Författare, journalister och forskare som försökt förklara Anders Behring Breiviks terrorattack i Norge den 22 juli 2011 tenderar att separera Breivik från det norska samhället och se terrorattacken som en effekt av ett individuellt misslyckande med att ”passa in”. Det visar en ny avhandling i genusvetenskap från Göteborgs universitet.
Svensk beredskap inför terrorism riktat mot tåg präglas av en osäkerhet om hur myndigheter som ansvarar ska agera och även av stora variationer i hur olika aktörer övar för att hantera dessa attentat. Det konstaterar Veronica Strandh, Umeå universitet, i sin avhandling.
I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. I en ny bok visar etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet att detta var precis vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001.
1990-talet hade fler stora krig och fler dödade i strid och ensidigt våld än 00-talet. Det framgår av den senaste upplagan av den årliga rapporten från Uppsala Universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict. Inte desto mindre finner forskarna en oroande tendens av ökande antal konflikter på senare år.
Under 2007 pågick endast fyra krig. Det är det lägsta antalet sedan 1960. Därutöver fanns det 30 mindre väpnade konflikter där dock antalet dödade i strid inte kom upp till 1 000 under året. Det framgår av den årliga översikt som forskarna vid Uppsala universitets konfliktdataprogram just publicerat i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research.
I stenhård konkurrens finns FOI med i ett av tretton forskningsprojekt som fått pengar till forskning för att bekämpa terrorism inom EU:s program för säkerhetsforskning. – Projektet handlar om att förbättra samarbetet mellan länder för att mer effektivt kunna bekämpa terrorism och organiserad brottslighet, berättar Martin Rantzer, avdelningschef vid FOI.
Francisella tularensis är en aggressiv bakterie som orsakar sjukdomen tularemi (harpest) hos människor och djur. Denna bakterie är ett av de smittämnen man befarar skulle kunna spridas av terrorister för att avsiktligt orsaka sjukdom.
På senare år har arbetet för att motverka våldsbejakande extremism tagit fart i Sverige. Inte minst ställs stora förväntningar på vad skolan kan åstadkomma. Men skolpersonalen lämnas i sticket när det gäller hur, när, varför eller med vilket lagstöd de ska agera, visar forskning från Göteborgs universitet.
Varför attackerar en del västerlänningar muslimska minoriteter och asylsökande och varför stöttar och engagerar sig en del muslimer i terror mot väst? Forskning tyder på att orsaken till sådant extremt beteende kan vara densamma i båda grupperna.
Närmare 850 journalister, mediearbetare och sociala medieproducenter har dödats de senaste tio åren. Kurvan är stigande och många mord sker i länder med väpnade konflikter.
– Men även här hemma tystas röster genom att hat, trakasserier och hot riktas mot journalister och andra mediearbetare via sociala medier, säger medieprofessor Ulla Carlsson vid Göteborgs universitet.
När Barack Obama tillträdde som president för åtta år sedan ärvde han flera krig med amerikansk inblandning från sin föregångare. När han nu lämnar över makten till Donald Trump är USA fortfarande direkt inblandat i omfattande stridshandlingar i sju länder. I inget av dessa länder ser situationen särskilt ljus ut, utan tvärtom ökar dödandet, enligt forskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP).
Hur lever familjeföretag vidare över tid och generationsskiften? Vilka strategier använder de och vilken roll spelar ägarfamiljens känslomässiga engagemang? Naveed Akhter vid Jönköping International Business School har studerat ett antal familjeföretag i Pakistan för att ta reda på vilka strategier som är framgångsrika och vad som får ett företag att överleva under både goda och dåliga tider.
Höga halter järn kan försvaga den smittsamma harpestbakteriens robusta försvarsmekanismer. Det visar forskning från Umeå universitet. Upptäckten kan komma att användas för att bekämpa bakterien, som av vissa anses vara ett potentiellt vapen vid bioterrorism.
Omkring 1 500 personer dör varje år av luftburen smittspridning på sjukhus. Forskare på KTH arbetar nu aktivt för att komma tillrätta med problemet. Ett sätt är att beräkna hur ventilationen fungerar för att undvika att luftburna bakterier landar på fel ställen.
Över hälften av jordens krig har religion som bränsle. Men hittills har forskarnas intresse för att hitta lösningar på dessa konflikter varit ljumt. Nu ska en internationell forskargrupp undersöka möjligheterna att förhandla fred med jihadister.
Den senaste tidens terrordåd i Europa kan leda till en ökad skepsis mot muslimer i allmänhet. Risken är också påtaglig att de motsättningar som uppstått i flyktingmigrationens spår kommer att förvärras.
”Islam – en religionsvetenskaplig introduktion” är titeln på en ny antologi som tar ett helhetsgrepp om islam och muslimsk kultur. Redaktörer är religionsvetarna Simon Sorgenfrei på Södertörn högskola och Susanne Olsson på Stockholms universitet. Övriga författare är alla ledande svenska forskare inom ämnet. I boken slår författarna hål på myten om att det finns ett enda islam.
Händelser som Ebolaepidemin och situationerna i Syrien och Ukraina har gjort svenskarna allt mer bekymrade över situationen i omvärlden. Oroliga människor är mer intresserade och engagerade i politik. Och det finns stora generationsskillnader när det gäller synen på privatliv och kommersialisering i digitala medier. Det är några av resultaten från 2014 års SOM-undersökning, som presenterades vid ett seminarium i Göteborg under tisdagen.
Tjuvskytte av utrotningshotade djur, som noshörningar och elefanter, måste stoppas innan det är för sent. Tolv svenska företag, Vinnova, Linköpings universitet, Stimson Center och internationella partners, bygger en ny guldstandard för skydd av utrotningshotade djur och naturresurser.
Man ska inte vara rädd för att skoja om varandras etniska bakgrund. Med rätt fingertoppskänsla kan det tvärtom leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar. Det menar sociologen Henriette Frees Esholdt som studerat humor och sexuellt samspel på en multietnisk arbetsplats i Danmark.