Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Nya former av proteinet tau kan påvisa alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår. Forskarna bakom upptäckten har utvecklat en metod för att upptäcka de subtila biologiska förändringarna.
Benskörhet är ett lågprioriterat tillstånd som hamnat än mer i skuggan under pandemin, trots kunskaper om hur viktigt det är med frakturprevention. Genom att omorganisera sig i frakturkedjor kan man lokalisera patienter med hög risk, behandla med läkemedel mot benskörhet och på så sätt förebygga framtida frakturer.
En kombination av benersättningsmedel och läkemedel kan återbilda ben, och läka allvarliga frakturer i lår eller underben. Metoden, som tagit fram av forskare i Lund och i tyska Dresden, är gjord på råttor men kan snart blir klinisk vardag, menar forskarna.
Forskare har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling där man med immunterapi kan bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
Skidskytte är en sport där mycket små detaljer kan göra skillnad mellan succé och fiasko. En ny studie från Mittuniversitetet visar att sättet som skidskytten agerar tiondelarna innan skottet avlossas kan ställa nya krav på skjuttränarna.
Proteinernas uppgift i cellmembranet är att omvandla energi till en form som alla celler i kroppen kan använda och hos människor görs det genom cellandningen. Trots att processen är livsviktig vet man inte i detalj hur den fungerar. Genom att flytta ett av dessa proteiner till ett syntetiskt cellmembran har man lyckats ta reda på mer om hur proteinet ser ut och hur det arbetar.
Den sjukdomsframkallande bakterien Brachyspira ingår inte vanligtvis i människans tarmflora. En ny studie kopplar nu bakterien framför allt till den form av IBS som ger diarréer, och visar att bakterien gömmer sig under det slemlager som skyddar tarmslemhinnan från bakterier i avföringen.
RAS-blockerare är vanliga vid behandling av högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom. Och har befarats öka riskerna vid covid-19. En studie med närmare 1,4 miljoner svenskar visar nu att användning av läkemedlen inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19.
Syrebrist vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för återupplivning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.
Käkbenet verkar växa mer och under längre tid hos personer med längre ansikte. Därför kan det i vissa fall vara bättre att vänta med att sätta in implantat, framför allt hos unga människor, som inte vuxit färdigt. Implantaten följer nämligen inte med i växten.
– Personer med diabetes har pekats ut som en riskgrupp och många far illa av att tvingas till att isolera sig, säger Johan Jendle, forskare vid Örebro universitet.
Han leder en studie som ska ta reda på i vilken utsträckning personer med diabetes infekteras med covid-19, och hur livet påverkas för dem jämfört med andra.
Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Men befintlig immunterapi fungerar inte för alla typer av cancer. Karolinska Institutet har utvecklat en ny typ av immunterapi som kan ge effektivare cancerbehandling genom ett lagarbete mellan celler.
Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Något som också kan få betydelse för forskningen om covid-19.
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens.
För vissa individer tar oron för covid-19 över vardagen, och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska institutet har utvecklat ett digitalt kbt-program som tydligt minskar deltagarnas ohälsosamma oro. Självhjälpsprogrammet används under tre veckor utan någon kontakt med terapeut, och är nu tillgängligt för alla invånare i Region Stockholm via 1177 Vårdguiden.
Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet.
En persons tarmmikrobiota, det vill säga mag– tarmkanalens bakterieflora kan kopplas till nivåerna av den molekyl, imidasolpropionat, som gör kroppens celler döva för insulin vid typ 2-diabetes och förstadier till sjukdomen.
Typ 2-diabetes behandlas i dag med inkretinhormoner för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar och andra risker som kommer med sjukdomen. Forskare från Lunds universitet sett nya samband mellan inkretinhormonerna GIP och GLP-1 och åderförkalkning.
Antalet personer som drabbas av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, har minskat kraftigt i Sverige. De allvarligare fallen har mer än halverats på 15 år, visar en studie. Den främsta förklaringen är att allt färre röker.
Forskare vid Karolinska Institutet har testat en kombinationsterapi mot covid-19 med lovade resultat i cellförsök.