Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i livet jämfört med de som har syskon. Det visar en befolkningsstudie från Lunds universitet.
Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt.
Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?
Ett bra antiviralt medel kan stoppa en pandemi långt innan ett vaccin utvecklats, menar virusforskarna. Tusentals ämnen testas på virus från den första svenska coronapatienten.
Aborterade foster, kylarvätska och kvicksilver… Eller bara salt och socker? Missuppfattningarna om vaccininnehållet är många. Vad är det egentligen som sprutas in i armen?
Minst en miljard människor i världen beräknas ha hål i tänderna (karies) eller tandlossning (parodontit). Sötsaker ökar risken, men hur bakteriefloran i munnens ser ut spelar stor också roll. Pågående forskning kan leda till snabbtest som avslöjar om man ligger i farozonen innan sjukdomen brutit ut.
Många går genom livet ovetande om vilken blodgrupp de tillhör. Men kanske har coronapandemin ändrat på det. Studier visar att blodgruppen kan påverka hur sjuk man blir i covid-19. ”En sanning med modifikation”, säger Johan Nordgren, docent i mikrobiologi.
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.
Omvärlden skärper reglerna om munskydd i offentliga miljöer – Sverige ligger lågt trots en skenande pandemi. Vissa forskare säger att munskydd räddar liv, andra att de inte är värda besväret. Så vad är sant?
Tillräckligt många måste ha immunitet mot coronaviruset SARS-CoV-2 för att vi ska kunna få stopp på den pågående pandemin. Det verkar de flesta eniga om. Men hur uppnås så kallad flockimmunitet bäst?
Skotskan Jo Cameron, 72, har en muterad gen som gör att hon inte känner smärta. Därför är hon extra intressant för forskare som vill förstå vad smärta egentligen är. Och hur människan kan få bättre smärtlindring.
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Samtidigt som covid-19 fortsätter skörda liv söker forskare svar på frågan: Hur kunde det ske? Kunskapen behövs för att besvara en än viktigare fråga: Vad kan göras för att det inte ska ske igen?
Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.
Organoider – levande modeller av mänskliga organ – ger forskarna en detaljerad bild av våra cellers inre liv. På Karolinska institutet används organoider just nu för att ta fram läkemedel mot det nya coronaviruset.
Idag finns varken vaccin eller läkemedel som biter på det nya coronaviruset. Men forskning pågår på flera platser i världen. Även i Sverige.
Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.
Statiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen men också ständigt debatterade. Är de livsviktiga? Eller livsfarliga? Eller varken eller?
