Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Stora skogsbränder kan leda till ökad spridning av sjukdomar som bärs av gnagare, till exempel av virus som orsaker sorkfeber, visar forskning från SLU och Umeå universitet. Det kan också vara en möjligt konsekvens av fjolårets svåra skogsbränder, menar forskarna.
Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar två forskare från Lunds universitet i en ny studie.
Harpest hos människor kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader. Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest.
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att problemen i stället förvärras. Ett nytt verktyg kan göra det enklare att bygga rätt.
Extrema värmeböljor, utdragen torka, skogsbränder, översvämningar, orkaner, vulkanutbrott och tsunamier kan påverka världens pollinatörer på drastiskt vis. Det är dags att tänka på de hot mot pollinatörerna, som förväntas bli vanligare när klimatet förändras, menar två forskare som granskat den litteratur som finns inom området.
Exponering för blandningar av kemikalier under graviditeten kopplas till lägre kognitiv förmåga hos barn vid sju års ålder. De handlar om om kemiska ämnen från vanliga hushållsartiklar, plaster, bekämpningsmedel och mat.
Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatförändringar blir allt vanligare. Genom att studera fiskarnas ”kemiska loggböcker” ska en forskargrupp undersöka hur exponering för hypoxi påverkar fisken och dess livsmiljö och studera vilka ekonomiska effekter förändringarna kan få.
Forskare ska undersöka om några av jordskorpans vanligaste metaller kan komma att tjänstgöra som koldioxidneutrala bränslen. Efter förbränning kan de, i ett slutet grönt kretslopp via elektrolys, bli metall igen. Även ammoniak och biobränslen ska studeras.
De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. Men permafrostområdena går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp, visar en ny internationell studie.
Ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet bland konsumenterna, enligt en studie från SLU. Därför bör märkning av livsmedel kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”.
Färgning av textilier har stor negativ påverkan på miljön. Nu har en ny metod för att bryta ner färgämnena och rena utsläppsvattnet utvecklats vid Högskolan i Borås.
Tio internationella offentliga personers flygvanor kartlades under ett år. Resultatet visar på enormt stora koldioxidutsläpp, flera tusen gånger mer än genomsnittet. Slutsatsen är att global mobilitet är intimt förknippad med en växande elits livsstil och identitet – och därför svår att ändra.
En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat.
Fler abborrar i Östersjön är blir resultatet av minskad övergödning i Östersjön, eftersom abborren gillar klart vatten. Detta vinner fritidsfiskarna på eftersom abborren är en populär fisk att fånga.
Fritidsbåtar ger negativa effekter på kustmiljön. Störst skada gör de i grunda, vågskyddade områden, där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att styra bort påverkan från känsliga områden och ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på, går det att göra båtlivet mer hållbart, visar en rapport från Havsmiljöinstitutet.
Hållbarhet och miljöpåverkan engagerar väldigt många svenskar. Ändå är det ofta bekvämlighet och pris som styr vad vi handlar när vi väl står i affären.
SLU-professorn Tomas Roslin har tillsammans med två andra forskare fått ett jättebidrag för ett jätteuppdrag. De ska kartlägga livet på jorden.
– Vi behöver veta hur artsamhällena ser ut i dag och hur de förändras. Först då kan vi arbeta riktigt effektivt för att skydda den biologiska mångfalden, säger han.
Tiaminbrist hos lax leder till att yngel inte utvecklas som de ska. Efter en period av hög dödlighet i förökningsstörningen M74, var i genomsnitt endast sju procent av kullarna drabbade i år. De friskaste laxarna hittades i Ljusnan och värst drabbad var Skellefteälven.
Det finns idag goda chanser att få se en säl för den som rör sig längs den svenska kusten, något som ett företag vid kusterna tagit fasta på genom att erbjuda sälsafarier för turister. Forskare vid SLU har kartlagt de femtiotal företag som bedriver sälturism i Sverige.
Vilka växtätande insekter som finns på trädet – och hur många – påverkas av både klimat och den tidpunkt när löven får sina höstfärgen. Det har forskare upptäckt i samarbete med elever från 58 olika skolor. Upptäckten ger en inblick i hur samspelet mellan växter och insekter kan förändras med ett varmare klimat.