Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan, köper vi mer produkter av importerad soja. Men de populäraste köttersättningarna är inte oproblematiska. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna blad.
Spelreklam är den typ av reklam vi ogillar mest, och tycks inte heller få fler att spela – trots att mängden spelreklam ökat kraftigt. Men för den som redan är spelberoende kan den ökade spelreklamen förvärra läget.
Krig, blockader och klimatförändring. Tre onda ting som ligger bakom att 850 miljoner människor lever i eller under hotet av svält. 155 miljoner av de hungrande är barn under fem år. Svälten har inte bara omedelbara fysiska och psykiska konsekvenser utan påverkar flera generationer framåt.
Se upp för vinterkräksjukan. Ny forskning tyder på att det smittsamma viruset även kan transporteras i pyttesmå vattendroppar. Därmed räknas det som luftburet och kompletterande metoder kan behövas för att begränsa smittspridningen.
Pesten är långt i från utrotad. Bakterien bakom digerdöden, Yersinia pestis, fortsätter skörda liv på flera håll i världen. På Madagaskar ska ett utökat FN-organ, 700 bybor som äter antibiotika och en ebolaexpert hindra en repris från 2018, då tusentals människor smittades.
Antalet unga som ansöker om att få korrigera sitt kön har ökat dramatiskt. Och få ångrar sig. Särskilt svårt att leva i fel kön är det för dem med ADHD, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.
Körsång kan få kroppen att klara stress bättre, dans kan lindra smärta och musik förebygga högt blodtryck. Kultur på recept finns redan inom vården. Att sjunga, dansa, måla och lyssna på musik kan göra stordåd för hälsan, men vad är det som händer i kroppen?
Dagens gentester kan inte förutsäga vilken träning du får bäst resultat av, trots att testförsäljarna hävdar det. Däremot kan en personlig tränare ge skräddarsydda råd. I framtiden kan dock nya, bärbara mätmetoder och bättre gentester komma att förbättra råden.
Lite spott i ett provrör eller skrap från munnen på en bomullspinne. Det kan avslöja allt från dina förfäders etniska ursprung till hur du bör träna och äta för att må bra. I alla fall enligt företagen som säljer gentest direkt till konsumenter. Men forskare är kritiska.
Julen närmar sig och önskelistorna har hunnit bli flera meter långa. Men se upp med vad som läggs under granen. Enligt kemikalieinspektionen innehåller 15-20 procent av alla kontrollerade leksaker och barnvårdsartiklar för höga halter av giftiga ämnen.
Allt fler läkare och forskare är eniga om att cancer inte längre behöver betyda döden. Men vissa hävdar också att det finns botemedel – och det snarare än många av oss kanske tror.
– Jag övertygad om att jag kan ge mina patienter botande behandlingar innan jag går i pension, säger Hareth Nahis, specialist på benmärgscancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sexuella övergrepp, särskilt hos barn, ger svåra trauman. Men genom att placera händelsen rätt i tid, och se den just som ett övergrepp, kan de drabbade må bättre. Detta är en ny behandlingsmetod som ger lovande resultat.
Skrivandet hyllas ofta som konstform och underhållning, inte minst på den återkommande Bokmässan i Göteborg. Men de flesta som skriver blir inte utgivna. Många har inte heller det som mål utan skriver för att läka. Som stöd har de 30 års forskning om skrivterapi.
Östersjöfisk innehåller så höga halter av dioxin att det borde vara förbjudet att äta, enligt EU. SLU-forskaren Karin Wiberg har kartlagt var det giftiga ämnet kommer ifrån. Nu är frågan hur halterna bäst ska minskas.
Psykologiska tester och kostsamma utredningar leder inte till bättre vård för kvinnor som tvångsvårdas för svåra missbruk, trots att det är avsikten.
Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan. Å andra sidan kan sötsuget försvinna efter någon vecka, till skillnad från annat biokemiskt beroende. Sockerberoende som diagnos skulle tvätta bort stämpeln ”dålig karaktär”, men är ett kontroversiellt begrepp.
Kunskapen om samspelet mellan tarmens bakterier och hjärnan ökar. För den med känslig tarm är samspelet till viss del avvikande. Skräddarsydd kost kan i framtiden bli ett sätt att behandla symtomen.
En helt normal näsa som upplevs som grotesk. Slät hud som känns så gropig och ful att man inte orkar gå till skolan. Dysmorfofobi, eller självupplevd fulhet, medför stort lidande. Det är lika vanlig som anorexia, ändå är det få som får vård.
Är du i riskzonen för stroke eller hjärtinfarkt? Datorer ska lära sig besvara frågan genom att tolka röntgenbilder från 30 000 hjärtan. Men först gäller det att hitta rätt algoritm.
Bebisar luktar underbart. Detta har fått forskare att undersöka om det är möjligt att använda bebisdoft i nässpray för att lindra, och i bästa fall bota depressioner. Medicin via luktnerven direkt in i hjärnan skulle kunna revolutionera medicinering vid psykisk ohälsa, menar Johan Lundström, luktforskare vid Karolinska institutet.