Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har seglat upp som ett av vår tids hetaste forskningsområden. I sin avhandling har Louise Brunkwall, nutritionist och forskare i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, studerat övervikt, fetma och kostens betydelse i relation till våra tarmbakterier.
Hål i tänderna och tandlossning beror inte bara på hur väl man sköter sin munhygien och hur mycket godis man äter. Även ärftliga egenskaper och faktorer som fetma, utbildning och personlighet kan spela roll, visar den hittills största studien inom området.
Kan vi i framtiden få mediciner som bromsar åldrandet och gör oss friskare under våra sista år? Det låter som science fiction men behöver inte längre vara det. Runtom i världen forskas det numera intensivt på att förstå vad som driver åldrandet – från ett cellbiologiskt perspektiv.
Forskare vid Umeå universitet har kommit ytterligare ett steg på vägen mot att förstå varför viss prostatacancer blir elakartad och sprids i kroppen. Med hjälp av zebrafiskar som genmodifierats med den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9 har forskarna kartlagt mekanismer för hur tumörceller styrs av vissa proteiner.
Forskare har hittat ett nytt gift selektivt inriktat på malariamyggor. Och som kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria.
Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet.
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka gener som uttrycks i överaktiva immunceller hos möss med astmaliknande inflammation i luftvägarna. Resultaten, som publiceras i tidskriften Immunity, tyder på att produktion och nedbrytning av fetter spelar en viktig roll.
Manliga intagna i fängelse som yogar får ökad förmågan att ta ansvar, acceptera sig själva och kontrollera impulsiva beteenden. Yogans positiva effekter på intagna har visats tidigare och stärks ytterligare av nya forskningsresultat. Förändring i psykologisk personlighetsmognad kan mätas efter 10 veckors yoga.
Ett barns födelsevikt styrs av både mammans och barnets genetik, och samspelet däremellan kan vara påfallande raffinerat. Forskare har nu identifierat 190 kopplingar mellan genetik och födelsevikt, i en studie med 200 forskare involverade.
Den som drabbas av arbetslöshet förlorar hälsorelaterad livskvalitet motsvarande nästan ett helt år vart tionde år, jämfört med den som har arbete. Det visar forskning vid Umeå universitet. En viktig förklaring är att arbetslösa lider mer av ångest och depression än arbetande.
Det kan bli betydligt lättare att diagnostisera Alzheimers. Forskare har vidareutvecklat en blodmarkör som via ett enkelt blodprov kan visa om en patient har sjukdomen. Redan till hösten börjar de testa tekniken inom primärvården.
Runt hälften av patienterna som är inlagda på sjukhus i Vietnam är bärare av multiresistenta tarmbakterier, som är motståndskraftiga mot den brett verkande antibiotikagruppen karbapenemer, visar en studie ledd från Linköpings universitet. Förekomsten av karbapenemresistenta bakterier i Sverige än så länge mycket låg.
Personer som exponerats för kemiska stridsmedel får ofta kroniska skador på exempelvis lungor, hud och ögon, men de drabbas också av depression, ångest och självmordstankar, visar forskning på överlevare från gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988.
Majoriteten av de kvinnor som opereras på misstanke om äggstockscancer visar sig vara helt friska eller ha godartade äggstocksförändringar. Ett nytt blodtest kan leda till färre onödiga och riskfyllda operationer.
Ett varmt leende och en omsorgsfull hand på axeln är inte nog för att överbrygga de språkbarriärer som kan uppstå mellan föräldrar och vårdpersonal inom neonatalvården när föräldrarna inte behärskar svenska språket. Frågan är när hur tolkhjälp bör anlitas.
I 20 års tid har forskare vid Lunds universitet envist arbetat med att försöka ta fram ett läkemedel mot preeklampsi – havandeskapsförgiftning. Nya resultat gläntar nu på dörren mot ett nytt läkemedel, som förhoppningsvis kan komma att rädda många gravida kvinnors liv i framtiden.
Forskare har hittat ett protein som reglerar den gen som är kopplad till metastasering av malignt melanom. Malignt melanom är det allvarligaste formen av hudcancer och antalet fall ökar för varje år. Upptäckten ger viktig kunskap om hur tumörcellerna sprider sig i kroppen.
Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna växter.
Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten, visar forskning från bland annat Chalmers.
Strålbehandling med hög dos under en kort period är lika effektiv mot prostatacancer som konventionell strålbehandling under längre tid. Metoden möjliggör att man kan behandla fler prostatacancerpatienter och minska köerna, visar en studie ledd från universitetssjukhusen i Umeå och Lund.