Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Rapportera vårtecken till Vårkollen under 30 april och 1 maj! Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna galna vår med vårtemperaturer redan i januari. De uppmanar därför allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.
Vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för ängsväxter som trivs i öppet landskap. Och ju äldre vägarna är desto bättre, visar ny forskning.
Att välja portionsförpackat och mindre förpackningar är mer klimatsmart. Det visar en kartläggning av matsvinn hos svenska hushåll. Studien visar också att konsumenters osäkerhet kring datummärkning och hållbarhet hos livsmedel bidrar stort till att mat slängs i onödan.
I coronatider är det utomhus som gäller när familjemedlemmar ska rastas samtidigt som vi tillämpar social distansering. Passa då på att bota er artblindhet! All forskning visar att ju mer vi vet om naturen, desto mer vill vi värna den. Här kommer tips på tio vanliga – och de flesta även ätbara – växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten.
Tropiska cykloner är en av de naturkatastrofer som orsakar störst skada. Antalet cykloner kommer att öka i området kring Mekongfloden i Sydostasien, förutspår en forskargrupp vid Göteborgs universitet, tillsammans med forskare från USA.
Modeindustrin står för upp emot tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Närmare 92 miljoner ton avfall skapas årligen vid klädproduktion. En systemomfattande förändring kan minska modeindustrins miljöpåverkan, enligt en ny studie från Chalmers och flera andra internationella universitet.
Social distansering och karantän har blivit vardag under coronakrisen våren 2020. Oro och isolering i hemmet kan få många att må dåligt och kanske kan naturupplevelser och utomhus-motion vara ventilerna som håller välbefinnandet uppe? SLU-forskare svarar.
Den svartmunnade smörbulten är en invasiv fisk, och unik eftersom den sprider sig till områden med vitt skilda salthalter. En ny avhandling visar att det har en snabb evolution – kanske för att deras spermier simmar så bra i både i både söt- och brackvatten.
Viltkameror eller åtelkameror är inte så pålitliga som man tidigare trott. I en nyligen genomförd inventering identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Detta innebär också att en del arter kan vara ännu mer hotade än man tidigare har trott.
Förbered dig på nästa omställning: läs en bok om klimatet och diskutera den digitalt. Det är konceptet bakom nya bokcirkeln Gröna cirklar.
– Vår idé är att sprida positiva berättelser – vi drunknar i apokalypser och dystopier, säger Camilla Brudin Borg vid Göteborgs universitet.
Vindkraftsljud påverkar människors upplevelse av sömnens återhämtande effekt, och har också en liten men signifikant inverkan på drömsömnen, REM-sömnen, visar en studie vid Göteborgs universitet. En natt i vindkraftsljud gav fördröjd och kortare drömsömn.
Frånvaron av daggmaskar kan förklara varför kväve är en bristvara för växter i Arktis. Nya daggmaskarter skulle därför kunna öka den långsamma nedbrytningen i arktiska jordar – och därmed påverka Arktis mer än klimatet gör. Denna förbisedda mekanism har upptäckts av forskare från bland annat Umeå universitet.
Det finns en anledning till att våren luktar jord när fälten plöjs och trädgårdsrabatter grävs. Doften är länken i ett intrikat samspel mellan en millimeterstor insektsliknande organism, som funnits på jorden i 400 miljoner år, och jordbakterier som är superproducenter av antibiotika.
Sannolikt förändras de marina ekosystemen i Arktiska havet nu när den sibiriska tundran tinar. Forskare har spårat var näringsämnen från sibiriska floder tar vägen.
Dna-analyser av Atlantlax från 17 vattendrag längs den svenska västkusten visar att laxpopulationerna i varje älv och å är genetiskt unik, men också att Atlantlaxar oftare än Östersjölaxar ”felvandrar”. Lagom lite felvandring kan vara bra för att det kommer in nya gener, menar forskare bakom studien.
Umeåforskare visar hur aktiverat grafen, aktiverat kol och andra hydrofoba kolsorter kan lösas upp i vatten i form av partiklar av mikrometerstorlek. Det viktigaste medlet som hjälper till att göra dessa dispersioner stabila i dagar är den oxiderade formen av grafen, grafenoxid.
Angrepp av granbarkborre i skyddade områden påverkar inte utbrotten i stort, eftersom arealen skyddad granskog är mycket mindre än arealen brukad granskog. Men om utbrott förekommer i skyddade områden, kan skogsägare som har skog i direkt anslutning drabbas.
Den återhämtande effekten av att vistas i naturen blir starkare för den med en stark koppling till naturen, visar forskning från Urban Studio vid Högskolan i Gävle. Och vuxnas koppling till naturen har ett starkt samband med hur ofta de var ute i naturen och lekte utomhus under uppväxten.
Transportsystemet står inför en rad utmaningar på grund av dess negativa inverkan på klimat, jämlikhet och rättvisa. I en ny rapport lyfter forskare fram ungas egna röster inom transportområdet.
– Unga kan spela en nyckelroll i omställningen mot framtidens transportsystem, säger Anna Wallsten, postdoktor vid VTI.
Den sista kilometern av en transportkedja är den mest kostsamma, minst effektiva och mest utsläppsintensiva delen av hela kedjan. Att transportera paket med godscyklar är kostnadseffektivt, leder till mindre utsläpp och snabbare transporter.