Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten, visar forskning från bland annat Chalmers.
Forskare varnar för att den extrema torrperioden som förra sommaren drabbade centrala och norra Europa, och därmed Sverige, kan bli normen inom 25 år. Det krävs i så fall snabba åtgärder för att bland annat lantbruket ska kunna hantera extremt väder och klimat.
Rädd för björn? Vandringar med guide i djurets terräng kan minska rädslan betydligt, visar ny forskning. Tidigare har myndigheter endast gått ut med information om björn utan förståelse för människors känslor.
Synen på musselodling som miljöåtgärd i Östersjön skiljer sig bland forskare. Men enligt en ny studie är musselodling en kostnadseffektiv metod för att minska övergödningen i Östersjön.
Sjögurkor kan ta hand om överflödiga näringsämnen i vattnet, och testas nu som vattenrenare i fiskodlingar på västkusten.
– Sjögurkor är intressanta som en del i cirkulärt vattenbruk, menar forskarna som också fått den röda signalgurkan att leka och lägga ägg i fångenskap.
De finns i allt från skidvalla till brandsläckningsskum. Och kopplas till en lång rad hälsoproblem, som lever- och testikelcancer, höga kolestrolvärden, låg födelsevikt etc. Forskare från Stockholms universitet lanserar nu ett ramverk för utfasning av ”icke nödvändiga” högflourerande ämnen – PFAS.
Liten – men inte stor fisk – växer allt snabbare i varmare vatten. Det visar data från den så kallade biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk, där utsläpp av kylvatten värmer upp havsmiljön.
– Sjön fungerar lite som en tidsmaskin där vi har kunnat studera tillväxt i en uppvärmd men i övrigt naturlig miljö över många generationer, säger Magnus Huss, forskare vid SLU.
Örebroforskare har hittat antibiotikaresistenta bakterier både i avloppsvattnet i Örebro och i Svartån.
– Bakterierna är inte bara resistenta mot gamla antibiotika utan även mot nya – alltså mot de antibiotika som används för att bekämpa multiresistenta bakterier, säger Örebroprofessor Jana Jass.
Går det att skapa textilier från gammalt bröd? Det ska Akram Zamani, universitetslektor i Resursåtervinning vid Högskolan i Borås ta reda på. Och hon har redan kommit en bra bit på vägen.
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer.
Dagens bilder som används för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning måste uppdateras. De är missvisande eftersom de sällan visar hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet. Det är olyckligt i en tid globala vattenproblem, enligt en internationell studie.
Klimatförändringarna slår olika hårt mot olika kuster. Men erosionen handlar inte bara om havsnivåhöjningar. En ny datormodell kan nu beräkna långsiktiga konsekvenser för olika områden genom att även ta med parametrar som vågor, vindar och strömmar.
Växter har ett kemiskt försvar som gör att de släpper ut vissa ämnen vid exempelvis insektsangrepp. Nu visar en studie med forskare från Lunds universitet att växternas utsläpp kan vara många gånger större om angreppen sker i varmare klimat.
Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar att den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk hänger samman med förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. Bakom detta ligger klimatförändringar och övergödning.
En ny kartläggning visar att nästan 600 växtarter dött ut under de senaste 250 åren. Forskare vid Kew Gardens i Storbritannien och Stockholms universitet har för första gången analyserat all information om växtutrotning från hela världen. Studien visar vilka växter som försvunnit och varifrån. Förhoppningen är att förhindra framtida utrotning.
Arktiska vatten är en betydande källa till globala koldioxidutsläpp. En förklaring är biologiska processer i vattendragen, enligt en avhandling från Umeå universitet. Kunskap om hur koldioxid frigörs från bäckar, älvar och sjöar behövs för att kunna förutse klimatförändringar.
På Visingsö och andra platser finns gamla ekar som planterades för flottan på 1830-talet. Nu digitaliseras mängder av historiska uppgifter om ekplanteringar från försöksytor – för att ge ny kunskap om ekskog och skötsel idag.
Att fånga in koldioxid från atmosfären, och andra former av så kallad climate engineering, tillskrivs ett alltför stort värde – av politiska skäl. Det menar statsvetaren Ina Möller som undersökt argumenten för olika tekniker att stävja klimatförändringen.
Flygplanstillverkare jobbar idag intensivt för att minska flygets miljöpåverkan på olika sätt. Genom en ny mätmetod för lasersvetsfogar kan flygmotorer bli lättare och dra mindre bränsle.
Den svenska ljungheden har en hög artrikedom med marklevande skalbaggar och spindlar. För att bevara mångfalden bör man bränna olika ytor, enligt Mattias Lindholm, Sveriges enda ljunghedsforskare.