Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
De allra flesta behandlingar påverkas av patientens positiva förväntningar på effekten – och av vårdpersonalens bemötande. Dessa placeboeffekter borde utnyttjas bättre inom sjukvården, menar forskare.
Blödningar i magtarmkanalen är vanliga efter en akut hjärtinfarkt. Forskare har identifierat åtta faktorer som ökar risken.
Fyra av tio barn med nydebuterad diabetes typ 1 fick inte regelmässig akutbehandling på sjukhus samma dag som familjerna sökte hjälp i primärvården visar forskning från Göteborgs universitet.
Det verkar finnas ett samband mellan biologisk stress – mätt i mängden stresshormon i håret – och en ökad risk för blindtarmsinflammation hos barn. Sjukdomsförloppet blir också ofta mer komplicerat hos dem med högre stress.
Forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som kan förklara varför vissa blir alkoholberoende och andra inte.
– En liten grupp nervceller styr om en individ klarar av att bromsa, eller inte lyckas hejda sitt alkoholintag, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet.
Nio av tio patienter med högt blodtryck får otillräcklig behandling, och har därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död, enligt forskning från Göteborgs universitet.
”Ah, vi äter ute idag”. Sommar är för många förknippat med lata dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn med ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet näring.
Halterna av coronaviruset sars-cov-2 ökar successivt i avloppsvattnet i Göteborg, dock från relativt låga nivåer. Det framgår av de senaste veckornas mätningar och den analys som nu gjorts vid Göteborgs universitet.
Vintrarna i norr har blivit blötare vilket har lett till ökad spridning av sorkfebervirus. Viruset kan orsaka en blödarfeber hos människor.
Genom att färglägga olika delar av cellen kan forskare följa vad som händer i cellen, när ett virus tagit sig in. På samma vis går det att testa vilka substanser – redan godkända mediciner eller hittills oprövade substanser – som biter på coronaviruset i cellen.
Covid-19 -vaccinerna var ett undantag, i vanliga fall tar det mer än tio år att få fram ett nytt vaccin. EU och läkemedelsindustrin storsatsar nu på att snabba på framtagningen även av andra nya vaccin – bland annat mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. Bara en av dem reagerar särskilt på insulin. Det kan vara relevant för framtida behandlingar av folksjukdomar som typ 2-diabetes.
Narkosmedlet ketamin kan hjälpa vid svår depression – men kan också ge hallucinationer och vanföreställningar. Forskare har kartlagt hur läkemedlet fungerar, i hopp om att hitta substanser med samma effekt men utan biverkningar.
Viktnedgång, ökad smärta, oro och frustration. Besöksförbud och restriktioner inom äldreomsorg och sjukvård under pandemin påverkar både patienter och anhöriga negativt.
Ökad kunskap och individuellt stöd från primärvården kan minska besvär hos kvinnor under klimakteriet. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
KBT via internet mot depression är ofta lika bra som traditionell KBT. Det visar en internationell studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkat. Det finns dock moment i vissa nätbaserade behandlingar som kan orsaka skada.
Sex månader efter genomgången covid-19 fanns inga tecken på aktiv hjärnskada hos de hundra patienter som ingick i en studie från Göteborgs universitet. Detta oavsett hur svårt sjuka de varit, eller kvarstående neurologiska symtom. Resultaten tyder på att så kallad postcovid inte beror på fortgående skador på centrala nervsystemet.
En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma, kan istället minska risken för övervikt i tonåren – om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen får rätt förutsättningar.
Magnetkameraundersökning i stället för traditionella PSA-test vid screening för prostatacancer, skulle minska problemen med överdiagnostik, överbehandling av lågrisktumörer och onödiga cancerbesked, visar en studie från Karolinska institutet.
Människor med en otrygg anknytning har mindre tillit till välfärdssystemet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
