Störst chans att överleva hjärtstopp på stort sjukhus

Hjärtstopp innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod upphör. Efter några sekunder uppstår medvetslöshet och inom några minuter börjar hjärnceller att dö.

Det viktigaste vid hjärtstopp är att snabbt återställa cirkulationen av syresatt blod. Det görs med hjälp av bröstkompressioner och inblåsning av luft i lungorna, alltså hjärt-lungräddning, samt med elstötar från en defibrillator.

Årligen i Sverige får uppskattningsvis 10 000 personer hjärtstopp där hjärt-lungräddning påbörjas, varav en tredjedel på sjukhus och två tredjedelar i andra miljöer. I en ny avhandling, från Göteborgs universitet, undersöks människors överlevnad ur olika aspekter.

Personal följer HLR-riktlinjer

Avhandlingen visar att överlevnaden i Sverige är relativt hög, cirka 30 procent i gruppen patienter på sjukhus. En majoritet av överlevarna är också vid liv ett år senare.

Det visar sig också att följsamheten till riktlinjerna för HLR, hjärt-lung-räddning, på det hela taget är god. I cirka 70-80 procent av de hjärtstopp som inträffar på sjukhus påbörjas HLR inom en minut, och vid behov defibrillering inom tre minuter från ett konstaterat hjärtstopp.

Bättre få hjärtstopp på dagen

Överlevnaden sjunker dock från dagtid till kvälls- och nattetid på sjukhus, enligt avhandlingen.

Det är något som har synts även i tidigare studier.

Sämre odds på små sjukhus

Avhandlingen visar vidare att överlevnaden minskar proportionellt mer på avdelningar med mindre resurser, på små sjukhus jämfört med stora och på ”icke-universitetssjukhus” jämfört med universitetssjukhus.

Teorin är att detta handlar om resursfördelning och i viss mån om kompetens. Det säger Fredrik Hessulf, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt anestesi- och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.

– På mindre sjukhus finns mindre resurser och bland annat minskar kompetensen mer nattetid jämfört med på stora sjukhus där flera parallella jourlinjer med specialister bemannas dygnet runt. På små sjukhus är det inte ovanligt att relativt oerfarna läkarkollegor förväntas ta ett mycket stort ansvar med uppbackning på telefon.

Många sjuka redan före hjärtstoppet

Fredrik Hessulf har också studerat förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck och hjärtsvikt, hos personer som fått hjärtstopp utanför sjukhus.

– Som väntat var kardiovaskulär sjuklighet hög i denna grupp. Nästan 60 procent av de som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus hade någon typ av kardiovaskulär åkomma och minst 45 procent hade högt blodtryck, säger Fredrik Hessulf.

Avhandling:

Aspects of cardiac arrest in Sweden – studies based on the Swedish Registry for CPR, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Fredrik Hessulf
fredrik.hessulf@gu.se