Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – men vi vet ganska lite om hur de olika växtätarna samspelar med varandra. Nu visar forskning att älgars tall-bete kan leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
Med hjälp av ett nytt nanomaterial av grafen och kisel har forskare vid Mittuniversitetet utvecklat bättre litium-jon-batterier som ökar lagringskapaciteten med 25 procent. Den nya metoden är skalbar och kan bli särskilt viktig för elbilsbranschen.
När en bladlus angriper en växt initieras ett försvar, som kan utlösas antingen av växtätaren eller av själva växten. I en artikel i tidskriften Plant Physiology visar Umeå-forskarna Benedicte Albrectsen och Karen Kloth ett av de cellväggsmodifierande enzymens roll för försvaret mot bladlusangrepp.
Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar två forskare från Lunds universitet i en ny studie.
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att problemen i stället förvärras. Ett nytt verktyg kan göra det enklare att bygga rätt.
Det var tetrapoderna, de första fyrfota djuren, som tog det evolutionära klivet från vatten till land för ungefär 390 miljoner år sedan. Nu har forskare funnit fossil från en som valde att stanna kvar i vattnet: Parmastega.
Sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp”, finns i ett stråk av anrikningar som går genom Bergslagen. De bildades för nästan 2 miljarder år sedan under havsbotten nära aktiva vulkaner.
Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatförändringar blir allt vanligare. Genom att studera fiskarnas ”kemiska loggböcker” ska en forskargrupp undersöka hur exponering för hypoxi påverkar fisken och dess livsmiljö och studera vilka ekonomiska effekter förändringarna kan få.
Forskare ska undersöka om några av jordskorpans vanligaste metaller kan komma att tjänstgöra som koldioxidneutrala bränslen. Efter förbränning kan de, i ett slutet grönt kretslopp via elektrolys, bli metall igen. Även ammoniak och biobränslen ska studeras.
Skiktröntgen kan hitta farliga brister som finns dolda i 3D-printade metalldelar.
Röntgenkontroller är ett bra sätt att förbättra säkerheten i tillverkningsmetoden, visar forskning från Örebro universitet. På sikt kan det gå att bygga lättare delar till bland annat flygplan, så att de drar mindre bränsle.
Färgning av textilier har stor negativ påverkan på miljön. Nu har en ny metod för att bryta ner färgämnena och rena utsläppsvattnet utvecklats vid Högskolan i Borås.
Gas har bildats djupt ner i den mäktiga meteoritkratern vid Siljan i Dalarna under minst 80 miljoner år. Forskning visar att den uppspruckna berggrunden i meteoritkratrar är en optimal miljö för kolonisering av mikroorganismer, vilket har viktiga astrobiologiska konsekvenser.
Forskare på Chalmers har tagit fram en process för att bryta ner vilket plastavfall som helst till molekylnivå. Gasen som bildas kan sedan bli nya plastmaterial av samma kvalité som innan återvinningen.
En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat.
Läkemedel som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan hos människor gör fiskar djärvare. En studie storspiggar stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar roll för variationen i beteende mellan individer. Och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet.
Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Nattskärror anpassar och koordinerar sin flytt till tio dagar efter fullmåne.
När en muskel aktiveras är det proteinerna myosin och aktin som arbetar. Myosinmolekyler tar tag i aktinmolekyler och drar, likt repdragning, i en process som får energi från cellbränslet ATP. Mohammad Ashikur Rahman, doktorand vid Linnéuniversitetet har granskat den mekaniska aktin- och myosin-processen på molekylärnivå- och lagt grund för hur de bägge proteinerna kan användas inom nanoteknologi.
Fler abborrar i Östersjön är blir resultatet av minskad övergödning i Östersjön, eftersom abborren gillar klart vatten. Detta vinner fritidsfiskarna på eftersom abborren är en populär fisk att fånga.
I Sydkorea finns en unik lantrasgris som är känd för sitt röda, marmorerade och goda kött. Nu har ett internationellt forskarlag visat att grisen har en genvariant som inte finns hos moderna grisraser. Genen påverkar muskelvävnadens fiberuppuppbyggnad, och ger grisen mer långsamma muskelfibrer.
Nya funktioner på plattformarna, förändrade livsvillkor och förmåga att vara både on- och offline samtidigt är några av de omständigheter som påverkar vårt användande. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
