Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
På 1990-talet dödade läkemedlet diklofenak miljontals gamar i Indien. Trots detta är läkemedlet godkänt i EU, och finns i några av våra vanligaste smärtstillande läkemedel som Voltaren och Eeze. Tidigare i år hittade forskare stora mängder diklofenak i skånska vattendrag.
Det kan bli nödvändigt att bryta dagens konsumtionstrend för att hushålla med jordens resurser. Men nolltillväxt kan öppna för ett samhälle som både är mer hållbart och samtidigt mer tillfredsställande att leva i, enligt forskare som undersökt vad som händer om tillväxten avstannar.
Män kör i snitt två mil mer än kvinnor per dag. Om män anammade kvinnors resvanor skulle koldioxidutsläppen minska och klimatet må bättre. Forskare tror dock inte på att lära gamla hundar sitta, utan hoppas på den yngre generationen. Där går trenden mot minskad bilism.
Beror den ihållande sommarhettan på att Golfströmmen saktat in? En ny svensk studie pekar på det, även om det i nuläget inte går att säga något säkert. Förändringar i golfströmmen kan orsaka de atmosfäriska blockeringar som stoppat regnen från Atlanten.
Östersjöfisk innehåller så höga halter av dioxin att det borde vara förbjudet att äta, enligt EU. SLU-forskaren Karin Wiberg har kartlagt var det giftiga ämnet kommer ifrån. Nu är frågan hur halterna bäst ska minskas.
Mindre kött på tallriken är ett måste för att klara klimatet. Nu anas ett trendbrott, för första gången på länge minskar svenskarnas köttkonsumtion. Samtidigt behöver vi fler betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald.
Forskare vid Luleå tekniska universitet använder biokemiska metoder för att fånga in koldioxid från industrier. Målet är att koldioxiden sedan ska omvandlas till etanol eller baskemikalier med breda användningsområden.
Världens största mobiltelefontillverkare vill använda återvunna material, men vet inte hur det ska gå till. Det vet däremot svenska forskare som kommit fram till att det går att utvinna både guld, silver och sällsynta jordartsmetaller ur tidigare värdelöst avfall.
Att vara en superhjälte är inte bara bara farligt och dyrt, det är också jättedåligt för planeten. Hur mycket energi drar Ironmans raketskor, hur bränsleeffektiv är Batmobilen och vad består Spindelmannens väv av?
I början av november prövade SVT-meteorologen Nitzan Cohen ett nytt grepp – en prognos för hela vintern. Långtidsprognoser är ett hett forskningsområde men än så länge långt ifrån en exakt vetenskap.
Varmare klimat leder till mer vattenånga i luften och därmed kraftigare regn. Att kunna ta hand om stora vattenmassor blir allt viktigare vid utformningen av städer, för att undvika stora översvämningar, menar experter. Både i Sverige och runtom i världen.
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de invasiva och kan utgöra ett hot mot det känsliga innanhavet.
I takt med att konsumtionssamhället framstår som allt mer ohållbart höjs röster för en cirkulär ekonomi där allt, inklusive avfall, har ett syfte. EU är redan övertygade, men detsamma kan inte sägas om forskarvärlden.
Flera miljoner ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del går till återvinning. Befintliga tekniker sliter på fibrerna, vilket gör att man måste blanda in nya jungfruliga material för att plaggen ska hålla. Nu kan dock svenska forskare vara på väg att revolutionera branschen.
Djibouti håller sakta på att slitas isär av kontineltalplattorna. Vulkanutbrott har följts under jordytan där magman sprutat horisontellt längs med sprickorna och på många platser är vattnet som bubblar upp till ytan så hett att det kokar. Nu ska det lilla landet på Östafrikas kust utnyttja den heta underjorden för att skapa energi, och blir helt självförsörjande på grön energi till år 2020.
Citalopram är inget för en spigg. Abborrar blir dumdristiga av ångestdämpare. Svenskar äter mer än 1000 olika aktiva substanser från omkring 7600 läkemedel, teknik testas nu för att hindra resterna att nå ut i hav och sjö.
Nu har algblomningen tagit fart i Östersjön. Så fort det blir badväder är det algblomningsväder och många möts i sommar av en brungrön sörja i viken. Det är inte bara tråkigt för badsugna, det kan också vara farligt eftersom vissa alger producerar giftiga ämnen. Men enligt forskarna går det att motverka algblomningarna. Och alla kan göra något.
Om några decennier kommer det att finnas mer plast än fisk i haven om nedskräpningen fortsätter i samma takt som hittills. Det finns alltså goda skäl att stoppa plastskräpet, innan det hamnar i Östersjön. Om detta är de flesta eniga.
För några år sedan var den på gränsen till utfiskad, nu är beståndet större än någonsin. Tack vare den globala uppvärmningen och förbättrad förvaltning frodas torsken i Barents hav som aldrig förr. Värre är läget för den svenska torsken.
Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller viktiga och för vegetarianer svårfångade essentiella aminosyror och därför också borde hamna på våra egna tallrikar. Forskarna håller nu på att utveckla ett livsmedel av resterna som på sikt kan utmana soja och quorn i frysdisken.