Bidrag till konsumenter och beskattning av energibolag kan vara de bästa sätten att hantera energikrisen och samtidigt stödja Ukraina i kriget. Det anser Jesper Roine, forskare i nationalekonomi.
Rysslands invasion av Ukraina har lett till att utbudet av energi kraftigt har minskat samtidigt som priserna har ökat. Tidigare kom 40 procent av all naturgasimport till Europa från Ryssland, nu är andelen rysk gas bara cirka 10 procent, enligt beräkningar gjorda av Jesper Roine, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han skissar i en artikel på vad som skulle kunna göras för att hjälpa hårt pressade konsumenter. Det handlar om den situation som har uppstått där konsumenter får chockhöjda räkningar och måste dra ned konsumtionen. Men alla har inte lika stor möjlighet att spara el och alla har inte ekonomiska marginaler, varför läget för vissa är förtvivlat.
Pristak är en dålig idé
Så vad skulle man kunna göra för att hjälpa människor − och på kuppen också hjälpa Ukraina? Ja, ett sätt är att hitta alternativ till den ryska naturgasen och på så sätt öka energiutbudet. Men det låter sig inte göras så lätt, och framför allt inte fort, skriver Jesper Roine.
Han gör också tummen ned för ett pristak på el, eftersom den typen av politik minskar drivkrafterna för konsumenterna att dra ner på elkonsumtionen.
Beskatta energibolag som tjänar multum
Dock borde staten, på något sätt, kompensera konsumenter som far illa av de höga priserna, menar Jesper Roine. Det kan göras om staten är tydlig med att ett sådant stöd ges under en begränsad tid och under en väldefinierad typ av situation.
Frågan blir då var man skulle ta pengarna från. Rysslands invasion av Ukraina har lett högre vinster även för energiproducenter som inte är beroende av gas. En del energibolag gör just nu vinster som de aldrig kunnat drömma om. Det vore kontroversiellt men inte orimligt att staten får pengar genom att tillfälligt beskatta övervinster i energisektorn, hävdar Jesper Roine.
Spara el är också viktigt
Ett annat sätt att få priset att gå ned är att använda mindre av den dyra varan. Om vi bara lyckas spara ganska små mängder och speciellt undvika att använda mycket el vissa tidpunkter på dygnet kan priset hållas nere ganska mycket, skriver Jesper Roine.
Eftersom vi ändå är tvungna att bli mer energieffektiva framstår detta alternativ som det överlägset bästa, menar han. EU har också föreslagit sådana åtgärder.
Ge konsumenter hjälp att spara
En väg dit är att via politiska insatser uppmuntra till beteendeförändringar. Det finns troligen mycket som kan göras genom att upplysa konsumenter om hur relativt enkla vissa åtgärder är och hur mycket priser kan variera över dygnet, skriver Jesper Roine. Men att förändra beteenden tar tid.
Ju mer vi sparar el desto bättre för Ukraina
Jesper Roine konstaterar avslutningsvis att “ju bättre vi hanterar energikrisen, desto mer hjälper vi Ukraina”. För tillfället har Ukraina framgångar militärt, men kriget riskerar att bli mycket utdraget och den kommande vintern blir en utmaning för alla. I Europa kommer röster i vissa politiska läger höjas för att det blir “för dyrt” att hålla fast vid sanktioner och stöd till Ukraina.
Men det är viktigt att inte låta denna argumentation att ta över utan hela tiden påminna sig om det som ytterst står på spel, nämligen Ukrainas och därmed Europas demokrati och säkerhet, menar Jesper Roine. Han skriver: “Ju bättre vi hanterar energikrisen och ju mer vi kan sänka vår elkonsumtion, desto lättare kommer det att bli.”.
Läs också: Bistånd är inte bara ädelt − här är riskerna med hjälpen till Ukraina
Artikel:
Så hanterar vi energikrisen (och hjälper Ukraina vinna kriget), Jesper Roine, Handelshögskolan i Stockholm
Kontakt:
Jesper Roine
Jesper.Roine@hhs.se
