Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra, enligt en studie ledd från Uppsala. Information till patienterna bör därför var tydlig om att det handlar om ett altruistiskt bidrag till framtida kunskap.
Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.
Äldreomsorgen är en resursmässigt eftersatt och undervärderad del av samhället, både i Sverige och internationellt. I coronapandemins inledningsskede glömdes äldreomsorgen helt enkelt bort, vilket är en av huvudorsakerna till att smittan fått så omfattande spridning i många länders äldreboenden.
Genom att ta stamceller från en persons bukfett och underhudsfett och spruta in dem i en skadad muskel, kan kroppens läkning påskyndas efter en nervskada. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Att förlora en kroppsdel kan få stor inverkan på både funktion och känsla, med så kallade fantomsensationer. Forskningen om proteser har dock gjort stora framsteg, och det är nu möjligt att återfå känsel på konstgjord väg, genom kirurgiskt implanterade elektroder. Arbetsterapeuten Ulrika Wijk har undersökt om det också går att skapa känselintryck från en konstgjord hand – utan kirurgiskt ingrepp.
Det går inte att bygga upp ett kunskapscentrum under en kris. Då måste det redan finnas på plats. Barnafrid vid Linköpings universitet spelar en viktig roll i att samla och förmedla kunskap om barns utsatthet under coronakrisen.
Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskare som tror att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.
Nya matematiska modelleringsresultat visar att flockimmunitetsnivåer är klart lägre än tidigare beräknat, vilket betyder att färre behöver infekteras innan vi uppnår ett immunitetsskydd mot vidare utbrott och smittspridning. Det visar nya beräkningar av bland annat Tom Britton och Pieter Trapman vid Stockholms universitet.
119 000 personer har på torsdagen 8 maj, laddat ned och använt appen COVID Symptom Tracker. Appen används i en forskningsstudie på Lunds universitet för att förstå och kartlägga covid-19 i Sverige.
Vissa virusinfektioner verkar spela en roll i den autoimmunitet som ligger bakom typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes.
I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Med hjälp av synkrotronljus har forskare studerat vad som sker i nerverna vid diabetes. Tekniken gör det möjligt att med väldigt hög upplösning visa nervtrådars struktur i 3D.
– Kunskapen kan användas för att kartlägga mekanismer för hur nervtrådar förtvinar och försöker växa ut igen. Det innebär att vi bättre kan förstå hur diabetes påverkar nerver i armar och ben, säger Lars Dahlin, professor i handkirurgi.
10 procent av stockholmarna var smittade i påsk visar KTH-forskarnas coronatest. Nu har nya provtagningskit skickats ut.
Forskare från Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kartlagt lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa, ända ner på enskild cellnivå. Resultaten kan hjälpa forskare att på sikt hitta nya metoder för hur immunförsvaret kan stärkas mot bland annat virus och vid cancer.
Det finns en tydlig koppling mellan förbättrad tarmmikrobiota och ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, statiner. Det framgår av en europeisk studie där forskare vid Göteborgs universitet ingår.
Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.
Forskare vid Luleå tekniska universitet har utvecklat en metod för att studera hur de annars så flexibla muskelceller i lungans blodkärl drar ihop sig permanent – på grund av långvarig syrebrist. Fenomenet leder till förhöjt tryck i lungans kärl och belastningen på hjärtat ökar.
Hälso- och sjukvårdspersonal känner ofta stor osäkerhet inför den existentiella ensamhet de möter hos sköra äldre personer. Volontärer kan ha andra möjligheter att närma sig dessa frågor och därmed fungera som ett komplement till vårdpersonalen. Det visar en studie från Malmö universitet.
Ett läkemedel som sänker nivåerna av manligt könshormon i kroppen minskar risken för att män med pedofili begår sexuella övergrepp. Det visar en studie från Karolinska institutet. Behandlingen ledde till att sexuell lust och sexuell attraktion till barn dämpades redan inom två veckor.
Om äldre får skräddarsytt stöd för att kunna använda och anpassa olika digitala tjänster förbättras deras möjligheter till social delaktighet och att kunna bo kvar hemma. Det visar en avhandling från Umeå universitet.