Pojke med mamma vid ett övergångsställe
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat har barns och ungdomars lungkapacitet blivit bättre. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Det är känt att luftföroreningar har negativa konsekvenser för barns lunghälsa. Men om förändringar i luftkvaliteten kan påverka hur barns och ungas lungfunktion utvecklas har inte studerats lika mycket.

I Stockholm har luftkvaliteten blivit bättre under de senaste 20 åren. Därför ville forskare vid Karolinska institutet undersöka om även barns lungfunktion har förbättrats under denna period.

Barn fick testa lungfunktionen

I en ny studie har forskarna använt sig av en grupp barn som ingår i BAMSE-projektet, där omkring 4000 personer som föddes mellan 1994 och 1996 har följts.

Barnen fick besvara ett frågeformulär och undersöktes med hjälp av spirometri, som testar hur lungorna fungerar. Lungfunktionen undersöktes vid 8,16 och 24 års ålder.

Forskarna beräknade framför allt luftföroreningshalter från trafiken på platser där deltagarna bodde från födseln och fram till tjugoårsåldern.

Föroreningar har minskat i Stockholm

Jämfört med åren 2002-2004 var halterna av luftföroreningar överlag 40 procent lägre i Stockholm under 2016-2019. På vissa platser, till exempel Hornsgatan på Södermalm, minskade halterna med omkring 60 procent. I vissa andra områden förändrades däremot inte luftkvaliteten nämnvärt.

– När vi jämför områden som fått bättre luftkvalitet med områden som inte fått bättre luftkvalitet kan vi se att lungfunktionen förbättrades med några procent hos deltagarna i ung vuxen ålder. Men framför allt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion, säger forskaren Zhebin Yu vid Karolinska institutet.

Forskarnas slutsats är att minskad exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer, är förknippad med förbättringar i utvecklingen av lungfunktionen från barndom till tidig vuxen ålder.

Luftföroreningarna har minskat med 60 procent på Hornsgatan i Stockholm.

God lunghälsa som barn påverkar vuxenlivet

Forskarna menar att resultaten är betydelsefulla eftersom optimal lungutveckling under barndomen är viktig för att ha en god hälsa under resten av livet.

– På sikt har det en stor betydelse eftersom den lungfunktion barn och ungdomar utvecklar under uppväxten, har de med sig som vuxen. Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder har man en ökad risk för olika kroniska lungsjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Genom att förbättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar, säger forskaren Erik Melén.

Förbättringar av luftkvalitet gav resultat

Tidigare studier från BAMSE-projektet har visat att individers lungfunktionsutveckling både kan förbättras och försämras över tid. De nya resultaten visar att luftföroreningar kan spela en betydande roll.

– Luftföroreningar som till sin natur är ständigt närvarande är ett stort bekymmer. Vår studie ger en tydlig signal att arbetet med att förbättra luftkvaliteten på olika sätt har gett resultat med mätbara förbättringar av barns och ungas hälsa, säger Erik Melén.

Läs mer: Luftföroreningar kan ge inflammation i kroppen

Läs mer: Spädbarn som utsätts för luftföroreningar har sämre lungfunktion

Nästa steg i forskningen är att undersöka fördelar med renare luft vid lungsjukdomar som astma, bronkit och förstadier till KOL, men även för kardiometaboliska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Studie:

Associations of improved air quality with lung function growth from childhood to adulthood: The BAMSE study, European Respiratory Journal.

Kontakt:

Erik Melén, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, erik.melen@ki.se

Zhebin Yu, postdoktor, institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, zhebin.yu@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera