Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Schizofreni, utmattningssyndrom eller depression. Idag bygger alla psykiatriska diagnoser på bedömning av patientens beteende. Objektiva test skulle underlätta – och minska stigmat kring psykisk ohälsa, menar forskare.
Fel diagnos ligger bakom hälften av alla vårdskador. En försenad cancerdiagnos kan göra skillnad mellan liv och död. Bra vårdpersonal arbetar i dåliga system som behöver bli säkrare, menar forskare som letar efter orsakerna.
Det är krig i vår närhet och det pratas om ett hot mot Sverige. Forskaren och psykologen Kristina Bondjers förklarar vad man kan göra för att hantera sin oro.
Många kvinnor upplever försämrad livskvalitet under klimakteriet. Hormonbehandling har visat god effekt. Ändå används det sällan. Varför?
Upptäckten att en viss signalsubstans, CGRP, utlöser migränsmärtan har banat väg för nya läkemedel som kan förebygga anfall vid kronisk migrän. Och inom psykologin ger forskning om behandling med psykoterapi lovande resultat.
Hälften av den svenska befolkningen är överviktig. Många har provat allt – som LCHF, 5:2, eller att räkna kalorier. Att sluta banta i onödan kan vara en lösning. Liksom att växla mellan fasta och normalt ätande.
Ska man ha munskydd eller inte? Hur effektiva är de och stoppar de smittan? Åsikterna går isär men teknisk forskning visar att munskydd ger bra skydd mot partiklar i luften – och att skägg kan orsaka ökat läckage från munskydden.
Julen är full av dofter. Men den behöver inte vara fördärvad för den som tappat luktsinnet, till exempel på grund av covid-19. Även om dofterna dämpas kan vi uppleva dem på flera sätt.
Människor infekterade med corona släpper ut massor av pyttesmå virusladdade partiklar bara genom att andas. De kallas aerosoler och kan hålla sig svävande i luften länge.
Covid-19 ökar i Europa trots hög vaccinationsgrad. Ingen blir fullständigt immun, säger forskare. Forskning visar också att genomgången covid och en eller två vaccindoser ger det bästa skyddet mot att bli sjuk.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
Dags att ställa tillbaka klockan en timme igen. Men tidsomställningen är ifrågasatt och EU-kommissionen föreslår att den ska avskaffas. Sverige har ännu inte tagit ställning, och inte heller till om vintertid eller sommartid i så fall ska bestå. Enligt Arne Lowden, forskare vid Stockholms universitet, är morgonljuset prio – särskilt på vintern.
Nu gör björnar vad många önskar så här års, går i ide och sover tills det är vår igen. Men vi människor skulle aldrig överleva vintersömn i ide som björnar gör. Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet berättar varför.
De allra flesta behandlingar påverkas av patientens positiva förväntningar på effekten – och av vårdpersonalens bemötande. Dessa placeboeffekter borde utnyttjas bättre inom sjukvården, menar forskare.
Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt.
Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?
Tusentals ämnen testas på virus från den första svenska coronapatienten. Bra antivirala medel kan stoppa en pandemi långt innan vaccin finns färdigt, menar virusforskarna.
Aborterade foster, kylarvätska och kvicksilver… Eller bara salt och socker? Missuppfattningarna om vaccininnehållet är många. Vad är det egentligen som sprutas in i armen?
Minst en miljard människor i världen beräknas ha hål i tänderna (karies) eller tandlossning (parodontit). Sötsaker ökar risken, men hur bakteriefloran i munnens ser ut spelar stor också roll. Pågående forskning kan leda till snabbtest som avslöjar om man ligger i farozonen innan sjukdomen brutit ut.
Många går genom livet ovetande om vilken blodgrupp de tillhör. Men kanske har coronapandemin ändrat på det. Studier visar att blodgruppen kan påverka hur sjuk man blir i covid-19. ”En sanning med modifikation”, säger Johan Nordgren, docent i mikrobiologi.
