Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska vår klimatpåverkan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher. Den nya lunchen resulterade i 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökade kostnader eller minskad konsumtion.
Sju av tio elitfriidrottare drabbas av en överbelastningsskada under en säsong och flest drabbas i själva uppbyggnadsfasen. I över hälften av fallen leder skadan till mer än fyra veckors rehab vilket i sin tur påverkar deras förmåga att prestera på en hög nivå under säsongen.
Huvudvärk och problem med balans och minne är bara några av de problem som kan finnas kvar i flera år efter fästingburen hjärninflammation, TBE. För många patienter är problemen så stora att de har svårt att klara av sin vardag och sitt arbetsliv.
Betablockerare, läkemedel som används vid bland annat högt blodtryck, kan återställa blodkärlsmissbildningar i hjärnan. Det har forskare från bland annat Uppsala universitet visat i en studie på möss.
Vid svår covid-19 löper det medfödda immunsystemet amok. Överreaktionen kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som covid-patienter drabbas av, visar en studie från Uppsala universitet.
Trots att tandvårdsrädslan minskat något i Sverige är en av fem vuxna så rädda för att gå till tandläkaren att de på sikt riskerar att få sämre hälsa. Brist på kontroll och rädsla för smärta är de vanligaste orsakerna. Faktorer som tandläkaren relativt enkelt kan förebygga och kontrollera.
Enkätfrågor om hur många datorer och badrum man har hemma kan både sporra barn – och väcka skuld.
– En del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, säger Anette Wickström, en av forskarna bakom studien.
En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Däremot var smittspridningen bland högstadielärare dubbelt så hög som bland gymnasielärare.
Närmare en av fem personer saknar proteinet α-aktinin-3 i sina muskelfibrer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa personers skelettmuskler består av en större andel långsamma muskelfibrer, som är mer uthålliga och energieffektiva och ger bättre tolerans mot kyla än snabba muskelfibrer.
Sjukhusavlopp, som innehåller förhöjda halter av antibiotika, kan snabbt avdöda känsliga bakterier medan de multiresistenta fortsätter att växa, visar forskning från Göteborgs universitet. I sjukhusens avloppssystem kan det därför finnas risk för att av nya former av resistens utvecklas.
Förra året visade forskare att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär på genvarianten som minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent.
Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom.
Fysisk aktivitet och en hälsosam kost under graviditeten hos kvinnor med fetma kan påverka barnens kroppssammansättning och tillväxt även senare i livet. Det visar en internationell forskningsstudie, ledd av Lunds universitet.
Hunden är människans bästa vän ur fler bemärkelser. Hundens arvsmassa har nämligen stora likheter med människans dito och att studera sjukdomsgenetik hos hund kan därför ge exakta ledtrådar till orsakerna till motsvarande mänskliga sjukdomar.
Exponering för perfluorerade kemikalier, PFAS, kan kopplas till missfall under tidig graviditet. Det visar forskning från Karlstads universitet. PFAS förekommer i bland annat brandskum och i en lång rad vanliga konsumtionsprodukter.
En variant av ett visst protein, LRIG1, är kopplat till mer fett på kroppen, men paradoxalt nog också till mindre typ 2-diabetes.
Pandemin har gjort att vi träffas och vistas i naturen som aldrig förr. Att folkhälsan gynnas av detta står helt klart. Samtidigt får det ökade trycket på naturområdena negativa konsekvenser för miljön då nedskräpning och slitaget på skog och mark ökar.
Att tappa luktsinnet, exempelvis i samband med covid-19, skapar en rad problem för den som drabbas. Viktminskning, nedstämdhet och försämrade sociala relationer är några av konsekvenserna som bidrar till en försämrad livskvalité.
Forskare har mätt skillnader på nivåerna av stresshormonet kortisol på personer som fått hjärtinfarkt, och de som inte fått det. Fynden tyder på att långvarig stress är en riskfaktor.
– Vi behöver ta folks stress på allvar, säger Tomas Faresjö, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.
Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie från Uppsala universitet där forskarna har följt forskningsdeltagarna i upp till 24 år .