Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Encelliga små alger har stor potential för både biodieselproduktion och avloppsrening. Det visar Umeåforskaren Jean Claude Nzayisenga, som utvärderat en metod för att snabbt analysera innehållet av fetter, kolhydrater och proteiner i mikroalger. Vissa alger kan till och med producera biodiesel i mörker.
Rester från svenskt skogsbruk ska ersätta bomull vid produktion av textilier till vården och därmed minska klimatbelastningen. Det är målet med ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet i samverkan med Region Stockholm.
Det glasavfall som finns runt om i Småland är en allvarlig miljörisk. Att ta hand om det på ett bra sätt är både dyrt och besvärligt. Men forskning vid Linnéuniversitetet visar att avfallet med rätt metoder kan bli en värdefull resurs istället för ett problem.
Genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel har nu tagits fram av forskare från SLU och Umeå universitet. Klonerna har för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden utanför växthus. Några växte mycket bra även i fält, vilket ger hopp om att kunna framställa biodrivmedel snabbare.
När älgkon föder sina kalvar behöver hon massor med energi. Att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. Därför sker också kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad norrut, visar en studie på 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr.
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade hög konditionsfaktor, vilket betyder att merparten av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Det finns inga tydliga tecken på syrebrist i området, men studien visar att tillståndet för fiskarna är långt i från bra.
Avloppsvattnet måste renas från antibiotikaresistenta bakterier, menar Faisal Ahmad Khan som nu lägger fram sin avhandling vid Örebro universitet. Hans forskargrupp var först i Sverige med att hitta bakterier, som är resistenta även mot nya sorters antibiotika, i vattendrag och sjöar.
En inventering av korallrev jorden runt visar att de bakteriesamhällen som lever på reven är mycket olika – och antagligen deltar i omsättningen av näringsämnen. Forskare från SLU har också förfinat analysen av miljöprover med stora mängder genfragment. Ökad kunskap om korallrevens mikroorganismer kan leda till bättre skydd av korallreven.
Klimatet i Subarktis förändras till följd av den globala uppvärmningen. Enligt en ny studie från Göteborgs universitet leder uppvärmningen till att permafrosten i stora våtmarksområden, så kallade palsmyrar, tinar. Följderna blir att utsläppen av växthusgasen metan ökar och att livsmiljöer för växter, djur och människor förändras.
Det blir allt vanligare att anlita lokalbefolkning för att hjälpa till i bevarandeprogram för biologisk mångfald. Forskare har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant program i Vietnam. Det är viktigt att följa lokala rättvisenormer i form av jämlika löner, visar studien. Den visar också att kvinnor arbetar hårdare.
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. Båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en ny studie i tidskriften Climate Policy.
Genom att återskapa flera miljarder år gamla enzymer, och programmera om dem, har forskare i Uppsala hittat sätt att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna enzymer klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken eller för kemisk nedbrytning av miljögifter.
Eftersom allt fler efterfrågar hållbara och punktliga resor byggs nu Sveriges järnvägstrafik ut. Samtidigt ökar behovet av underhåll av järnvägarna. En ny modell som forskare från VTI tagit fram beräknar framtida behov knutna till svensk infrastruktur för tågtrafik.
Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får konsekvenser; för hur de mår, hur de växer, hur bra de lyckas föröka sig – och därmed också hur produktiv en laxälv blir.
Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av solparakiten – en papegoja som lever i Amazonas regnskog.
Insekter i norr har antagits kunna klara klimatförändringar bra, men nu visar sig de modellerna vara fel. Man har nämligen missat att ta hänsyn till att nordliga insekter är inaktiva en stor del av under vinterhalvåret.
Forskare har studerat hur covid-19 pandemin har påverkat arbets- och resmönster hos medarbetare i svenska myndigheter. Resultaten indikerar att den långsiktiga påverkan på samarbetsformer och möten är större än pandemins påverkan på pendlingsvanor.
Tidpunkten för ekarnas knoppsprickning avgör i vilken utsträckning träden blir infekterade av den snedstreckade ekstyltmalen. Om knopparna spricker vid fel tillfälle kan ekbladen bli så uppätna att det saknas utrymme för andra växtätande insekter. Den nya forskningen ger även insikt i hur samspelet mellan växter och insekter påverkas av ett förändrat klimat.
Växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Särskilt känsliga för oväntade temperaturförändringar är växter i norr, som inte hunnit genomgå sina förberedelser för årstidsväxlingar. En global studie av temperaturtoleransen hos 1 028 arter, kan bidra till att förstå hur växterna svarar på ett förändrat klimat.