Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Då och då försvagas jordens magnetfält och de magnetiska polerna byter plats. Senast hände det för 780 000 år sedan. Snart är det dags igen för en polomkastning. Men det sker inte över en natt, så vi lär hinna rusta oss, menar forskare.
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar.
Billigare bränsleceller. Bromsskivor med längre livslängd. Miljövänligare bilar och jetflygplan. Ytskikt som skapas genom så kallad termisk sprutning kan göra stor skillnad för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan. Forskare vid Högskolan Väst använder suspensioner för att göra termisk sprutning ännu effektivare.
Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrimsfalken störtar ner på sitt byte i hastigheter som lätt matchar en Formel 1-bil.
Höfjärilen är vackert gul orange. Men vissa höfjärilshonor är istället vita, trots att det är en nackdel under parningen. Hanar föredrar färgstarka honor. Men istället är de vita fjärilarna mer fruktsamma. Detta är ett exempel på det som inom biologin kallas trade-offs, där en art byter bort vissa positiva egenskaper för att uppnå andra fördelar. Nu tror forskarna att de vet hur detta går till.
Ögats utveckling fick ny skjuts med syretillförsel till näthinnans celler. Denna anpassning skärpte synen hos ryggradsdjur som levde för hundratals miljoner år sedan. Inte minst för att kunna jaga – eller undvika att bli jagad.
Östersjölaxen trivs bäst på vissa ställen i havet – beroende på vilken älv den härstammar i från. Även kroppsstorleken spelar roll för val av plats, enligt forskning från SLU. Upptäckten är viktig för att bättre planera laxfisket.
Stora proteinmolekyler veckar ihop sig till en tredimensionell struktur. Men hur det går till är okänt. Nu har forskare gjort röntgenstudier med terahertz-strålning som visar att vågrörelser i atomer verkar bestämma vilken struktur som är möjlig i proteiner.
Lämningarna efter den första svenska Antarktis-expeditionen hotas att förstöras av de snabba klimatförändringarna. Nu ska svenska och argentinska forskare åka till platsen för att dokumentera och försöka bevara lämningarna innan det är för sent.
I likhet med hur vi människor organiserar oss i städer har djur- och växtsamhällen getton eller etniska områden, där sällsynta arter förbättrar sin överlevnad mot mer konkurrenskraftiga arter. Ett ekologiskt mönster som överraskar forskarna bakom en internationell studie om biologisk mångfald i konkurrensutsatta miljöer.
Växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem. Betydligt mer än tidigare känt, visar en studie från Lunds universitet. Småkrypen bidrar bland annat till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid.
Ämnet geosmin är mycket effektivt mot mygg, men extremt dyrt och sällsynt. Nu har forskare från Sverige och USA upptäckt att ämnet även finns i saften från rödbetsskal. Det är ett billigt, naturligt och miljömässigt hållbart sätt att bekämpa myggor.
Användning av artificiell intelligens för åldersbedömning ger hög tillförlitlighet visar ny forskning inom tillämpad hälsoteknik vid Blekinge Tekniska Högskola. Metodens tillförlitlighet ligger på 98,1 procent för underåriga respektive 88 procent för överåriga.
Nio av tio ur allmänheten är positiva till bevakningskameror på allmän plats. Det visar för tredje året i rad en färsk opinionsundersökning. Årets undersökning visar även att den uppfattade nyttan med kameror väger tyngre än behovet av att inte bli filmad i en rad olika miljöer.
Dold syrgas gör att natriumjonbatterier inte håller laddningen så bra som de borde. Upptäckten från Uppsala universitet öppnar för nya material som kan ge framtida batterier signifikant högre och stabilare spänningar än tidigare.
Fiskarna i Östersjön har periodvis drabbats av brist på vitamin B1 (tiamin), med neurologiska skador och död som följd. Varför är fortfarande okänt. Nu har forskare undersökt bakteriers och växtplanktons roll i dramat.
Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram optiska nanoantenner i en ledande polymer. Antennerna som kan stängas av och sättas på öppnar för en helt ny typ av styrbar nanooptik.
En unik dataserie av nästan dagliga vattenprover, tagna i samma å från 1940 och framåt, avslöjar orsaken till att vattendrag och sjöar blivit allt brunare. Huvudförklaringen är en ökad mängd granskog, men även nederbörd och svavel i marken påverkar färgen på vattnet.
Den porösa, öppna strukturen ger hög förmåga att adsorbera koldioxid. Ett slags biobaserat hybridskum, med högt innehåll av så kallade zeoliter, har tagits fram av forskare från Chalmers och Stockholms universitet. Hög infångningsförmåga, hållbar sammansättning, till lägre användningskostnad är några av det nya materialets fördelar.
Umeåfysiker Alexandr Talyzin i samarbete med Technical University of Dresden och Chalmers University är först med att visa på hög stabilitet hos det porösa nanomaterialet COFs. Studien är publicerad i Angewandte Chemie.