Rullstol som hjälpmedel har ansetts öka risken för frakturer hos äldre. Men en studie visar att det är tvärtom. Rullstolsanvändning minskar risken rejält för dessa skador.
Kan vi i framtiden få mediciner som bromsar åldrandet och gör oss friskare under våra sista år? Det låter som science fiction men behöver inte längre vara det. Runtom i världen forskas det numera intensivt på att förstå vad som driver åldrandet – från ett cellbiologiskt perspektiv.
För att bromsa åldersrelaterade sjukdomar så måste vi dechiffrera hemligheterna bakom åldrandet i sig. Det riktats ett stort intresse mot att förstå det biologiska åldrandets grunder och en viktig orsak är sämre fungerande kommunikation mellan cellernas organ.
När kroppens celler åldras ansamlas defekta delar inne i cellen. Hur transporten av dessa skadade proteiner sker i cellen har betydelse för cellföryngringen, visar ny forskning från Göteborgs universitet. Resultaten kan få betydelse för forskning om stamcellsföryngring, vävnadsförnyelse och åldrande.
En europeisk studie visar med olika hjärnavbildningskameror och minnestest att dopaminreceptoren D2 kopplar till det episodiska långtidsminnet, vilket ofta är nedsatt i hög ålder och vid demenssjukdom. Den nya kunskapen kan bidra till förståelsen av varför vissa men inte andra drabbas av minnesnedsättningar.
Vid åldrandet försämras kroppens funktioner gradvis. Det yttrar sig i allt ifrån rynkor till nedsatt ämnesomsättning och hjärtfunktion. Försämringen beror på att kroppens celler sakta ansamlar skador vilka slutligen gör att cellerna förlorar sin funktion och dör. Forskning från Göteborgs universitet ökar kunskapen för hur celler åldras och kan öka förståelsen för sjukdomar som till exempel Alzheimers och Parkinson.
Att vara aktiv på nätet kan öka känslan av delaktighet i samhället och vara en viktig del i ett hälsosamt åldrande. Forskning från Umeå universitet visar att arbetsterapeuter kan främja delaktigheten, minska äldres upplevda ensamhet och stärka deras sociala kontakter med hjälp av ett internetbaserat interventionsprogram.
Forskningen om våra kroppars åldrande fick ett rejält uppsving under 2014, enligt forskarna själva. I takt med att åldrandet allt mer uppfattas som något som går att påverka ökar intresset på bred front. Många ser nya möjligheter att bota åldersrelaterade sjukdomar, men också att förlänga livet på medicinsk väg.
Många äldreforskare i Sverige anser att politikerna inte tar till sig hela bilden av forskningen kring äldrefrågor. Det gäller främst de problem som äldrevården står inför med ökande efterfrågan och minskande resurser.
– Det är svåra prioriteringar vi har att göra med, men givet det, så tar man bara till sig det som passar, säger till exempel Mats Thorslund, professor på Karolinska Institutet.
Vem tar hand om dina föräldrar och dig själv när åldern en dag gör att det inte längre går att klara sig själv? Svensk äldreomsorg står inför flera viktiga politiska vägskäl som kommer att få betydelse för de flesta människors sista år i livet.
Att skapa goda förutsättningar för ett friskt åldrande är en fråga både för den enskilde och för politiker. Forskarna har identifierat flera livsstilsfaktorer som ökar vår möjlighet till en lång och relativt frisk ålderdom. Det handlar om kost och motion, men också om social tillhörighet, stress och medicinska åtgärder.
Att bli 100 år är inte längre väldigt ovanligt, men vid 110 tycks det gå en gräns som bara få människor kommer över. Vissa forskare tror att det går att flytta den gränsen uppåt. Vill vi det? Här står samhället inför svåra etiska och politiska beslut.
Äldreomsorgen hotas av både resurs- och personalbrist i framtiden. Ett sätt att avlasta personal och öka tryggheten för äldre är att använda ny teknik. Det pågår en hel del forskning om robotar inom äldrevården.
Enligt forskning kan man från samhällets sida göra betydligt mer för att hjälpa människor med psykisk ohälsa. Många äldre upplever att en slags vishet kommer med åren och att förmågan att prioritera rätt blir bättre, men de flesta känner också av att åldrandet ger sämre minne och långsammare mentala processer. Många drabbas också av att inte må bra psykiskt.
En viktig brytpunkt i åldrandet är när vi får svårt att klara oss utan regelbunden hjälp från andra. Det gör åldrandet till en stor politisk fråga. Forskarna intresserar sig för åldrandet ur många olika perspektiv, för hur vi åldras, men också varför.
– Vi är designade för att köras hårt i max 30 år, säger Brun Ulfhake, professor på Karolinska Institutet.
