Bakteriofager är virus som ”äter” farliga bakterier. De är specialiserade på en bakterietyp och lämnar nyttiga bakterier i fred. Bakteriofagterapi skulle till exempel rå på en urinvägsinfektion relativt lätt, menar en av få bakteriofagforskare i Sverige. Men inom EU råder stor skepsis mot metoden.
Varje år flyger omkring 13 miljoner personer utomlands från svenska flygplatser. Många kommer tillbaka med resistenta tarmbakterier. Bakterierna kan till exempel finnas på händerna eller i mat eller dryck, säger infektionsläkaren Martin Angelin.
Årtionden av omfattande antibiotikamissbruk har lett till en signifikant ökning av antibiotikaresistenta bakterier i människokroppen. Behovet av nya antibiotika är stort och forskarna söker nu efter alternativa behandlingsmetoder. Bland förslagen finns honung, virus och vaccinationer.
I vissa länder tillsätts antibiotika i djurfoder för ökad tillväxt och för att förebygga sjukdomar. Problemet är att mängden ökar antibiotikaresistensen. I EU är antibiotika dock förbjudet i foder numera, och i Sverige har försäljningen av antibiotika för djur minskat kraftigt sedan 1980-talet.
När antibiotika inte längre fungerar kan en vanlig operation bli livshotande. Efter 2050 beräknas 10 miljoner människor dö årligen på grund av antibiotikaresistens – om vi inte vidtar åtgärder nu.
Föroreningar från läkemedelsfabriker kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Det gör därmed också våra val på apoteken.
– De statliga läkemedelssubventionerna bör ta hänsyn till om tillverkaren har kontroll på sina utsläpp, säger Joakim Larsson som forskar på antibiotikaresistens.
