Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Ett tillägg till evolutionsteorin kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Forskarna vid Uppsala universitet kallar sin teori för SNAP-hypotesen.
Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de.
Barns relation till naturen är inte bara viktigt för deras välbefinnande utan också för att skapa ett mer hållbart skogsbruk, visar ny forskning från Lunds universitet. Studien visar också att sådant som föräldrarnas utbildning, inkomst och yrke påverkar hur barnen upplever och relaterar till skogen.
Hos arten större strandpipare flyger hanarna 800 kilometer längre än honorna när de flyttar till övervintringsplatserna i södra Europa. Mycket ovanligt, enligt forskare vid Lunds universitet som inte kan förklara varför just arten större strandpipare skiljer sig från nästan alla andra arter.
Värdefulla metaller kan finnas i bottensedimenten, bland annat i Göteborgs hamn. Utvinning av till exempel kobolt skulle kunna bidra till att bekosta muddring. Metallutvinning ur sediment skulle även ge stora miljömässiga fördelar, enligt en studie vid Chalmers.
Det finns ca 33 000 olika insekter i Sverige. Av dessa återstår ännu 5 000 arter att upptäcka, enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort en ny analys.
Ett internationellt forskarlag har upptäckt ett helt nytt sinne hos hundar, värmesinnet. Med sin kalla nosspegel kan en hund på avstånd känna värmen från ett annat djur eller en människokropp.
En framtid med fler uppkopplade prylar, både hemma och på jobbet, ställer nya krav på att enheter ska kunna fungera utan sladdar eller batterier. Med en ny sorts färgämnessolceller kan prylarna drivas av ljuset från lysrör och LED-lampor inomhus.
Hundar och andra rovdjur använder inte bara dofter för att lokalisera andra djur. Lundaforskaren Ronald Kröger visar nu att nosen fungerar som en värmekamera. Upptäckten kan förändra vår syn på hur rovdjur jagar.
Trollsländor vid en damm åt hundratusentals insekter på en sommar. Det motsvarar ungefär ett kilo insektsmassa, eller 700 000 medelstora myggor, visar forskning från Åbo universitet och SLU.
Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om de är skadliga eller inte, och forskare kräver därför åtgärder för att minska hälsoriskerna.
En virtuell pappersmaskin innebär möjligheter att testköra och optimera driften utan dyra produktionsstopp i industrin. Och sparar både pengar och miljö, visar forskning från Karlstads universitet .
Azotosomer, ett alternativ för att skapa cellmembran som tidigare föreslagits, kan inte bildas på Titan, Saturnus största måne. Upptäckten från Chalmers ger ändå ny kunskap om både cellmembran och möjligheterna för liv på Titan.
Fåglar som föder upp sina ungar i kärnfamiljsliknande grupper utvecklar en större mångfald av egenskaper jämfört med de arter som föder upp sina ungar i grupper av individer, som tillfälligt träffas under parningssäsongen. Det visar en studie från Lunds universitet.
Antarktis inlandsis innehåller vattenmängder som kan höja vattenståndet globalt med flera meter. En
ny studie på plats, visar att de flytande glaciärernas avslut, isväggarna mot norr, kan blockera havsströmmar och motverka avsmältning.
En ny matematisk modell visar på mångfalden i livets utvecklingshistoria. Den visar hur nutida organismgrupper uppstår genom en så kallad födelse- och dödsprocess, dessutom ger den ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om blomväxternas ursprung.
Speldesign har absolut en plats i stadsplanering visar ny forskning vid BTH. Genom att spela och leka i staden möjliggörs rörelseutrymme, som ställer frågor om hur människor använder publika platser och till vad.
Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen (Batrachochytrium dendrobatidis) rör sig kortare sträckor än friska grodor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU, som har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.
Den urgamla berglärkan hittades nedfrusen vid en by i Sibirien. Och visade sig ha mycket att berätta. Forskare kartlade arvsmassan och fick ny kunskap om hur underarter utvecklas, och hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.
Rymdforskare har spårat den skruvade radiostrålningen från det berömda svarta hålet i galaxen M87. Den skruvade strålningen kan avslöja unika egenskaper hos svarta hål.