Miljö & klimat

Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.

Tusentals vilda växter går att äta. Men några få odlade grödor står för nästan allt vi äter. Vad händer om klimatet slår ut bara en? Odlade växter som korsas med vilda släktingar kan ge fler och tåligare grödor, visar forskning.

Biokol kan rena förorenad mark på plats. Samtidigt kan jorden bli bördigare – och svenska mjölkkor mer klimatsmarta med biokolblandat foder. Men först måste jorden undersökas så den saneras på rätt sätt.

Miljövänliga kläder växer inte på träd, men nästan. Viskos är ett textilmaterial som tillverkas av cellulosa från träd, men hur och var viskosen tillverkas avgör hur stor klimatpåverkan det blir.

730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu visar forskare hur allt bajs och kiss kan bli en resurs i cirkulära system.

Om 20 år ska all el i Sverige komma från förnybara källor som vind, sol och vatten. Men vad gör man när det inte blåser, solen gömmer sig bakom molnen och en köldknäpp ökar efterfrågan på el?

På 1980-talet började ozonlagret, som skyddar jorden mot farlig UV-strålning, tunnas ut på grund av freon-utsläpp. När freonerna fasades ut växte ozonskiktet till sig. Forskare befarar nu att lustgas kan vidga ozonhålet igen.

Det är inte bara yttre förändringar inom områden som jordbruk, transporter och byggande som krävs för ett samhälle i ekologisk balans. Allt fler svenska forskare menar att den inre omställningen av våra tankesätt, känslor och värderingar är minst lika viktig.

Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.

Pant på kaffemuggar i papp. Pant på matlådor som lämnas igen på restaurang. Pant på vilka förpackningar som helst! Svenska forskare testar nya vägar till ökad återvinning och återbruk.

Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Men mycket är oklart kring hur det ska gå till. En nyckel kan vara koldioxidbudgetar, ett vetenskapligt sätt att fördela de tillåtna utsläppen – på nåde nationell och lokal nivå.

Plast är ett gissel för miljön, men också helt nödvändig för att vi ska nå fram till det koldioxidneutrala samhället. Den paradoxala slutsatsen drar en forskargrupp vid Lunds universitet. En lösning på dilemmat kan vara plast med längre liv.

Värdefull kunskap om Amazonas växt- och djurliv riskerar att falla i glömska när ursprungsbefolkningen nekas sälja kött till framför allt lokala skolor. – Det är bättre att utnyttja de resurser som redan finns i skogen på ett förnuftigt och hållbart sätt, säger miljöforskaren...

Hundratals arter har utrotats när svampsjukdomen chytrid orsakat massdöd hos groddjur över hela världen. Nu kämpar forskare för att förstå hur smittan sprids i Sverige. Ett varmare klimat kan bidra till spridning norrut – med risk att redan känsliga grodpopulationer slås ut.

Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.

Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.