar av raserna labrador och golden retriever, visar forskning vid SLU.
De akut hotade svenska fjällgässen har inte gener från den närbesläktade bläsgåsen. Det visar en kartläggning av fjällgässens arvsmassa. Att det inte finns några hybrider kommer att underlätta arbetet med att bevara arten.
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som idag, kraftiga tidvatten förekom på vissa ställen på jorden.
Typen av samarbete avgör om logistikbranschens gröna krav ska bli möjliga för transportfirmorna att leva upp till. Ibland är långvariga avtal nyckeln, men ibland är bara utbyte av kunskap effektivare.
På natten till söndag den 25 oktober är det dags att flytta tillbaka klockan en timme – då går vi över till vintertid, eller normaltid som det egentligen heter. Vad kan man tänka på för att omställningen ska bli så smidig som möjligt?
I september for en asteroid, stor som en minibuss, förbi jorden. Den kunde lika gärna ha krockat med oss. Nya observationer visar att risken för ödesdigra krockar med jordnära asteorider är betydligt större än man tidigare trott.
Väteperoxid som används för att bleka hår eller göra våra tänder vitare kan också användas för att skräddarsy egenskaperna i ultratunna tvådimensionella material. Upptäckten är intressant för utvecklingen av nya lösningar inom nanoteknik och kvantelektronik.
Det radioaktiva grundämnet astat är ett av världens mest sällsynta ämnen. Nu har forskare från Göteborgs universitet lyckats skapa små mängder av ämnet – och kan studera dess kemiska egenskaper.
Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden data har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad sig på AI-algoritmer för nätverksanalys – en metod som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Om det bara blir några grader varmare i Arktis kan permafrosten tina, lagrat kol frisättas och omvandlas till växthusgaser med en global klimatpåverkan som följd. Genom att undersöka sediment från botten på Arktiska oceanen kan forskare se hur tidigare klimatförändringar påverkat permafrosten och vårt klimat.
Rekommendationer om social distans och hemarbete har fått många av våra vanor att förändras sedan coronavirusets utbrott. För att få ett bättre svar på hur våra rörelsemönster och motionsvanor påverkats har forskare vid Göteborgs universitet utvecklat en mobilapp som mäter och visualiserar våra rörelser före och efter starten på pandemin.