Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Att järnberika mat är ett kostnadseffektivt sätt för att förebygga järnbrist. Men att hitta järnföreningar som lätt tas upp av tarmen utan att försämra livsmedelskvaliteten är en stor utmaning. Nu visar studier att fytat och hydrolyserat majsprotein uppfyller dessa kriterier.
Infektionssjukdomar som sprids av till exempel mygg, svidknott och fästingar kallas vektorburna sjukdomar och har globalt sett mycket stor betydelse både för djur- och folkhälsa. Till dessa sjukdomar räknas bland annat de allvarliga virussjukdomarna Dengue-feber, West Nile-feber och Rift Valley fever. För att begränsa vektorburna sjukdomar behöver vi öka kunskapen om vilka virus fästingar bär på och hur virus sprids från fästingar till djur och människor.
Avloppsvattnet måste renas från antibiotikaresistenta bakterier, menar Faisal Ahmad Khan som nu lägger fram sin avhandling vid Örebro universitet. Hans forskargrupp var först i Sverige med att hitta bakterier, som är resistenta även mot nya sorters antibiotika, i vattendrag och sjöar.
Biologer analyserar ofta komplexa data, till exempel arvmassan hos olika växter, så kallad genomik. Men för att optimera analysverktygen behövs programmeringskunskaper. Datavetaren Chanaka Mannapperuma har i sin forskning skapat intuitiva, lättanvända verktyg som inte kräver specialiserad bioinformatikkunskap.
En inventering av korallrev jorden runt visar att de bakteriesamhällen som lever på reven är mycket olika – och antagligen deltar i omsättningen av näringsämnen. Forskare från SLU har också förfinat analysen av miljöprover med stora mängder genfragment. Ökad kunskap om korallrevens mikroorganismer kan leda till bättre skydd av korallreven.
Klimatet i Subarktis förändras till följd av den globala uppvärmningen. Enligt en ny studie från Göteborgs universitet leder uppvärmningen till att permafrosten i stora våtmarksområden, så kallade palsmyrar, tinar. Följderna blir att utsläppen av växthusgasen metan ökar och att livsmiljöer för växter, djur och människor förändras.
Att träna och tävla hästar utan skor har blivit mer och mer vanligt inom flera olika hästsportdiscipliner. Inom travsporten har det länge funnits en uppfattning att prestationsförmågan kan påverkas positivt om hästarna inte har skor, men också att barfotakörning kan öka risken för galopp. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det faktiskt går snabbare om travhästarna körs barfota.
Risken för skogsbränder är stor, i delar av landet extremt stor. Farhågor finns för en upprepning av den heta brandsommaren 2018, som kan ha varit starten på en era med fler och större bränder i Sverige. Nu har forskare vid KTH tagit fram en algoritm som med hjälp av artificiell intelligens övervakar skogsbränder via radar.
Forskare föreslår ny strategi för utveckling av läkemedel och vaccin för att få ut mer av forskningen och samtidigt minska lidandet för försöksdjuren. Det handlar om att maximera den kunskap som varje försöksdjur bidrar med, snarare än att minimera antalet försöksdjur per experiment.
Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.
Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning visar att äggcellen kan välja spermie genom dessa signaler. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier. De föredrar alltså inte alltid partnerns.
Områden med stora kantiga stenblock finns i stora delar av östra Sverige. Vissa av dem kan ha uppkommit genom att berggrunden slitits isär av glaciärer, tror forskare. Det är första gången på närmare 200 år som en ny process för hur inlandsisen format landskapet identifierats.
Framtidens kameralinser kan bli tusentals gånger tunnare – och betydligt mer resurssmarta att tillverka. Genom elektronritade mönster i ett tunt lager plast på glas fokuseras ljuset precis som i en vanligt lins. Samtidigt är den artificiella ytan böjbar och tusentals gånger tunnare.
Perfekt väder för ett äpple är mycket regn och hög luftfuktighet under blomningen i april, och under fruktsättningen i tidiga juni. Då bildar äpplena mer proteiner och antioxidanter vilket gör dem mer motståndskraftiga mot sjukdomar efter skörd. Och nyttigare för oss att äta.
Byggstenar för ribonukleinsyra, rna, råkar ibland hamna i det dna som finns i våra cellers energifabriker (mitokondrier). Detta har misstänkts kunna göra dna:t instabilt, och bidra till åldrandet. En studie vid Umeå universitet visar nu att rna-bitarna inte utgör någon risk för dna:t.
Genom att återskapa flera miljarder år gamla enzymer, och programmera om dem, har forskare i Uppsala hittat sätt att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna enzymer klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken eller för kemisk nedbrytning av miljögifter.
Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.
Forskare vid Linköpings universitet vill omvandla växthusgasen koldioxid till bränsle genom att använda energi från solljus. De har nu kunnat visa att det med deras teknik är möjligt att selektivt producera metan, kolmonoxid eller myrsyra av koldioxid och vatten. Metangas till exempel används som bränsle i fordon anpassade för gasbränsle.
Mutationer i ickekodande arvsmassa kan påverka gener som i sin tur har betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för att identifiera sådana funktionella mutationer.
En ny studie på talgoxar visar att honor har störst nytta av extra mat vintertid. Om honorna får mat behöver de inte sänka den egna kroppstemperaturen lika mycket som annars och chansen att överleva kalla nätter ökar.