Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i år.
När vi komposterar vårt organiska avfall gör vi en insats för miljön – eller? Faktum är att det kan vara tvärtom: en kompost som sköts på fel sätt släpper ifrån sig växthusgaser. Den japanska metoden bokashi har däremot låga utsläpp, visar forskning.
Tibetanska platån, även kallad den tredje polen har värmts upp nästan dubbelt så mycket som det globala medelvärdet. Risken för katastrofer ökar i området, med betydelse för 2 miljarder människor.
Redan idag skulle vi kunna flyga med biobaserade flygbränslen som helt eliminerar flygets klimatpåverkan, menar forskare vid Chalmers tekniska universitet. Tricket är att fånga och lagra kol när biobränslet produceras.
Under pandemins första år var det 19 procent fler bekräftade fall av covid-19 i Ronneby än i grannkommunen Karlshamn. Detta slog forskare vid Lunds universitet fast efter en epidemiologisk studie som slutfördes under hösten 2021. Samtidigt poängterar de att det inte går att påvisa att det är miljökatastrofen i Kallinge som är orsaken bakom. Nu inleds fler studier för att ta reda på mer.
Risken är stor att projekt i utvecklingsländer upphör när bidragen är slut. Men det behöver inte bli så, enligt en ny avhandling som utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling och bekämpning av fattigdom.
Läget för torsken är kritiskt efter decennier med intensivt fiske i svenska vatten. Men även en rad miljöfaktorer påverkar torskens nuvarande status och förmåga att återhämta sig.
Ny teknik och effektivare övervakningsmetoder kan underlätta kartläggning av illegalt fiske i världen. Det visar en forskningsstudie.
Storpack får oss att köpa mer än vi kan äta. En tredjedel av alla livsmedel slängs i soporna. Matsvinnet måste minska och bra förpackningar kan vara ett sätt, menar forskare.
Sportfiskare får allt mer sällan gäddor på kroken, visar en ny studie. Nedgången i beståndet har dessutom pågått länge. Säl och skarv tros bidra till den dystra situationen för gäddorna i Östersjön.
Forskare vid Chalmers har tidigare visat hur solenergi kan utvinnas som värme. Nu har de lyckats få systemet att producera el. Förhoppningen är att den nya tekniken på sikt kan driva elektronik som laddar upp sig själv.
Den svåra torkan som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009, var inte avgörande för krigsutbrottet 2011. Med hjälp av satellitbilder kan forskare slå fast att jordbruken återhämtat sig redan 2010.
Klimatforskare har lagt ett tusenårigt historiskt pussel över Arktis temperaturförändringar. På sikt kan kunskapen leda till säkrare prognoser om framtidens klimat.
Det tog mer än 10 000 år för granarna att sprida sig över hela Sverige – trots att de var tidigt på plats efter den senaste istiden. Den långsamma takten förvånar forskare.
Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.
Mer miljövänliga litiumsvavelbatterier kan bli en utmanare till dagens litiumjonbatterier, men ett problem är den korta livslängden. Nu har forskare vid Uppsala universitet lyckats identifiera några viktiga flaskhalsar.
Hjälp forskarna hålla koll på våren. Rapportera in när när björkknopparna spricker, och när blåsippor, vitsippor, sälg och hägg blommar där du bor.
– På så sätt får vi ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
Tinande permafrost i Arktis behöver inte alltid leda till ökade utsläpp av växthusgasen metan. När tinad jord torkar upp kan i stället utsläppen minska.
Jordbrukens utsläpp i havet fortsätter, trots en överenskommelse mellan länderna runt Östersjön. Större delen av havet är fortfarande drabbad av övergödning och bottendöd.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka.
