Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Om vi ska klara Parisavtalets mål på max 1,5 graders global uppvärmning måste vi kraftigt minska användningen av fossilt bränsle, och det snabbt. Men det finns faktorer som gjort det möjligt förr.
Offentlig sektor kan bidra till en omställning mot ett mer ekologiskt jordbruk genom grön upphandling. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Vill du snabbt få koll på vad vetenskapen säger om klimatet? Klimatforskare sammanfattar det samlade kunskapsläget i en liten skrift på femton sidor. Läget är allvarligt – men inte för sent att agera, skriver forskarna.
De största internationella plast- och kemibolagen stretar emot när övrig industri ställer om. I stället för återvinning och biobaserad plast, storsatsar bolagen på fossil plasttillverkning.
Produktionen av förnybar energi ökar varje år. Men praktiskt taget inget land håller tillräckligt högt tempo för att nå målsättningen, en global uppvärmning under 2 °C. Det visar en analys av tillväxttakten för vind- och solkraft i 60 länder.
Får man flyga till Teneriffa eller Cypern om man klimatkompenserar? Och är det okej att köpa oxfilé från Brasilien om mjölken vi dricker lovar nollutsläpp? Nej, det är för sent att förlita sig på klimatkompensering om vi ska nå klimatmålen, säger forskarna.
Minskad avverkning av skog ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år). Ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt – även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila källor.
E-handel och logistiktjänster fungerar bra för den som bor i storstaden. Varorna kommer direkt till dörren – snabbt, flexibelt och med låga transportkostnader. På landsbygden finns inte samma möjligheter.
Ambitionen efter Parisavtalet 2015 var att stanna den globala uppvärmningen vid 1,5 grader. Men ansatserna hittills pekar mot en tregradig uppvärmning till år 2100.
– Det är jättetydligt att klimatlöftena inte räcker, säger Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet.
Yrkesfiskare i Vänern har sett en ökning av den invasiva arten ullhandskrabba de senaste åren. Krabban förstör både fiskeredskap och fångst, och kan orsaka kräftpest. En fortsatt övervakning är viktigt för att den inte ska få fäste när klimatet blir varme, menar forskare vid Högskolan i Skövde.
Omvandling av koldioxid till bränslen med elektrokemi är en spännande teknik. Sergey Koroidov utvecklar den grundläggande förståelsen för dessa reaktioner genom att studera omvandlingen på atomär och molekylär nivå.
Genom att spruta ut RNA på bladen skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars kan infektera växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för lantbrukarna.
Kvinnor blir mer påverkade än män när de utsätts för högfluorerade kemikalier, så kallade PFAS. Det visar en studie om hur kemikalierna leder till skador på levern, så kallad fettlever.
Bitcoin löste problemet att skicka pengar via nätet utan att blanda in banken. Men den ökande elanvändningen gör att kryptovalutan nu pekas ut som ett hot mot miljön.
Det finns fem områden där rika och medelinkomsttagare har oproportionerligt stor påverkan på de globala utsläppen – och därmed ett större ansvar och mer möjligheter att driva på klimatomställningen, menar klimatforskare.
En ny opinionsundersökning visar att svenskar är positiva till hårdare regler för plastanvändning för att komma åt problemen med plast. Ett guldläge för beslutsfattare att driva igenom en mer långtgående plastpolitik, menar statsvetare från Lund.
Fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen i städer, visar en studie från Stockholms universitet.
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
Strategisk plantering av fleråriga gräs och träd kan effektivt minska kväveutsläpp erosion i jordbrukslandskapet. Och dessutom begränsa översvämningar, visar omfattande studier av jordbruksmark runtom i Europa.
PFAS-kemikalier gör bröstmjölken mindre näringsrik. Kemikalierna som finns överallt i vår miljö gör att fettet minskar i bröstmjölken, och det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade.
