Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
På 1990-talet dödade läkemedlet diklofenak miljontals gamar i Indien. Trots detta är läkemedlet godkänt i EU, och finns i några av våra vanligaste smärtstillande läkemedel som Voltaren och Eeze. Tidigare i år hittade forskare stora mängder diklofenak i skånska vattendrag.
IPCCs specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning visar att dörren inte är helt stängd ännu, det är fortfarande möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader. Men det krävs att vi gör betydligt mer än Parisavtalet.
Białowieżaskogen i Polen och Vitryssland är den bäst bevarade resten av den skog som en gång täckte stora delar av Europa. Därför blev det stor uppmärksamhet när träd började massavverkas i området efter ett stort utbrott av granbarkborre. Det ledde till att Europakommissionen stämde polska staten inför EU-domstolen och avverkningarna upphörde i slutet av 2017. Nu vet vi hur mycket av skogen som påverkades av avverkningen.
Forskare från Chalmers slår nu fast att dubbdäck skördar fler liv än de räddar. En färsk studie som tar ett helhetsgrepp på dubbdäckens påverkan på människors hälsa, väger även in utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning, samt dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa.
Hur uppstår egentligen de storskaliga mönstren i evolutionen? Nu hävdar forskare att ett slags statistisk bias gör att vi oundvikligen ser det förflutna ur vår nutida synvinkel, vilket även skulle gälla för många evolutionära mönster. Därmed kanske vi inte kan dra slutsatser om vad som faktiskt orsakat de enorma förändringarna i livets mångfald genom årmiljonerna.
Plastmattor i bostaden är en av källorna till upptag av ftalater hos gravida kvinnor, visar en studie vid Karlstads universitet. Dessa ftalater bedöms idag som farliga och kommer att förbjudas inom EU.
Lågvuxna gräs, örter och buskar kännetecknar Arktis, men nya, mer högresta växtarter har börjat sprida sig och ta över i området. Det har skett en generell ökning av höjden på tundravegetation de senaste tre decennierna, rapporterar ett konsortium av internationella forskare.
Vissa växter och djur är mer toleranta inför klimatförändringar än andra. Ostron som lever i olika miljöer utsätts för olika stressnivåer och blir därmed olika tåliga för den globala uppvärmningen.
Det är välkänt att läkemedel från avloppsvatten kan ändra fiskars beteende. Men små bottenlevande organismer, till exempel snäckor, drabbas ännu mer, visar forskning från Umeå universitet. De är de största mottagarna av våra läkemedelsrester.
Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden.
Puckellaxens utbredning i svenska vatten kan bli ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Den kan störa de andra laxarnas lek, och det finns också risk för att den sprider sjukdomar och parasiter. Den går inte att utrota, säger forskare vid SLU.
Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen går långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister försvårar omställningen till ett klimatsmart skogsbruk.
Växtplankton kan ha stora genetiska skillnader, trots att de lever geografiskt nära varandra. Mysteriet tycks nu ha fått en lösning: Vissa arter har förmågan att bilda vilostadier på havsbotten. Dessa slumrande gener kan hjälpa plankton att anpassa sig till förändringar i miljön.
Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar, och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader, visar en studie från Stockholms universitet.
Det finns en vilja hos företag och organisationer att betala extra för bioflygbränsle, men inte tillräckligt för att flygbolagen ska kunna byta ut hälften av bränslet mot mer miljövänliga alternativ. Ska biobränslet slå igenom i flyget krävs politiska styrmedel, är forskares slutsats.
Stora mängder fruset kol lagras i permafrostens jord. När den sibiriska permafrosten tinar, så stiger utsläppen av växthusgaser. De ryska floderna spelar en avgörande roll för framtidens klimat.
Torka har lett till stressade växter över stora områden under de senaste decenniernas extrema torkperioder i Europa, USA och Ryssland.
Extremvärme och torka får långvariga effekter på marken och dess små och osynliga invånare. Enligt forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är mikrobsamhällena livsviktiga för markens egenskaper, inte minst förmågan att ge oss mat och rent vatten.
Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel.
Landskapet i Sverige har blivit mer enahanda de senaste 50–70 åren. Framförallt har de artrika gräsmarkerna minskat kraftigt. Med hjälp av tusentals historiska kartor har forskare vid SLU och Stockholms universitet gjort den hittills största analysen som visar hur markanvändningen förändrats över tid och vad det har lett till.