Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Stressnivåerna hos hundar och deras ägare följer varandra över tid, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna tror att hundarna speglar sina ägares stressnivåer, snarare än tvärtom.
FN har utsett 2019 till periodiska systemets år eftersom det är 150 år sedan den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev presenterade den första varianten som ligger till grund för all modern kemi.
På Visingsö och andra platser finns gamla ekar som planterades för flottan på 1830-talet. Nu digitaliseras mängder av historiska uppgifter om ekplanteringar från försöksytor – för att ge ny kunskap om ekskog och skötsel idag.
Att fånga in koldioxid från atmosfären, och andra former av så kallad climate engineering, tillskrivs ett alltför stort värde – av politiska skäl. Det menar statsvetaren Ina Möller som undersökt argumenten för olika tekniker att stävja klimatförändringen.
Flygplanstillverkare jobbar idag intensivt för att minska flygets miljöpåverkan på olika sätt. Genom en ny mätmetod för lasersvetsfogar kan flygmotorer bli lättare och dra mindre bränsle.
Forskning visar att de djur vi håller som boskap är minst lika empatiska och smarta som våra vanligaste sällskapsdjur. Ändå verkar vi inte riktigt vilja ta åt oss den kunskapen. Vi förtränger att köttet på tallriken är från djur med tankar och känslor precis som vi, och att fiskar är kännande varelser. En försvarsmekanism, menar forskare.
Den svenska ljungheden har en hög artrikedom med marklevande skalbaggar och spindlar. För att bevara mångfalden bör man bränna olika ytor, enligt Mattias Lindholm, Sveriges enda ljunghedsforskare.
En robot som kan städa stora spannmålssilon. Det är resultatet av en doktorsavhandling i reglerteknik vid Örebro universitet.
– På det sättet kan människor undkomma en arbetsmiljö som medför en risk för både deras hälsa och säkerhet, säger Kinan Dandan.
Föroreningar av PFAS, eller högfluorerade ämnen, har använts i brandbekämpningsmedel och finns på platser där brandövningar gjorts. Eftersom ämnena är svårnedbrutna i naturen ska forskare utveckla metoder för att rena PFAS-förorenad mark effektivt ute i fält.
Varför föds så få stjärnor vid Hästhuvudnebulosan, trots att alla förutsättningar verkar finnas där? Den frågan kan nu ett Chalmerslett forskarlag svara på.
Genom att låta två laserstrålar krocka, har forskare lyckats fördubbla energin hos protonstrålar från högeffektlasrar. Det är ett genombrott som bland annat kan leda till billig protonterapi, en metod att träffsäkert slå ut djupt sittande tumörer.
Det arktiska området minskar med ett varmare klimat. Det innebär att röding och andra arktiska sötvattenarter som är anpassade till kallare klimat kan gå förlorade. Samtidigt ökar risken för giftiga algblomningar. Detta enligt en ny rapport om vattenmiljöer i Arktis.
Hittills har användarvänligheten varit i fokus vid utvecklingen av smarta och funktionella textilier. Nu är det dags att rikta blickarna mot komforten – en kvalitetsfaktor som borde intressera branschen.
Det gäller att ge kor näringsfattigare foder på vintern när de inte betar ute. Dels vill folk ha magert kött, och dels kan feta kor få problem med kalvning. SLU-forskare har utvärderat olika typer av vinterfoder, och fastnat för ensilerad rörflen.
Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård.
Tusentals barn i Sverige saknar helt eller delvis talat språk. Det gäller exempelvis många av barnen med autism eller Downs syndrom. Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet utveckla en app för att göra det enklare för barn med talsvårigheter att kommunicera självständigt.
En persons gener har stort inflytande över valet att skaffa hund. Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte. Det visar en ny studie, gjord av svenska och brittiska forskare.
De första människorna som bosatte sig i Skandinavien för mer än 10 000 år sedan lämnade sitt DNA efter sig i tuggummin. Det är forskare från Stockholms universitet som lyckats knåda ut DNA från de tuggade klumparna av kåda från björkbark, som spottades ut för 10 000 år sedan.
FOI har utarbetat en metod som bidrar till att skydda samhällskritisk infrastruktur vid extrema solstormar. Metoden kan bli ett kraftfullt verktyg för att förutsäga på vilka platser i Sverige ett solutbrott kan påverka kraftnätet mest.
Med hjälp av varmformat stål ska forskare skapa lättare lastbilskonstruktioner. Målet är hållbarare godstransporter eftersom eldrivna lastbilar – med tunga batterier – kan ta mer last.