Så kan skogsbruk utan kalhyggen påverka skogens arter

I dag brukas nästan all skog i Sverige med trakthyggesbruk, där skogen efter 60 till 120 år slutavverkas för att sedan åter planteras med träd.

– Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter, därför är det viktigt att ta reda på hur hyggesfria metoder påverkar både biologisk mångfald och skogens tillväxt, säger Jörgen Sjögren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Fokus på blädning

I en ny litteraturstudie fokuserar SLU-forskare på den hyggesfria metoden blädning – se faktaruta nedan. Blädning i Sverige lämpar sig bäst för granskogar. I blädningsbruk krävs en skog med träd i alla storlekar, i alla delar av skogen, men med betydligt fler små än stora träd – en så kallad fullskiktad skog.

I blädning avverkas de allra största träden med ett intervall på ungefär var femte till femtonde år.

Arter bevaras – men mycket är osäkert

Forskarna såg att många arter överlever de första åren efter en blädning. De kunde också slå fast att blädningsskogar hade helt andra arter än vad som finns på ett kalhygge, samt att skalbaggsfaunan i blädade bestånd delvis liknade den i gallrade skogar.

Få studier jämför dock blädningsbruk med äldre skogar i trakthyggesbruk. Det gör det svårt att utvärdera hur biologisk mångfald skiljer sig mellan skötselsystemen.

– På kort sikt verkar blädningsbruk bevara många skogslevande arter, men vi vet ännu inte vad effekterna är på lång sikt. Dessutom hittade vi få studier på hotade eller rödlistade arter, så vi kunde inte heller dra några slutsatser om hur dessa arter påverkas av blädningsbruk, säger Jörgen Sjögren.

Blädningsbruk kan ge lägre tillväxt än trakthyggesbruk, men det behöver inte vara så. Det är svårt att hitta tillräckligt med bra forskning på området, konstaterar SLU-forskarna.

Blädning sannolikt bästa valet ibland

I dag finns få fullskiktade skogar i Sverige. Avverkas dessa med kalhyggesbruk försvåras möjligheten att tillämpa blädningsbruk, eftersom det tar tid att skapa nya fullskiktade skogar, säger Adam Ekholm, tidigare postdoktor vid SLU.

– Står valet mellan att bruka de kvarvarande fullskiktade skogarna med trakthyggesbruk eller blädning så kan det vara lämpligt att använda sig av blädningsbruk i väntan på att det finns mer kunskap om hur både tillväxt och biologisk mångfald påverkas av olika skötselmetoder, säger han.

Mer kunskap behövs

Forskarna efterlyser fler studier om långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden, särskilt på hotade arter. Det finns också ett behov, enligt forskarna, av att upprätta en långsiktig forskningsinfrastruktur med inriktning mot alternativ till trakthyggesbruk.

Vetenskaplig artikel:

Long-term yield and biodiversity in stands managed with the selection system and the rotation forestry system: A qualitative review, Forest Ecology and Management.

Kontakt:

Jörgen Sjögren, universitetslektor, SLU
jorgen.sjogren@slu.se