Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
Att skydda torvmarker över hela världen från nedbrytning kan vara en relativt billig och effektiv åtgärd för att minska klimatutsläppen. Det menar forskare som utvärderat vad exploateringen av torvmarker i världen kostar – räknat som utsläpp av växthusgaser.
Med hjälp av avancerad mätutrustning kan vi förstå insekternas språk och på så sätt utveckla miljövänliga bekämpningsmetoder mot skadeinsekter i skogen. Det menar forskare vid Mittuniversitetet som just nu testar mätutrustningen på insekten lärkbock.
Ett varmare klimat gör att växter blommar tidigare på året och att flyttfåglarna tidigarelägger sin ankomsttid. Hittills har forskarna inte haft någon heltäckande bild av hur växter och djur anpassar sig efter varandra i takt med klimatförändringarna. Nu visar en global studie att förändringen i tajmingen mellan växter och djur går allt snabbare.
Gamla toabesök är inte längre ett problem för vattenmiljön i Stockholms innerskärgård. Under 1900-talet bidrog avloppsutsläppen till mängder av övergödande ämnen som fosfor på havsbottnarna i stadens närhet. Nu visar forskning att fosforn borta – antingen djupt begraven eller transporterad ut till havs.
Stora delar av Arktis går att knyta till nationellt territorium. Nationella intressen som olje- och gasutvinning krockar.
– Det betyder att oljespillsprevention främst hanteras inom ramen för säkerhetshöjande informationsutbyte mellan länderna, och inte inbegriper en diskussion om att minska utvinning som sådant, säger Sandra Egstrand, forskare vid Malmö universitet som studerat miljösamarbetet inom Arktiska rådet.
I bäckar och åar finns ekosystem som vi har stor nytta av, med näringsvävar som bland annat renar vattnet och levererar fisk. Amélie Truchy har i sitt doktorsarbete undersökt hur livet i sådana vattendrag störs av jord- och skogsbruk och av kraftverksdammar, och vilken miljöövervakning som krävs för att vi ska upptäcka om något håller på att gå snett.
Mossan Warnstofia fluitans som växer i vatten i norra delarna av Sverige har förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten. Genom att odla mossan i bäckar och andra vattendrag med hög arsenikhalt kan denna upptäckt från Stockholms universitet leda till ett miljövänligt sätt att rena vatten ifrån arsenik.
Hur påverkas ett ekosystem av att en eller flera arter dör ut eller att en ny art invaderar och stör det ekologiska systemet? Det är dyrt, tidskrävande och svårt att mäta i naturen vem som äter vem och hur arter påverkas av vad andra äter. Därför är det en stor fördel om det går att ta en genväg och förutse artens roll i ett ekosystem.
Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en förfinad metod för att avgöra hur mycket koldioxid som träd tar upp från atmosfären. Genom att undersöka trädens årsringar med magnetresonans kan man både se hur mycket koldioxid trädet har tagit upp och bedöma hur mycket det kommer att ta upp i framtiden.
Många klimatstudier fokuserar i dag endast på temperaturökning och på så sätt kan klimatförändringens effekter på våra ekosystem misstolkas. I en ny studie lyfter Umeåforskare fram att kvävetillgång kan begränsa hur arktiska bäckar svarar på global uppvärmning.
Vinkonnässör med smak för Pinot Noir? Du får du nog tänka om. Viner baserade på de mest populära druvorna kan komma att försvinna på grund av klimatförändringarna enligt Lundaforskaren Kimberly Nicholas.
Att så remsor av blommor i åkrar räcker inte för att öka pollinering. Forskare från Lunds universitet visar i en studie att ett varierat jordbrukslandskap gynnar olika pollinatörer bäst. De föreslår istället att betesmarker och fältkanter vårdas.
Inuti en fågelholk kan det bli över 50C°. Trots den höga temperaturen lyckas fågelungarna hålla en normal kroppstemperatur – men det kostar i form av sämre tillväxt. Forskare från Lunds universitet ger rådet att undvika varma söderlägen och välja skugga när holken ska sättas upp.
Den traditionella livsstilen för småskaligt fiske kan hotas när städer växer. Men städerna kan samtidigt skapa utvecklingsmöjligheter. Ett bredare forskningsperspektiv ger en mer mångfacetterad bild av förändringar, hot, konflikter och livsmöjligheterna för fisket, enligt Göteborgs universitet.
Det finns stora kunskapsluckor om hur sårbart jordbruket är inför framtida klimatförändringar. Och dagens metoder för att bedöma klimatsårbarhet har brister och behöver utvecklas, visar forskning från Linköpings universitet.
I en omfattande undersökning har biologer vid Lunds universitet studerat slumpens betydelse för om en art överlever eller dör ut. Forskarna konstaterar att naturvårdande insatser kan rädda arter som är på fallrepet, men att sådana insatser ibland tillmäts större betydelse än de faktiskt har.
Sanering av deponier och dumpningsplatser kan bli en lönsam affär. Både ekonomiskt och för miljön. Det visar Yahya Jani i en ny avhandling i miljövetenskap från Linnéuniversitetet.
Småskalig och mobil slakt av nötkreatur kan minska djurens stress. Ett nytt projekt vid SLU ska studera bedövning utomhus på gården före transport till slakteri.
Läppfisken spelar en viktig roll i laxodling när det gäller att bekämpa laxlus. Men forskning visar att läppfiskar rymmer från laxodlingarna, vilket kan få stora konsekvenser för lokala fiskbestånd.
Forskare har tagit fram en ny teknik för att framställa ”gröna” kolväten. Hela tillverkningsprocessen ryms i en vanlig fraktcontainer och är enkel att hantera. Den uppmärksammade tekniken bygger på så kallad katalytisk-termisk produktion.