Två händer håller i röd motorsåg i skogen, någon sågar av kvistar från ett liggande träd.

Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.

I dag brukas nästan all skog i Sverige med trakthyggesbruk, där skogen efter 60 till 120 år slutavverkas för att sedan åter planteras med träd.

Trakthyggesbruk

I stort sett alla träd i ett skogsbestånd avverkas när träden nått tillräcklig ålder. Då uppstår ett trakthygge som sedan planteras eller sås för att anlägga en ny skogsgeneration likåldriga träd. I ett trakthyggesbrukat skogsbestånd är alla träd ungefär lika stora eftersom de är lika gamla.

Källa: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift

– Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter, därför är det viktigt att ta reda på hur hyggesfria metoder påverkar både biologisk mångfald och skogens tillväxt, säger Jörgen Sjögren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Fokus på blädning

I en ny litteraturstudie fokuserar SLU-forskare på den hyggesfria metoden blädning – se faktaruta nedan. Blädning i Sverige lämpar sig bäst för granskogar. I blädningsbruk krävs en skog med träd i alla storlekar, i alla delar av skogen, men med betydligt fler små än stora träd – en så kallad fullskiktad skog.

I blädning avverkas de allra största träden med ett intervall på ungefär var femte till femtonde år.

Arter bevaras – men mycket är osäkert

Forskarna såg att många arter överlever de första åren efter en blädning. De kunde också slå fast att blädningsskogar hade helt andra arter än vad som finns på ett kalhygge, samt att skalbaggsfaunan i blädade bestånd delvis liknade den i gallrade skogar.

Exempel på hyggesfria metoder

Hyggesfritt skogsbruk innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår större kalhuggna ytor. För att åstadkomma det används så kallade hyggesfria metoder.

Blädning är en sådan metod. Den innebär att man avverkar enstaka träd. I den blädningsbrukade skogen har träden olika storlek och olika ålder. Föryngring av skogen sker genom frösådd från omgivande träd i de luckor som uppstår i beståndet när enstaka träd avverkas.

En annan är luckhuggning, som innebär att man skapar mindre luckor i skogen. I takt med att luckorna växer igen med nya träd kan man utvidga befintliga luckor eller skapa nya. Schackrutehuggning är en variant av luckhuggning där avverkningen sker enligt ett rutmönster.

Ytterligare en hyggesfri variant är så kallad överhållen skärm. Då sparar man ett antal jämnt fördelade träd vid slutavverkning. Efter att den nya skogen etablerats avvecklas trädskärmen. Detta passar exempelvis tall.

Källa: Skogsstyrelsen samt SLU

Få studier jämför dock blädningsbruk med äldre skogar i trakthyggesbruk. Det gör det svårt att utvärdera hur biologisk mångfald skiljer sig mellan skötselsystemen.

– På kort sikt verkar blädningsbruk bevara många skogslevande arter, men vi vet ännu inte vad effekterna är på lång sikt. Dessutom hittade vi få studier på hotade eller rödlistade arter, så vi kunde inte heller dra några slutsatser om hur dessa arter påverkas av blädningsbruk, säger Jörgen Sjögren.

Blädningsbruk kan ge lägre tillväxt än trakthyggesbruk, men det behöver inte vara så. Det är svårt att hitta tillräckligt med bra forskning på området, konstaterar SLU-forskarna.

Blädning sannolikt bästa valet ibland

I dag finns få fullskiktade skogar i Sverige. Avverkas dessa med kalhyggesbruk försvåras möjligheten att tillämpa blädningsbruk, eftersom det tar tid att skapa nya fullskiktade skogar, säger Adam Ekholm, tidigare postdoktor vid SLU.

– Står valet mellan att bruka de kvarvarande fullskiktade skogarna med trakthyggesbruk eller blädning så kan det vara lämpligt att använda sig av blädningsbruk i väntan på att det finns mer kunskap om hur både tillväxt och biologisk mångfald påverkas av olika skötselmetoder, säger han.

Mer kunskap behövs

Forskarna efterlyser fler studier om långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden, särskilt på hotade arter. Det finns också ett behov, enligt forskarna, av att upprätta en långsiktig forskningsinfrastruktur med inriktning mot alternativ till trakthyggesbruk.

Vetenskaplig artikel:

Long-term yield and biodiversity in stands managed with the selection system and the rotation forestry system: A qualitative review, Forest Ecology and Management.

Kontakt:

Jörgen Sjögren, universitetslektor, SLU
jorgen.sjogren@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera