Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.
Virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar, vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta, enligt ny forskning. Detta proteinskikt gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.
En studie som sedan 1985 följt ett femtiotal personer som utvecklade anorexi under tonåren visar att flertalet 30 år senare var friska, men att några hade fortsatta ätstörningar. Den visar också att tonåringar som är något äldre vid insjuknandet har bättre chans att tillfriskna.
Hur följs det upp hur innehållet i mensskydd påverkar kropp och miljö? Det undrade doktoranden Louise Klintner vid Lunds universitet, och fann en marknad utan gemensamma riktlinjer.
– Alla andra produkter som man har i eller nära kroppen är standardiserade eller reglerade, säger hon.
Minst ett års rehab, och noggranna tester, det bör vara ett krav, innan unga personer återupptar knäkrävande idrotter efter korsbandsoperation. Risken är annars stor att de åter skadar sig.
Gravida och nyblivna mammor förväntas vara lyckliga. Det är tabu att uppleva psykisk ohälsa. Ändå upplever var tionde gravid, och lika många av de nyblivna mammorna, depressiva symptom.
Spädbarn, som senare diagnostiseras med autism, följer spontant föräldrarnas blick precis som andra barn. Men de tar mer sällan egna initiativ till att dela sin upplevelse. Detta stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.
Nervsjukdomen ALS innebär förlust av nervceller som kontrollerar kroppens viljestyrda muskler. Men vissa, till exempel de som styr våra ögonrörelser, överlever hela sjukdomsförloppet. Forskare försöker nu identifiera generna bakom de så kallade okulomotoriska nervcellernas motståndskraft.
Barn som blir slagna utvecklar tydliga traumasymptom som depression, ilska och posttraumatisk stress. Behandlingsmetoden KIBB som bygger på parallella insatser för barn och föräldrar, leder till att våldet minskar och relationerna förbättras, visar en studie från Linnéuniversitetet.
Typ 1-diabetes upptäcks ofta för sent, när betacellerna redan är förstörda. Genom att transplantera in Langerhanska öar – grupper av insulinproducerande celler – i ögat på möss kunde forskare se tidiga tecken på sjukdomen, och sätta in behandling som räddar betacellerna.
Patienter med besvär i muskler och leder är ofta minst lika betjänta av att komma till en fysioterapeut som till en läkare när de söker hjälp på vårdcentral. Över tid tycks Hälsoeffekten till och med vara något bättre om patienten först kommer till fysioterapeut.
När forskarna stängde av genen som producerar proteinet galectin-3 hos möss, minskade såväl mängden alzheimerplack som inflammationsbördan. En studie från Lunds universitet visar nu vilken nyckelroll proteinet de facto har vid Alzheimers sjukdom.
Synsättet att tarmen och hjärnan samverkar vid IBS börjar få allt större genomslag. Patienter med IBS bör få behandlingar som riktas mot olika avvikelser samtidigt, både för att förbättra tarmfunktionen och signalerna från hjärnan till tarmen, menar forskare vid Sahlgrenska akademin.
Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar. Det är oförenligt med idrottsrörelsens egen värdegrund om idrott för alla, visar Centrum för idrottsforsknings (CIF) årliga uppföljning av statens stöd till idrotten.
Sjuksköterskor inom hemsjukvården utbildade sig i familjecentrerade samtal via webben. Resultatet var ett förnyat tanke- och arbetssätt i riktning mot hela familjen i stället för som traditionellt bara mot vårdtagaren, säger Susanna Pusa, sjuksköterska och forskare inom vårdvetenskap vid Umeå universitet.
Risken för hjärtinfarkt eller stroke hos personer med liten eller ingen utbildning är mer än dubbelt så hög som för personer med hög utbildning, visar en internationell studie med över 150 000 personer. Störst skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan hög- och lågutbildade finns i låginkomstländer.
Att vara mycket ute i solen ökar risken att utveckla basalcellscancer. Antalet fall ökar, och enligt prognoser kommer de att öka ändå mer i framtiden. Nu letar forskare efter enklare behandlingsmetoder, för den här lite snällare hudcancertypen.
IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, är ett samlande begrepp på en grupp inflammationssjukdomar i mag-tarmkanalen. Problemet vid behandling är att IBD varierar mycket från person till person. Nu ska forskare vid Örebro universitet ta fram ett individanpassade behandlingar genom metoder som förutsäger sjukdomsförloppet.
Vissa personer med den autoimmuna sjukdomen SLE drabbas av livshotande inflammation i njurar och hjärna, medan andra främst får hud- och ledproblem. En forskargrupp i Uppsala har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att redan vid diagnos förutsäga prognos och sjukdomsförlopp.
Nästan nittio procent av alla dödsfall i cancer beror på att tumören har spridit sig. En studie från Uppsala universitet visar att en process som gör att cellerna kan sprida sig underlättas av nybildning av ribosomer, de komponenter i cellen där proteiner produceras. Forskarna visade också att en blockering av nyproduktionen av ribosomer kan hejda spridningen av metastaser.