Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Genom att skapa en databas över genetiska varianter i Västerbotten, kan forskare reducera antalet sjukdomsbärande genvarianter till en handfull som sedan kan studeras i detalj. Detta kan göra det enklare att bland annat spåra underliggande genetiska orsaker till flera olika cancertyper.
De vanligaste orsakerna till att potentiella vårdskador uppstår vid en ambulansutryckning är felaktig bedömning och bristande dokumentation. Det visar en kartläggning av patientsäkerheten i ambulanssjukvården. När det gäller svårt sjuka som stroke eller hjärtinfarkt sker ”avvikande händelser” vid mer än var sjätte utryckning.
Det finns tydliga kopplingar mellan hormonnivåer och underliggande aspekter av psykiska sjukdomar, visar forskning från Umeå universitet. Det går även att se ändrade nivåer av insulin hos personer som har försökt ta sitt liv.
I fler och fler länder i Europa växer grön omsorg som ett komplement till annan vård – på lantbruk och i terapiträdgårdar. Men inte i Sverige. Steget att gå från traditionell bonde till grön omsorgsentreprenör kan vara stort, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre. Sverige har en neonatal intensivvård i världsklass, enligt en studie som inkluderar samtliga svenska sjukhus.
Blodkärl som kollapsar låter kanske inte så bra. Men faktum är att kollapsande halskärl är viktiga för att vi ska få rätt tryck i hjärnan, visar forskning från Umeå universitet. Och upptäckten kan ge nya förklaringar till flera neurologiska sjukdomar.
Cocktaileffekten, den blandning av kemikalier, som vi utsätts för i vår vardag innebär hälsorisker som nuvarande riskbedömningar förbiser.
Teknik med så kallade antagomirer, konstgjorda molekyler som kan påverka funktionen av en gen, har lett till förbättrad insulinproduktion i mänskliga celler.
– Vår studie är ett första steg mot att använda konstgjorda molekyler, så kallade antagomirer, som behandling vid typ 2-diabetes, säger Lena Eliasson, professor vid Lunds universitet.
Fem sekunder. Det kan vara tillräckligt för att uppskatta status av en hockeyspelares ljumskar. Smärta vid ett så kallat squeeze-test går tydligt hand i hand med både upplevd försämrad funktion och sämre styrka i höftmuskulaturen. Det visar en studie från Lunds universitet.
Dina gener kan ha betydelse inte bara för risken att drabbas av stroke, utan sannolikt även för hur bra du sedan återhämtar dig. Forskare har identifierat vanliga genvarianter som är kopplade till förmågan att återhämta sig efter ischemisk stroke.
Restriktiv migrationspolitik har negativ inverkan på migranters hälsa. Det framgår av en internationell översiktsstudie från bland annat Stockholms universitet. De negativa hälsokonsekvenserna var särskilt stora i länder som också har en negativ attityd till migration.
Hammarfrakturer i örat är vanligare än vad man tidigare trott. Och kan orsaka tinnitus och bestående hörselskada. Olyckan kan vara framme av något så enkelt som ett blött finger i örat efter ett bad. Som tur är finns kirurgiska sätt att laga örat bara skadan upptäcks, visar forskning från Umeå universitet.
Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av så kallade maternella antikroppar hos nyfödda barn. Upptäckten bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, menar forskarna vid Karolinska institutet.
Om en patient får för lite läkemedel blir inte behandlingen tillräckligt verksam. Om hon får för mycket kan läkemedlet bli giftigt för kroppen. Nu har forskare vid KTH och MIT hittat en lösning på problemet. En spiral med medicintabletter som ligger i patientens mage och utsöndrar läkemedel efter hand.
Analys av variationer i hjärtfrekvensen kan användas för att tidigt upptäcka försämrad funktion hos sinusknutan hos barn som föds med bara en hjärtkammare. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Vissa allvarliga cancertyper är kopplade till förändringar i olika proteiner i blodet som kan spåras ända upp till 25 år före insjuknandet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Hur uppmärksam är en fotgängare på olika faror i trafiken? Hur fungerar fotgängare och självkörande bilar tillsammans och hur ser de bästa trafiklösningarna ut? I en fotgängarsimulator med Virtual Reality-teknik är det nu möjligt att svara på bland annat dessa frågor.
Magnetstimulering av hjärnan testas nu på patienter med schizofreni och depression, i en studie på Akademiska sjukhuset. Magnetstimulering erbjuds redan patienter med svårbehandlad depression med goda resultat.
Självkörande bilar, fjärrstyrda fordon, automatiserade gruvor, avancerade operationer inom vården och allt smartare hem. Alla väntar de på att en ny generation mobilnät – 5G.
Redan i sexårsåldern drabbas barn med övervikt och fetma av nedsatt insulinkänslighet, blodfettsrubbning och högt blodtryck. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Om barnen inte får hjälp innebär det en kraftigt ökad risk att senare i livet utveckla diabetes typ 2 och andra hjärt-kärlsjukdomar.