Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Värdefull kunskap om Amazonas växt- och djurliv riskerar att falla i glömska när ursprungsbefolkningen nekas sälja kött till framför allt lokala skolor.
– Det är bättre att utnyttja de resurser som redan finns i skogen på ett förnuftigt och hållbart sätt, säger miljöforskaren Torsten Krause.
Hundratals arter har utrotats när svampsjukdomen chytrid orsakat massdöd hos groddjur över hela världen. Nu kämpar forskare för att förstå hur smittan sprids i Sverige. Ett varmare klimat kan bidra till spridning norrut – med risk att redan känsliga grodpopulationer slås ut.
Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
Greta-generationen, morgondagens konsumenter, kräver ett hållbart konsumtionssamhälle. Något företagen måste rätta sig efter. Ett genomtänkt hållbarhetsarbete kan idag göras lönsamt – men det finns utmaningar.
Använder du din mobil tills den går sönder? De flesta väljer att köpa en ny fast den gamla fungerar. Den ”gamla” går i bästa fall i arv. I nästa bästa till återvinning. I värsta fall åker den rakt ner i hushållssoporna.
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.
Med tanke på klimatkrisen finns nog en eller annan som tänkt tanken, att det varit bäst om alla människor bara försvann från jordens yta. Platser övergivna i all hast ger en fingervisning om hur en sådan framtid skulle se ut.
Vi måste flyga mindre. Skogen, ängarna och städerna kan komma att se lite annorlunda ut. Men i det stora hela blir livet i det fossilfria Sverige ungefär som idag. Och kostnaderna för själva omställningen – den är marginell, menar forskarna.
Jordbruk och bekämpningsmedel hotar världens bin, som är nödvändiga för pollinering av våra grödor. Ovårdade fältkanter och oklippta gräsmattor med stor mångfald kan vara ett sätt att rädda vildbina som konkurreras ut av tambin – som mest producerar honung.
Hållbarhet och miljöpåverkan engagerar väldigt många svenskar. Ändå är det ofta bekvämlighet och pris som styr vad vi handlar när vi väl står i affären.
Det börjar brännas för bönderna. Odlingsmetoder och grödor måste anpassas till extremväder och varmare klimat. Klimatkrisen kommer att sudda ut gränserna mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk, menar forskarna.
Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.
Det råder vattenbrist i stora delar av Sverige – trots allt regn. Och den tilltagande grundvattenbristen hotar svensk vattenförsörjning. Renat avloppsvatten kan bli ett sätt att klara dricksvattnet, menar forskare. På Gotland har avsaltat havsvatten klarat den värsta krisen.
Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna växter.
Allt fler bostadshus byggs i trä. Den främsta anledningen är klimatet, eftersom trä är ett hållbart byggmaterial som lagrar koldioxid. Brandfrågan är löst och byggprocessen snabb. Men det finns fortfarande några utmaningar kvar.
EU är en nyckelspelare för det globala klimatarbetet, genom olika regelverk och satsningar på förnybar energi. Men ambitionsnivån varierar mellan olika partigrupperingar. Hur vi röstar i parlamentsvalet kan avgöra om EU jobbar för eller emot klimatförändringarna, menar forskare.
