Den faktor i skolan som har störst betydelse för elevernas hälsa och hälsoutveckling är kamratrelationerna. Det visar en avhandling som Katja Gillander Gådin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, försvarar den 12 april.
Kvinnor som har upplevt våld i nära relationer känner sig ofta väldigt ensamma. Det beror inte bara på att isolering är en central del i våldet, utan också på den bristande responsen från samhället.
Skolsköterskor kan upptäcka och stödja utsatta barn genom regelbundna kontakter. Deras hälsosamtal med eleverna behöver dock fördjupas med frågor om utsatthet för våld och övergrepp. Särskilt viktigt är det för familjehemsplacerade flickor.
Så kallad genrepedagogik gör eleverna medvetna om språkliga mönster i texter. Det gör det lättare för dem att tillägna sig nya kunskaper i alla ämnen. I skånska Bjuv tar lärarna hjälp av forskare vid Malmö universitet för att lyfta skolresultaten med nya arbetssätt.
Över hälften av 937 niondeklassare i Borås sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen och i alla parametrar har tjejer sämre resultat än killar. Det visar en sömnstudie som Malin Jacobsson och Anna Hederström har sammanställt i sitt examensarbete vid Högskolan i Borås.
Barnmisshandel är ett omfattande folkhälsoproblem som påverkar barns och ungas hälsa negativt. Det är också ett dolt problem då det sällan avslöjas eller upptäcks, visar en studie från Karlstads universitet. En stor andel drabbade barn avslöjar inte misshandeln på grund av brist på tillit till vuxna.
Forskare vid Linköpings universitet har granskat kommunala föräldrastödjande insatser och hur de upplevs av framförallt föräldrar med utländsk bakgrund.
Skolsköterskan har en mycket viktig roll i det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV som startade 2012. En avhandling från Uppsala universitet visar att det är från just skolsköterskan som både föräldrar och elever vill få information.
Att arbeta över professionsgränserna inom skolan är en utmaning. Det uppfattas av lärarna som krävande. Men sådant samarbete behövs om skolans ska kunna fullgöra sitt uppdrag när det gäller att förbättra den psykosociala miljön. Det visar Sissel Austbergs Master of Public Health vid Nordic School of Public Health NHV.
Skolbarn med lättare och osynliga funktionshinder faller ofta mellan stolarna och blir utan hjälp när resurser i skolan prioriteras. En ny bedömningsmetod, Skol-AMPS, kan användas för att identifiera dessa barn, enligt den avhandling som Michaela Munkholm försvarar vid Umeå universitet 16 december.
40 miljoner kronor ska satsas på att förebygga mobbning, detta enligt årets budgetproposition. Ann-Carita Evaldsson, professor i pedagogik, vet hur pengarna kan göra nytta.
Olika skolors tillgång till elevvårdsresurser varierar stort. Medan skolsköterskan förväntas finnas tillgänglig för eleverna, är skolkuratorer och skolpsykologer mindre givna resurser i skolan. Det visar Åsa Backlund i en ny avhandling vid Institutionen för socialt arbete. Avhandlingen behandlar elevvårdens resurser, organisering och praktik i grundskolan.
Unga män som involveras i en oplanerad graviditet behöver stöd både när det gäller graviditeten och livsstilsfrågor, visar Lars Holmberg i en undersökning av ungdomars livsstil och hälsa. Enligt honom finns det tydliga skillnader ungdomar emellan vad gäller ohälso- och riskbeteende, något som också förebyggande program inom skolhälsovården bör ta hänsyn till. Lars Holmberg försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 30 mars.
Den politiska ambitionen i Sverige är att ha en skola för alla. Arbetet med elevhälsa är en av skolans viktigaste funktioner. Uppgiften består i att hjälpa och stötta barn i svårigheter. Trots satsningen på elevhälsa och förebyggande arbete kan man se att antalet barn som klassificeras som i någon mening handikappade, eller som hamnar i svårigheter, har ökat. Det är skolans elevhälsoteam som har i uppgift att hantera svårigheter av detta slag och fatta beslut om vilka elever som är i behov av särskilt stöd.
