Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan. Å andra sidan kan sötsuget försvinna efter någon vecka, till skillnad från annat biokemiskt beroende. Sockerberoende som diagnos skulle tvätta bort stämpeln ”dålig karaktär”, men är ett kontroversiellt begrepp.
Kunskapen om samspelet mellan tarmens bakterier och hjärnan ökar. För den med känslig tarm är samspelet till viss del avvikande. Skräddarsydd kost kan i framtiden bli ett sätt att behandla symtomen.
En helt normal näsa som upplevs som grotesk. Slät hud som känns så gropig och ful att man inte orkar gå till skolan. Dysmorfofobi, eller självupplevd fulhet, medför stort lidande. Det är lika vanlig som anorexia, ändå är det få som får vård.
Är du i riskzonen för stroke eller hjärtinfarkt? Datorer ska lära sig besvara frågan genom att tolka röntgenbilder från 30 000 hjärtan. Men först gäller det att hitta rätt algoritm.
Har du lovat dig själv att träna mer? Kanske kan din kropp få hjälp på traven av ”träningspiller”. Om de funkar.
Tidigare har forskare ansett att alla friska spermier i en ejakulation är lika kapabla. Nya studier visar att spermier med lång uthållighet producerar betydligt friskare avkommor än kortlivade spermier – och att de positiva effekterna sitter i flera generationer framöver.
De är megakändisar i forskningslabben och har gjort mänskligheten enorma tjänster – men utanför forskarvärlden är de tämligen anonyma eller rentav irritationsmoment. När skänkte du senast en tacksamhetens tanke till exempelvis ogräset backtrav, bananflugan, zebrafisken eller rundmasken C. elegans? Möt forskningens doldisar: modellorganismerna.
Det fysiska mötet med en terapeut har länge setts som det allra viktigaste i psykologisk behandling. Men forskning visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar lika bra över nätet som i ett terapirum, trots att patienten och terapeuten aldrig träffar varandra. Dessutom kan internetbehandling sänka tröskeln för att söka hjälp, och ge fler tillgång till rätt vård.
Luftvägsrelaterade komplikationer i samband med sövning är ovanliga, men de förekommer. Störst risk löper överviktiga patienter. Forskare i Örebro försöker nu hitta sätt att förhindra detta.
Bakteriofager är virus som ”äter” farliga bakterier. De är specialiserade på en bakterietyp och lämnar nyttiga bakterier i fred. Bakteriofagterapi skulle till exempel rå på en urinvägsinfektion relativt lätt, menar en av få bakteriofagforskare i Sverige. Men inom EU råder stor skepsis mot metoden.
När vi ställer om till vintertid blir morgnarna ljusare. Mer morgonljus kan hjälpa oss att må bättre under hela den mörka perioden, visar forskning. Det kan motverka vintertrötthet och till och med minska risken för depression.
Psykopati fascinerar. Enligt populärkulturen lurar en psykopat i varje vrå. Men psykopati är sällsyntare än så, och det går att behandla. Låt två svenska psykopatiforskare med inriktning på barn – nyansera bilden en aning.
Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, är en metod som blir allt mer populär.
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
Moussa Houmed skyfflar salt i säck efter säck. Nomaderna vid saltsjön Lac Assal i Djibouti har i årtusenden livnärt sig på att handla med salt. Ett hårt arbete i extrem hetta.
Det finns effektivt skydd mot höftfraktur för äldre vars skelett successivt håller på att brytas ned, som en bieffekt av kortisonbehandling. Om patienterna får läkemedelssubstansen alendronat minskar risken för höftfraktur med 65 procent, visar en studie publicerad i The Journal of the American Medical Association (JAMA).
Barn som tidigare har kallats kräsna eller kinkiga med maten kan i själva verket lida av selektiv ätstörning. Sedan diagnosen blev känd 2013 har antalet fall ökat i Sverige, men än så länge finns det inte tillräckligt med forskning på vare sig orsaker eller behandling.
Några dagars camping kan reparera en förskjuten dygnsrytm visar flera vetenskapliga studier. Orsaken är att vi i grunden är grottmänniskor och vårt biologiska system har utvecklats för att reagera på dagsljus. Det moderna livet med artificiellt ljus förändrar lätt den rytm vi är anpassade för men efter bara några dagar i naturligt ljus återställs balansen.
Det är tack vare minnet som vi är de vi är och kan fungera i dagens samhälle. Men trots minnets betydelse finns det händelser som vi helst bara vill glömma. Nu visar forskning att det faktiskt är möjligt att medvetet trycka undan ett minne så att det förhoppningsvis aldrig dyker upp igen.