Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.
Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.
Länge har nätmobbning ansetts som ett särskilt fenomen skilt från traditionell mobbning. Men idag vill forskarna inte längre göra den uppdelningen. Mobbning är samma sak oavsett om det sker via digitala kanaler eller på skolgården.
Det finns många sätt att lära barn att läsa – men bara ett som har stöd i forskningen. Den metoden bygger på att barnen ska lära sig att ljuda bokstäverna och det är också den enda metod som bevisat kan hjälpa barn med läs – och skrivsvårigheter. Trots det kan läsinlärningen i skolan gå till på många olika sätt.
Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.
Det ska bli obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan, för att barn ska få digital kompetens. Samtidigt finns en oro för att skärmarna ska ta över i småbarnens liv. Och vad är det egentligen förskolebarnen lär sig? Vuxna och barn tolkar hur surfplattor ska utnyttjas på olika sätt, menar forskare.
Att ha särskilt lätt att lära, och brinna för att lära sig mer. Kan det någonsin vara ett problem? Ja, i skolan riskerar särskilt begåvade barn bli ledsna och omotiverade elever – och till och med mobbade för sin snabbtänkthet. Och att vara smart innebär inte per automatik lysande skolresultat.
Allra viktigast är att snabbt öka ordförrådet. För att lyckas krävs läxor i ord och fraser. Och tydliga mål. Det är receptet när Stockholms universitet utvecklar en intensivutbildning som ska ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år.
Resursstarka eleverna väljer oftare fristående skolor än vad svagare elever gör – och väljer bort skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Det fria skolvalet i kombination med fler fristående skolor är viktiga orsaker bakom den växande skolsegregationen, visar forskning från både Stockholms universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Motivation är en motor i allt lärande. Forskning visar att en alldeles speciell sorts motivation är avgörande för att nå resultat i skolan – grit, eller det vi i dagligt tal kallar jävlar anamma.
Allt fler personer i Sverige är flerspråkiga och nuförtiden är forskarna överens om att det bara innebär fördelar att tala flera språk. Men det finns många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan enspråkiga och tvåspråkiga. Som att tvåspråkiga barn är mer kreativa eller att flerspråkighet kan skydda mot demens.
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
