Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.
Omvärlden skärper reglerna om munskydd i offentliga miljöer – Sverige ligger lågt trots en skenande pandemi. Vissa forskare säger att munskydd räddar liv, andra att de inte är värda besväret. Så vad är sant?
Tillräckligt många måste ha immunitet mot coronaviruset SARS-CoV-2 för att vi ska kunna få stopp på den pågående pandemin. Det verkar de flesta eniga om. Men hur uppnås så kallad flockimmunitet bäst?
Skotskan Jo Cameron, 72, har en muterad gen som gör att hon inte känner smärta. Därför är hon extra intressant för forskare som vill förstå vad smärta egentligen är. Och hur människan kan få bättre smärtlindring.
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Samtidigt som covid-19 fortsätter skörda liv söker forskare svar på frågan: Hur kunde det ske? Senaste teorin är att viruset gått till människan via hundar, som ätit infångade fladdermöss. Kunskapen behövs för att besvara en än viktigare fråga: Vad kan göras för att det inte ska ske igen?
Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.
Organoider – levande modeller av mänskliga organ – ger forskarna en detaljerad bild av våra cellers inre liv. På Karolinska institutet används organoider just nu för att ta fram läkemedel mot det nya coronaviruset.
Idag finns varken vaccin eller läkemedel som biter på det nya coronaviruset. Men forskning pågår på flera platser i världen. Även i Sverige.
Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.
Statiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen men också ständigt debatterade. Är de livsviktiga? Eller livsfarliga? Eller varken eller?
Går det att träna bort en matallergi? Den snabba svaret är ja, menar Caroline Nilsson, barnläkare och forskare. Flera studier har visat goda resultat när det gäller att öka kroppens tolerans mot mjölk, ägg och jordnötter.
Kan LSD och magiska svampar bota psykiatriska tillstånd? Forskningen på psykedeliska droger har återigen tagit fart. Nya studier tyder på att de kan hjälpa vid bland annat depressioner och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
De lovar inte guld och gröna skogar men väl kraft, styrka och uthållighet. I en tid då gym- och uthållighetsträning har blivit en folkrörelse ser tillverkarna av kosttillskott en allt större marknad. Men vad är det egentligen som fungerar?
Grönt är skönt. Särskilt på förskolan. Att leka i naturområden har många positiva effekter – både fysiskt och psykiskt. Att röra på sig ger förstås bättre hälsa, men att vara utomhus stimulerar också kreativiteten, förbättrar koncentrationen och ger ökad samhörighet med naturen. Dessutom ger träden bra skugga vid framtida värmeböljor.
Idag kan vi kartlägga en persons hela arvsmassa snabbare och billigare än förut. Det gör det möjligt att behandla patienter utifrån deras genetiska förändringar, så kallad precisionsmedicin. Först ut är olika cancersjukdomar och sällsynta ärftliga sjukdomar.
De senaste åren har den resistenta jästsvampen candida auris spridit sig från sjukhus till sjukhus och finns nu på alla kontinenter. För patienter med nedsatt immunförsvar är infektionen ofta dödlig. Det finns än så länge ingen beredskap för att hindra svampen att få fäste på svenska sjukhus.
Kan vi i framtiden få mediciner som bromsar åldrandet och gör oss friskare under våra sista år? Det låter som science fiction men behöver inte längre vara det. Runtom i världen forskas det numera intensivt på att förstå vad som driver åldrandet – från ett cellbiologiskt perspektiv.
Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna växter.