Artificiell intelligens, AI, skapas för att lösa uppgifter som att köra bil, känna igen ansikten och översätta språk. Mänsklig intelligens hjälper oss att dra lärdom av erfarenheter och utveckla vårt tänkande. Kan en konstgjord intelligens klara det? Vad är egentligen AI?
Detta är första delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Medvetande kan beskrivas som upplevelse, att inte bara registrera något, utan inse att det är just det man gör. Men är medvetandet sammansatt av atomer? Eller helt skilt från det fysiska? Och varför har vi ett medvetande? Frågan har ställts i flera hundra år utan att få något svar.
Våra sinnen, erfarenheter och känslor… Alla medvetandeprocesser samverkar i hjärnans nervsystem – i växelverkan med omgivningen. Men vi vet lika lite om medvetandet idag som folk visste om universum innan Kopernikus visade att jorden snurrar runt solen.
Alla datorprogram består av algoritmer och lite förenklat kan man säga att en algoritm är en uppsättning av instruktioner med vilka problem löses. AI konstruerar istället sina egna regler utifrån informationen den hanterar. Och lär sig själv på vägen, så kallad maskininlärning.
Detta är andra delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Maskininlärning innebär att datorn själv lär sig av sina erfarenheter. Då blir den flexiblare när den ska känna igen något den inte är van vid – till exempel en trebent katt.
Hur fungerar artificiell intelligens, AI, i praktiken? Neurala nätverk skapar precis som andra AI-system egna regler genom maskininlärning. Men kan hantera ännu mer komplex information än tidigare AI, och tränas att själv dra slutsatser.
Detta är tredje delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Hur kan artificiell intelligens köra bil? I ett självkörande system där fordonen kommunicerar med varandra, skulle dagens trafikköer vara ett minne blott. Men det finns stora utmaningar kring träning av automatiserade system i en verklig miljö. Vill vi ha system i trafiken som inte är färdigtränade?
Detta är fjärde delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens
Artificiella intelligenser, AI, lär sig av datan den hanterar. Tränas den på felaktig information så gör den fel. Även om vi upplever informationen som korrekt, så kan den vara full av mänskliga värderingar, vilka i sin tur påverkar AI:ns beslut.
Detta är femte delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Vem ska bestämma om jag behöver ”förbättras”? Och vem ska i så fall betala behandlingen? Samhällsvinsterna är många, men också det etiska frågetecknen.
Hur kommer artificiell intelligens att påverka vårt arbetsliv? Historiskt har den tekniska utvecklingen lett till att enklare manuella arbeten har försvunnit.
Detta är sjätte delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
I mitten av 1900-talet kom tvättmaskinen. Då fördubblades arbetskraften eftersom kvinnor inte längre behöver tillbringa lika mycket tid i hemmen.
På 150 år har Sverige gått från att vara ett fattigmansland till ett välfärdssamhälle. Det kan vi bland annat tacka ångmaskinen, fackföreningar och datorn för, som överlag gjort världen till en bättre plats att leva på. De senaste decenniernas tekniska utveckling kan dock kasta oss tillbaka till 1850-talet.
En social robot måste bland annat kunna förstå våra avsikter och ha en moral. Men måste den se ut som en människa? Många av de val vi gör idag styrs av avancerade algoritmer i sociala medier, något många forskare ser faran med. Sådana förmågor har inte fysiska robotar. Ännu.
Kan artificiell intelligens påverka vår demokrati? Idag används smarta algoritmer på många sociala plattformar, för att sålla fram (eller sålla bort) önskad information. Vem styr egentligen våra val?
Detta är sjunde delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Är självmedveten generell artificiell intelligens, AI, något gott eller något ont? Det finns enorma möjligheter med allt mer avancerad AI, kanske kan vi lösa åldrandets gåta. Men det finns också faror. Vad händer om den skriver om sin egen kod när människan står i vägen?
Detta är åttonde delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Nick Boström är en av ett dussin personer världen över som arbetar på heltid med att försöka rädda mänskligheten – undan skenande artificiell intelligens och andra domedagsscenarier.
Vad händer när maskiner med artificiell intelligens (AI) lär sig fatta egna beslut? Innebär det slutet för mänskligheten?
Tänk om vi kunde få bättre minne, ökad intellektuell förmåga och slapp åldras. Transhumanismen vill förbättra människan med teknikens hjälp.
