Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Hur kan äldre hus renoveras för att bli mer energieffektiva – samtidigt som viktiga kulturvärden bevaras? I en avhandling presenteras en ny metod som underlättar en bedömning av vilka åtgärder som är möjliga.
När sill fileas går halva fisken, full av värdefulla proteiner och omega-3-fettsyror, till spillo. Nu har matforskare hittat en lösning som håller härskningen stången, och ger tid att processa det näringsrika fiskrenset till nya livsmedel.
Forskare har tidigare trott att meteoritflödet mot jorden varit kopplat till dramatiska kollisioner i asteroidbältet. Men endast en av de 70 stora asteroidkollisioner som ägt rum under de senaste 500 miljoner åren har lett till ett ökat flöde av meteoriter till jorden.
Forskare har utvecklat molekyler med utgångspunkt i naturliga hartssyror som finns i gran och tall. Flera av molekylerna har visat sig verksamma mot epilepsi.
Forskare har utvecklat en teknik för att kartlägga det nya materialet perovskits unika egenskaper. Delvis har de coronapandemin att tacka för det.
En art som utrotats från ett ställe på jorden kan återinföras. Men det är viktigt att inte få med individer med skadliga mutationer i arvsmassan.
Forskare har upptäckt ett nytt supertunt material, som förväntas ha samma eftertraktade egenskaper som grafen. Det består av beryllium- och kvävemolekyler som utsatts för extremt högt tryck. I materialen kommer vi kunna studera tillvarons minsta beståndsdelar, menar Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik.
De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. Och kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid tack vare förmågan att andas nitrat.
Spåren av uråldrigt liv i djupt ner berggrunden är mer utbredda än man tidigare känt till. Forskare har undersökt mineralprover från fler än 30 gruvor i Sverige.
Teknik med dna-baserad släktforskning ledde till att ett sexton år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas. Forskare vid Linköpings universitet vill nu sprida kunskap om metoderna.
En snabb och tvingande infasning av elbilar kan få utsläppen från svenska personbilars avgasrör att närma sig noll till år 2045, visar forskning från Chalmers. Men det finns men.
I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver.
– Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger Ajay Arunachalam, forskare vid institutionen för naturvetenskap och teknik.
730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet.
Mätningar på asteroiden Ryugu visar att en blandning av material med olika porositet med ursprung på olika platser.
– Kunskapen kan bidra till teknik för att avleda asteroider från jorden, säger Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska högskola.
Örebroforskare tillsatte UV-ljus i växthuset för att påverka smaken på dill – och det gav resultat. Men vad var det i plantan som gjorde smaken bättre?
Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.
Genen SLI1 skyddar växten backtrav mot angrepp. Och får bladlöss att spotta tjugo gånger innan de förmår sörpla i sig av den sockerrika saften från bladen. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens inbyggda försvar mot angrepp.
Tricket är att hitta just den gen som skyddar växten mot sjukdom. Det ökar möjligheten att odla utan kemiska bekämpningsmedel, menar forskare bakom resistensförädling av grödor som potatis, vete och ärter.
Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.
Merparten av svenska hundar över tre år har tendens till tandlossning. Störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag, visar forskning.
