Kontorsarbetare står och rör på sig mer än vad forskare tidigare trott. Men problem med stillasittande finns och därför behövs insatser för att nå anställda som rör sig för lite, menar forskare vid Högskolan i Gävle.
Forskare har för första gången sammanställt resultaten från 26 internationella studier med mätdata som visar både sittande, stående och gående under hela arbetsdagen.
Sammanlagt har nära 3000 kontorsarbetare burit aktivitetsmätare på jobbet. Resultatet visar att de ligger ganska nära EU:s riktlinjer som föreslår att arbetsdagen ska bestå av 60 procent sittande, 30 procent stående och tio procent gående.
Studierna där aktivitetsmätare använts visar en fördelning på motsvarande 70-20-10 procent på gruppnivå.
– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Problem på individnivå
Men även om hela arbetsgrupper kanske ligger bra till i medel finns problem på individnivå. Studierna visar en mycket stor spridning mellan individer. På samma kontor kan någon sitta 30 procent och en annan 90 procent. Det finns även stor spridning mellan arbetsdagar för enskilda personer.
– Bäst är att fokusera på att identifiera de som rör sig för lite. Man kan tjäna på interventioner i organisationen på de ställen där det finns många sådana individer.
Aktivitetsbaserade kontor påverkar inte
Forskarna har trott att aktivitetsbaserade kontor, där man ska röra sig mellan olika delar, leder till mer fysisk aktivitet. Men studier visar att denna kontorsform inte har en stor effekt på stillasittandet under arbetsdagen.
– Nej, aktivitetsbaserade kontor löser inte utan vidare problemen med mycket sittande. De anställda rör sig lite mera där än på vanliga cellkontor, men inte särskilt mycket, säger Svend Erik Mathiassen.
Kontorsbyggnad kan främja rörelse
Hans slutsats är att de individer som rör sig för lite förmodligen behöver ganska omfattande insatser. De kan till exempel behöva andra byggnader, och den senaste trenden är just att bygga hus för kontorsarbete där man inte kommer undan att röra på sig. Det handlar om hus där det överallt finns saker man måste göra utan att sitta.
– Man skall inte gå på individen och säga “du måste träna”, utan främja rörelse i själva arbetet. Och gör man interventioner för dem som behöver det mest så blir det också bra för dem som inte behöver det lika mycket, säger Svend Erik Mathiassen.
Studie:
Fysisk (in)aktivitet i kontorsmiljöer, Arbete & Hälsa
Kontakt:
Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, svenderik.mathiassen@hig.se
David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, david.hallman@hig.se
