Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Storskalig trädplantering för att motverka klimatkrisen är inte problemfri. Restaurera förstörd skog i stället för att skapa nya planteringar. Skydda befintlig skog och lyft lokalbefolkningens roll. Det menar forskare som granskat olika försök att återställa skövlad regnskog.
Den ökande plastanvändningen i Spaniens växthusindustri verkar leda till ökade utsläpp av mikroplaster till Medelhavets sjögräsängar. Genom att analysera sjögrässediment har forskare lyckats spåra plastföroreningar från 1930–40-talet och framåt och analyserna visar att det skett en dramatisk ökning av mikroplaster.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
Arktiska fjällbäckar har naturligt låga koncentrationer av näringsämnen och trenden pekar på att koncentrationerna sjunker, möjligen pådriven av den globala uppvärmningen. Detta innebära en risk för minskad produktion av alger och växter i bäckarna, vilket på sikt påverkar stora delar av ekosystemet.
Förhoppningarna på nästa generations energitäta litiummetallbatterier är stora men säkerheten är ett problem. Forskare har därför tagit fram en konkret vägledning för hur batterierna ska laddas och köras för att maximera effektiviteten och minimera risken för kortslutningar.
Länder som ofta drabbas av omfattande naturkatastrofer är inte mer benägna än andra att genomföra förändringar för att minska risken för framtida katastrofer. Det visar en tvärvetenskaplig studie från forskare vid Uppsala universitet.
Klimatet och dess förändringar påverkar inte bara enskilda arter, utan också det komplexa samspelet mellan arter. Denna växelverkan har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism.
Det är inte bara yttre förändringar inom områden som jordbruk, transporter och byggande som krävs för ett samhälle i ekologisk balans. Allt fler svenska forskare menar att den inre omställningen av våra tankesätt, känslor och värderingar är minst lika viktig.
Pandemin har fått många svenskar att bege sig ut i skog och mark och inte minst nationalparkerna har varit välbesökta. Forskare vid Linköpings universitet har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen.
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
Ett varmare klimat bör leda till starkare vindar, men en ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att de marknära vindarna i Sverige tvärtom minskat. Anledningen tros delvis vara ökad mängd skog kring väderstationerna.
Aska från förbränning innehåller stora mängder värdefulla metaller som zink. Med en metod, utvecklad av forskare vid Chalmers, kan nu en del av metallen utvinnas, vilket leder till minskade miljöföroreningar, mindre deponi och färre transporter.
Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader mellan bestånden. Det har resulterat i dna-tester som ska kunna användas för att särskilja bestånd åt och på sikt ge bättre och hållbarare underlag för fiskekvoter.
När träd huggs ner i tropiska bergsområden, för att ge utrymme för jordbruket att expandera, förändras markytans egenskaper. Strålningsbalansen på den blottade ytan påverkas. Därmed förändras också det lokala klimatet.
Pant på kaffemuggar i papp. Pant på matlådor som lämnas igen på restaurang. Pant på vilka förpackningar som helst!
Svenska forskare testar nya vägar till ökad återvinning och återbruk.
På svenska terrängkartor finns bara en femtedel av alla vattendrag markerade. Nya digitala kartor ska göra det lättare att se om svampturen kräver stövlar eller om det räcker med gympaskor.
Världens torvmarker riskerar passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt – inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.
Arkéer och bakterier finns överallt. Deras liv är en förutsättning för våra. Dna från mer än 52 000 mikroorganismer ska hjälpa forskare förstå hur människor påverkar mikrolivet på jorden.
Bra kylelektronik behövs för att bland annat kyla ner energikrävande serverhallar. Värmerör förstärkta med grafen skulle kunna kyla ner kraftelektroniken effektivare och därmed få ner klimatavtrycket.
Med hjälp av en specialbyggd cylinder som innehåller röntgenutrustning och en detektor kan tungmetaller i havet numera upptäckas i realtid. Teknik utvecklad av doktoranden Siwen An på Mittuniversitetet, kan identifiera exakt vilka ämnen som finns på havsbottnen.