Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av en helt ny metod tillverkat ett artificiellt enzym som fungerar tillsammans med levande cellers metabolism. Dessa enzymer kan använda cellernas egna energiproduktion och producera vätgas från solenergi.
Den genetiska variationen inom den skytiska nomadgruppen är så bred att det måste förklaras med att de knöt till sig människor de kom i kontakt med. Det framgår av en ny studie av brons- och järnåldersgenetik på den Pontisk-kaspiska stäppen som ligger vid Svarta havet.
Nobelpriset i kemi 2018 går till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de har tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör största nytta för mänskligheten. Enzymer framtagna genom riktad evolution används för att tillverka bland annat biobränslen och läkemedel. Antikroppar utvecklade med en metod kallad fagdisplay motverkar autoimmuna sjukdomar och kan i vissa fall bota spridd cancer.
En etablerad dogm inom biologisk forskning har länge varit att cellens proteinfabrik, ribosomen, fungerar på samma sätt i alla celler och under alla förhållanden. I en internationell studie med medverkande från Weill Cornell Medicine och Uppsala universitet visar forskarna att det är en sanning som inte längre håller.
En forskargrupp vid Chalmers har gjort stora framsteg i utvecklingen av en specialdesignad molekyl som kan lagra solenergi för senare användning. Det går nu med molekylens hjälp spara energi i upp till 18 år, men energivärdet kan ökas mycket mer, menar Kasper Moth-Poulsen, biträdande professor i kemiteknik som också bedömer att teknologin kan vara i bruk om tio år.
En trio forskare inom laserfysik får dela på årets nobelpris i fysik. Fransmannen Gérard Mourou och Donna Strickland från Kanada delar den ena halvan för sin metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser. Den andra delen går till Arthur Ashkin, USA för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system.
Miljöövervakning, upptäcka sprickor i dagbrott – och hjälpa till att lösa mysteriet med hur malmkroppar bildas. Allt detta kan möjliggöras med Luleå tekniska universitets nya, specialtillverkade drönare som är utrustad med kamera och magnetometer.
Hur uppstår egentligen de storskaliga mönstren i evolutionen? Nu hävdar forskare att ett slags statistisk bias gör att vi oundvikligen ser det förflutna ur vår nutida synvinkel, vilket även skulle gälla för många evolutionära mönster. Därmed kanske vi inte kan dra slutsatser om vad som faktiskt orsakat de enorma förändringarna i livets mångfald genom årmiljonerna.
För att studera den verklighet som ambulanspersonalen möter i sitt arbete har Skaraborgs Innovativa Miljöer under de senaste tre åren byggt upp ett träningscenter för ambulansvård i virtuell miljö.
Lågvuxna gräs, örter och buskar kännetecknar Arktis, men nya, mer högresta växtarter har börjat sprida sig och ta över i området. Det har skett en generell ökning av höjden på tundravegetation de senaste tre decennierna, rapporterar ett konsortium av internationella forskare.
Tre rosor, två perenner och tre sorters humle. Under 2019 kommer åtta nya Grönt kulturarv®-sorter ut på marknaden, insamlade i Skåne, Småland, Östergötland, Uppland och Lappland.
Vissa växter och djur är mer toleranta inför klimatförändringar än andra. Ostron som lever i olika miljöer utsätts för olika stressnivåer och blir därmed olika tåliga för den globala uppvärmningen.
Växter i tropiska torrområden har utvecklat en annorlunda strategi för att överleva. I stället för att använda sitt vattenförråd under den torra årstiden sparar de på dropparna in i det sista för att snabbt komma igång med fotosyntesen när regnperioden börjar.
Med framtida självkörande bilar, smart videoövervakning och automatiserade fabriker växer datatrafikshanteringen lavinartat. Amardeep Mehta har i sin avhandling tagit fram metoder för att allokera resurser optimalt till nästa generations applikationer i distribuerade så kallade Mobile Edge Clouds.
Poppel kan växa dramatiskt mycket bättre med hjälp av kalk. Det är ett steg på vägen till att det snabbväxande lövträdet kan bli ett alternativ och komplement till granen i skogsbruket, menar forskare vid SLU.
Morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet, enligt en forskningsrapport från VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut.
Världens första skörderobot skördar paprikor med hjälp av artificiell intelligens. Genom bildanalys och rörelseplanering kan den navigera på fältet och skörda grödan på bästa sätt.
Det finns mycket att vinna på att involvera slutanvändarna i hela utvecklingsprocessen när man utvecklar digitala plattformar och appar. Det visar ett projekt där äldre med hemtjänst fick vara med och utveckla en shoppingapp så att de kan sköta livsmedelsinköpen på egen hand.
Boskapsvaktande hundar och inhägnader är effektiva åtgärder för att förhindra angrepp av rovdjur på tamdjur. Liksom rep med fladdrande tyg – lapptyg. Och det finns många andra metoder som också fungerar men som inte utvärderats vetenskapligt i samma utsträckning, visar en studie av forskning från 10 länder.
Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden.