Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
För några år sedan var den på gränsen till utfiskad, nu är beståndet större än någonsin. Tack vare den globala uppvärmningen och förbättrad förvaltning frodas torsken i Barents hav som aldrig förr. Värre är läget för den svenska torsken.
Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller viktiga och för vegetarianer svårfångade essentiella aminosyror och därför också borde hamna på våra egna tallrikar. Forskarna håller nu på att utveckla ett livsmedel av resterna som på sikt kan utmana soja och quorn i frysdisken.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Framtidens mat måste bli klimatsmart. Inom livsmedelsforskningen finns goda exempel: Matavfall som blir nya livsmedel, svenskodlade alger som mals och bli knaprigt knäckebröd. Och lupinbönor och larver som kan ersätta kött. Möt forskarna som kokar ihop framtidens maträtter.
Kor som rapar metan är ett stort miljöproblem och bidrar till växthuseffekten. Men nu har forskare kommit fram till att kor och får som får alger i födan ger i från sig 50-70 procent mindre metan.
Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva förnybara.
El från sol-, vind- och vattenkraft, geoenergi och biobränsle från olika sorters biomassa är redan väl kända och etablerade som förnybar energi. Men nya uppstickare, som artificiell fotosyntes och vågkraft, förväntas snart ge fossilenergin ytterligare konkurrens.
I över tio år har en forskargrupp vid Stockholms universitet undersökt om brist på B-vitaminet tiamin är orsak till att flera djurarter minskar kraftigt i antal. Nyligen publicerade de en studie som stärker hypotesen och forskarna tror sig vara en global ekologisk katastrof på spåren. Men myndigheterna är avvaktande. Och vad tiaminbristen kan bero på är fortfarande ett mysterium.
Djurarter dör ut med en rasande fart, oftast på grund av människans härjningar. Ändå är det få som vet om, än mindre sörjer när det sista exemplaret dör ut. För att ändra på detta och ge djuren det avsked de förtjänar uppmärksammas sedan 2011 den sista november som Remembrance Day for Lost Species.
Urskogen Bialowieza hemsöks av granbarkborrar som enligt staten hotar att ödelägga skogen för all framtid om inte granarna avverkas. Enligt forskare finns det dock mindre drastiska metoder att ta till. Dessutom ifrågasätts anledningen då nästan alla avverkade träd säljs via statliga internetauktioner.
Föroreningar från läkemedelsfabriker kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Det gör därmed också våra val på apoteken.
– De statliga läkemedelssubventionerna bör ta hänsyn till om tillverkaren har kontroll på sina utsläpp, säger Joakim Larsson som forskar på antibiotikaresistens.
Bättre miljö- och social hänsyn i våra välfärdstjänster. Det är tanken med ett nytt EU-direktiv som gör det lättare att använda offentlig upphandling som ett politiskt styrmedel. Men frågan är hur hållbar en upphandling kan bli.
Lustgas är en starkt värmeabsorberande och ozonförstörande växthusgas, men det finns mikroorganismer som kan bryta ned den, bland annat på havsbottnen. En ny studie från SLU visar att denna livsviktiga process är känslig för yttre påverkan och kräver ständigt växlande syrenivåer för att vara effektiv.
På Kuba används inga bekämpningsmedel, något som har gynnat öns bipopulationer så pass att ekologiskt producerad honung nu är en av landets viktigaste exportvaror. Ett utökat handelsutbyte med USA har dock ökat risken för bekämpningsmedlens återkomst. Frågan är nu om Kubas bin kommer att gå samma öde till mötes som i resten av världen.
De senaste månaderna har flera delfiner strandat längs den svenska västkusten. Vissa experter menar att det beror på den globala uppvärmningen. Andra att ökningen av delfiner i svenska vatten har helt andra orsaker.
Även svenska myggor kan smitta oss med sjukdomsbärande parasiter eller virus. Forskare kartlägger nu myggarter och myggburna virus i hela landet. Ännu finns dock inga tecken på att svenska myggor kan sprida allvarliga tropiska infektioner som malaria, zikavirus eller denguefeber.
Det råder vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Anledningen är förrförra sommarens värmebölja samt de senaste vintrarnas brist på nederbörd. På grund av den globala uppvärmningen ser trenden ut att hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram.
Vi har länge valt ekologiskt när det gäller mat. Nu är det dags för ekologiska kläder. Textilindustrin behöver tänka om ur ett hållbarhetsperspektiv. Din nästa tröja kan komma ur cellulosan från träd.
Att använda naturens krafter är en gammal konst. Människan har alltid utnyttjat andra energikällor för att dryga ut den egna muskelkraften. Först ut var vatten och vind – förnybara energikällor.
Varje timme ger solen lika mycket energi som hela mänskligheten använder under ett år. Solenergi är också det energislag som svenska folket tror mest på. Utmaningen är att el från sol är svår att lagra, men teknikutvecklingen gör solcellerna allt effektivare.