Finanskriser är inte oundvikliga naturkatastrofer. De är snarare resultatet av att vissa i finanssektorn låtsas som om det regnar – och samtidigt gör enorma vinster. Detta är problematiskt och måste tyglas bättre, menar forskaren Richard Endörfer som just har skrivit en avhandling i ämnet.
Den globala finanskrisen 2008 ledde på vissa håll i världen till ökad extremfattigdom och även dödsfall. Många förlorade sina livsbesparingar. En ny avhandling i praktisk filosofi granskar de moraliska konsekvenserna av finanskriser.
– Finanskriser uppkommer inte på grund av dåligt beteende och girighet hos några få rötägg utan de är snarare följden av att aktörer på finansmarknaden låtsas som det regnar, säger forskaren och filosofen Richard Endörfer vid Göteborgs universitet.
Som massförstörelsevapen
Mer än någonsin tidigare styr finansmarknaderna den globala ekonomin och säkerställer välstånd och tillväxt i många länder. Men dessa marknader har en enorm destruktiv potential – inte olikt massförstörelsevapen, som affärsmagnaten Warren Buffet i USA påpekade redan 2008.
Richard Endörfer menar att stater har starka moraliska skäl att reglera de stora aktörerna på finansmarknaden, just för att förhindra de oerhörda skador som finansiella kriser medför.
Inte oundvikliga naturkatastrofer
Avhandlingen är en tvärvetenskaplig undersökning av finanskriser. Den kombinerar argument från normativ etik, politisk filosofi, ekonomi och juridik för att diskutera tre kärnfrågor i debatten om finanskriser:
- Vem är ansvarig för att finanskriser uppstår?
- Vad, mer precist, är fel med handlingar som bidrar till en ökad risk för finanskriser?
- Vad kan göras för att minska risken för finanskriser?
– Finanskriser är inte oundvikliga naturkatastrofer. De är resultatet av överlagda mänskliga handlingar, snarast olyckliga bieffekter av utbredda ekonomiska praktiker och vinstdrivna kreditexpansioner, säger Richard Endörfer.
Allt mer generös och riskfylld utlåning
I efterdyningarna av en tidigare kris är långivarna försiktiga. Denna försiktighet försvinner allt eftersom tiden går och ger plats för nya, riskfyllda, men mycket lönsamma möjligheter att skapa skuldrelaterade finansiella produkter. Vid denna tidpunkt blir systemet instabilt och en liten händelse räcker för att åstadkomma en kris.
Trots att regleringen av finanssektorn har förbättrats avsevärt sedan krisen 2008 räcker det inte för att åtgärda det underliggande problemet, att begränsa hur finanssektorn gör vinster, enligt Richard Endörfer.
– Vi måste begränsa överdrivna kreditexpansioner i tid. Detta kan bara uppnås på ett tillförlitligt sätt genom transparent, effektiv reglering och expansiv finanspolitik.
Så drabbas enskilda av bankers vinsthunger
Man kan knappast hålla vanliga konsumenter moraliskt ansvariga för att ha bidragit till en finanskris. Det är en aspekt som diskuteras i avhandlingen. Plikten att veta om sin roll i en finanskris ligger däremot hos finansbranschen och tillsynsmyndigheter.
– Det är viktigt för allmänheten att förstå att finansbranschen lägger en kostnad på var och en av oss genom att låna ut för mycket. Vi kompenseras inte för att bära denna kostnad och det tillåter industrin att skörda ohållbara vinster. Vi betalar för det som skattebetalare när vi räddar banker och vi betalar för det personligen när vår privatekonomi och hälsa förstörs. Detta är oförsvarligt, menar Richard Endörfer.
Kontakt:
Richard Endörfer
richard.endorfer@gu.se
Avhandling:
Weapons of Mass Destruction: Financial Crises from a Philosophical Perspective, Richard Endörfer, Göteborgs universitet.
