Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Forskare vid Luleå tekniska universitet använder biokemiska metoder för att fånga in koldioxid från industrier. Målet är att koldioxiden sedan ska omvandlas till etanol eller baskemikalier med breda användningsområden.
Världens största mobiltelefontillverkare vill använda återvunna material, men vet inte hur det ska gå till. Det vet däremot svenska forskare som kommit fram till att det går att utvinna både guld, silver och sällsynta jordartsmetaller ur tidigare värdelöst avfall.
Att vara en superhjälte är inte bara bara farligt och dyrt, det är också jättedåligt för planeten. Hur mycket energi drar Ironmans raketskor, hur bränsleeffektiv är Batmobilen och vad består Spindelmannens väv av?
I början av november prövade SVT-meteorologen Nitzan Cohen ett nytt grepp – en prognos för hela vintern. Långtidsprognoser är ett hett forskningsområde men än så länge långt ifrån en exakt vetenskap.
Varmare klimat leder till mer vattenånga i luften och därmed kraftigare regn. Att kunna ta hand om stora vattenmassor blir allt viktigare vid utformningen av städer, för att undvika stora översvämningar, menar experter. Både i Sverige och runtom i världen.
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de invasiva och kan utgöra ett hot mot det känsliga innanhavet.
I takt med att konsumtionssamhället framstår som allt mer ohållbart höjs röster för en cirkulär ekonomi där allt, inklusive avfall, har ett syfte. EU är redan övertygade, men detsamma kan inte sägas om forskarvärlden.
Flera miljoner ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del går till återvinning. Befintliga tekniker sliter på fibrerna, vilket gör att man måste blanda in nya jungfruliga material för att plaggen ska hålla. Nu kan dock svenska forskare vara på väg att revolutionera branschen.
Djibouti håller sakta på att slitas isär av kontineltalplattorna. Vulkanutbrott har följts under jordytan där magman sprutat horisontellt längs med sprickorna och på många platser är vattnet som bubblar upp till ytan så hett att det kokar. Nu ska det lilla landet på Östafrikas kust utnyttja den heta underjorden för att skapa energi, och blir helt självförsörjande på grön energi till år 2020.
Citalopram är inget för en spigg. Abborrar blir dumdristiga av ångestdämpare. Svenskar äter mer än 1000 olika aktiva substanser från omkring 7600 läkemedel, teknik testas nu för att hindra resterna att nå ut i hav och sjö.
Nu har algblomningen tagit fart i Östersjön. Så fort det blir badväder är det algblomningsväder och många möts i sommar av en brungrön sörja i viken. Det är inte bara tråkigt för badsugna, det kan också vara farligt eftersom vissa alger producerar giftiga ämnen. Men enligt forskarna går det att motverka algblomningarna. Och alla kan göra något.
Om några decennier kommer det att finnas mer plast än fisk i haven om nedskräpningen fortsätter i samma takt som hittills. Det finns alltså goda skäl att stoppa plastskräpet, innan det hamnar i Östersjön. Om detta är de flesta eniga.
För några år sedan var den på gränsen till utfiskad, nu är beståndet större än någonsin. Tack vare den globala uppvärmningen och förbättrad förvaltning frodas torsken i Barents hav som aldrig förr. Värre är läget för den svenska torsken.
Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller viktiga och för vegetarianer svårfångade essentiella aminosyror och därför också borde hamna på våra egna tallrikar. Forskarna håller nu på att utveckla ett livsmedel av resterna som på sikt kan utmana soja och quorn i frysdisken.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Framtidens mat måste bli klimatsmart. Inom livsmedelsforskningen finns goda exempel: Matavfall som blir nya livsmedel, svenskodlade alger som mals och bli knaprigt knäckebröd. Och lupinbönor och larver som kan ersätta kött. Möt forskarna som kokar ihop framtidens maträtter.
Kor som rapar metan är ett stort miljöproblem och bidrar till växthuseffekten. Men nu har forskare kommit fram till att kor och får som får alger i födan ger i från sig 50-70 procent mindre metan.
Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva förnybara.
El från sol-, vind- och vattenkraft, geoenergi och biobränsle från olika sorters biomassa är redan väl kända och etablerade som förnybar energi. Men nya uppstickare, som artificiell fotosyntes och vågkraft, förväntas snart ge fossilenergin ytterligare konkurrens.
I över tio år har en forskargrupp vid Stockholms universitet undersökt om brist på B-vitaminet tiamin är orsak till att flera djurarter minskar kraftigt i antal. Nyligen publicerade de en studie som stärker hypotesen och forskarna tror sig vara en global ekologisk katastrof på spåren. Men myndigheterna är avvaktande. Och vad tiaminbristen kan bero på är fortfarande ett mysterium.