Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Dold syrgas gör att natriumjonbatterier inte håller laddningen så bra som de borde. Upptäckten från Uppsala universitet öppnar för nya material som kan ge framtida batterier signifikant högre och stabilare spänningar än tidigare.
Syrebristen i havet tycks verkligen bidra till Östersjötorskens dåliga kondition, enligt en ny studie från SLU. Analyser av fiskens hörselstenar visar när den utsatts för syrebrist, något som kan kopplas direkt till torskens hälsa.
Fiskarna i Östersjön har periodvis drabbats av brist på vitamin B1 (tiamin), med neurologiska skador och död som följd. Varför är fortfarande okänt. Nu har forskare undersökt bakteriers och växtplanktons roll i dramat.
En unik dataserie av nästan dagliga vattenprover, tagna i samma å från 1940 och framåt, avslöjar orsaken till att vattendrag och sjöar blivit allt brunare. Huvudförklaringen är en ökad mängd granskog, men även nederbörd och svavel i marken påverkar färgen på vattnet.
Kvävegödsling höjer skördarna och binder mer kol i marken. Men samtidigt bidrar den till övergödning och utsläpp av växthusgaser. En ny avhandling visar den optimala mängden kväve varierar beroende på var grödan odlas. Och det som är bäst för klimatet kanske inte bäst för Östersjön.
Marknadens spelregler ger inte lantbrukare incitament att använda jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö på lång sikt. ”Ett allvarligt marknadsmisslyckande som kräver politiska åtgärder”, menar nationalekonomen Mark Brady vid SLU och Lunds universitet, som visar hur ekosystemtjänster kan ges ett ekonomiskt värde, för att få bättre skydd.
Den porösa, öppna strukturen ger hög förmåga att adsorbera koldioxid. Ett slags biobaserat hybridskum, med högt innehåll av så kallade zeoliter, har tagits fram av forskare från Chalmers och Stockholms universitet. Hög infångningsförmåga, hållbar sammansättning, till lägre användningskostnad är några av det nya materialets fördelar.
3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att lyckas dra ner på stödet till fossil energi.
Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Höjda bränsleskatter slår mest mot låginkomsttagare i landsbygd, visar forskning.
Salthalten i våra hav förväntas ändras i takt med globala klimatförändringar. Kustområden, där bland annat jätteostronet lever och odlas, påverkas troligen mest. Lägre salthalt ger ett tunnare skal på ostronen.
Med tanke på klimatkrisen finns nog en eller annan som tänkt tanken, att det varit bäst om alla människor bara försvann från jordens yta. Platser övergivna i all hast ger en fingervisning om hur en sådan framtid skulle se ut.
De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
Trots ett stort globalt engagemang i klimatfrågan är det bara ett fåtal anställda inom svenska företag som tar initiativ till miljöprojekt på jobbet. Och det är inte miljöaktivister som gör det, utan i första hand personer som är vana att driva förnyelseprojekt inom andra områden.
Biomassa från skogsbruk kan bli effektiv bioenergi. Särskilt med så kallad bränsledesign, där sammansättningen förändras genom blandning av olika biomassor eller med tillsats av andra ämnen. Då kan förbränningen bli renare och ge mindre drift- och miljöproblem, visar forskning vid Umeå universitet.
Debatten om växtskyddsmedel som innehåller så kallade neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och SLU. Medlet kan faktiskt vara gynnsamt för humlor och pollinering.
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till uppfyllandet av samtliga mål, antingen direkt eller indirekt.
Moderna smartphoneskärmar och nya effektiva organiska ljuskällor innehåller dyra och miljömässigt problematiska jordartsmetaller. För en hållbar framtid måste vi fokusera på miljövänligare material. Nu visar forskare vid Umeå och Kyusho universitet att sådana material är ett praktiskt alternativ för effektiva ljusemitterande elektrokemiska celler.
De negativa miljöeffekterna från algodling är mycket begränsade, särskilt jämfört med andra typer av vattenbruk. Det visar studier från försök i en två hektar stor testodling i Kosterhavet.
Vi måste flyga mindre. Skogen, ängarna och städerna kan komma att se lite annorlunda ut. Men i det stora hela blir livet i det fossilfria Sverige ungefär som idag. Och kostnaderna för själva omställningen – den är marginell, menar forskarna.
Vindkraften har fått medvind. Sedan år 2010 har den globala genomsnittliga vindhastigheten ökat och därmed också tillgången på energi för vindkraftsindustrin. Det visar en internationell forskarstudie.