Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Arktis viktigaste rovdjur – parasitsteklar – påverkas mycket i de regioner där uppvärmningen varit snabbare än i andra. Förändringarna återspeglas även i mängden värddjur och i uppätna växter. Resultaten ökar förståelsen av hur klimatuppvärmningen förändrar naturen.
De attraktivaste växtarterna – som fjällsippa – får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period. Då ökar konkurrensen mellan olika växtarter.
De officiella siffrorna för skogsbränder i brasilianska Amazonas i augusti 2020 visar en liten minskning från 2019. Men forskare vid Brasiliens rymdforskningsinstitut, Inpe, varnar för att data kan behöva korrigeras så mycket att de istället avslöjar de värsta bränderna på 10 år.
Nyupptäckta kanaler under Thwaitesglaciären i Antarktis kan vara en väg för varmt, salt havsvatten att transporteras in under glaciären – och orsaka avsmältning av isen. Det visar nya studier av forskare från bland annat Göteborgs universitet. Smälter glaciären påverkas havsvattennivån.
Hur går det egentligen till när vattnet spjälkas i fotosyntesen och bildar bland annat syre? Umeåforskaren Casper de Lichtenberg har använt isotopmärkt vatten för att studera exakt hur och var vattenmolekylerna går in i den kemiska reaktionen i den del av ljusreaktionerna som kallas fotosystem II.
Torsk och andra marina arter i Östersjön är genetiskt skilda från artfränderna i Västerhavet och Nordsjön. Bestånden har utvecklat egenskaper som gör det möjligt att leva och fortplanta sig i Östersjöns speciella miljö, visar en studie från Göteborgs universitet.
Den torra sommaren ledde till att våra nordiska skogar och myrar tog upp betydligt mindre koldioxid än normalt och att vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier visar studier från Lunds universitet.
Människans påverkan kan förklara nittiosex procent av alla utdöda däggdjursarter under de senaste drygt hundratusen åren, enligt en nyligen publicerad forskningsstudie.
Våra skogar levererar en mängd ekosystemtjänster såsom virke, bär, svamp, vilt och rekreation, men hur många tjänster och hur mycket av varje tjänst som en skog levererar förändras med dess ålder. Det visar en ny studie publicerad i Environmental Research Letters.
Massivt läckage av metangas från havets botten – kopplat till den globala uppvärmningen – har för första gången upptäckts på södra halvklotet. Genom sedimentprovtagare har forskare vid Linnéuniversitetet upptäckt metanutsläppen när så kallad gashydrat smälter.
Xochimilco, våtmarksområdet i utkanten av södra Mexico City, har genom tiderna varit ett av världshistoriens mest hållbara och produktiva jordbruk. Områdets kanaler och öar anlades för över 1000 år sedan, innan spanjorerna kom till Mexiko.
En ny avhandling från Umeå universitet visar att läkemedelsrester är mer beständiga i vattendrag än vad man tidigare trott. Studien ger också lugnande besked till de som fruktat att fiskar ska ta livshotande risker till följd av ångestdämpande läkemedel i vattenmiljön.
Storspiggen har successivt tagit över allt större delar av Östersjökusten och trots sitt lilla format har den blivit ett allvarligt hot mot gädda, abborre såväl som mot kusternas ekosystem.
Värdefull kunskap om Amazonas växt- och djurliv riskerar att falla i glömska när ursprungsbefolkningen nekas sälja kött till framför allt lokala skolor.
– Det är bättre att utnyttja de resurser som redan finns i skogen på ett förnuftigt och hållbart sätt, säger miljöforskaren Torsten Krause.
En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst.
Den genomsnittliga kroppsstorleken hos de vilda djur som betar i ett landskap påverkar balansen mellan de näringsämnen som växtligheten kan utnyttja. Det visar en savannstudie gjord av ett forskarlag lett av Joris Cromsigt från SLU. Växtnäringsbalansen, särskilt förhållandet mellan kväve och fosfor, bestämmer i sin tur växtlighetens produktivitet.
Blåfenad tonfisk har ökat längs västkusten. För fjärde året i rad utrustas nu den fredade fisken med sändare som ska hjälpa forskare vid SLU att få kunskap att stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken, både i svenska vatten och internationellt.
Befolkningstäthet, inte andelen grönyta, är det som har störst påverkan på artrikedomen av pollinatörer i bostadsområden. Det visar en studie från Lunds universitet där trädgårdar och innergårdar i och omkring Malmö undersökts.
Genom att odla fler grödor kan vi gynna nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns till exempel skog och hagmark i landskapet. Studien från SLU genomfördes i Skåne.
Flöden av metan från insjöar är lägre nattetid än dagtid. De nordliga sjöarnas bidrag till de globala metanutsläppen därmed är 15 procent lägre än man tidigare trott. Det visar mätningar gjorda av forskare i Linköping.