Därför fixar svenskar antibiotika utan recept
AntibiotikaresistensInfektionerLäkemedelVård och omsorgEn av tjugo svenskar är öppna för att skaffa antibiotika utan recept, till exempel på semesterresan eller på nätet. Illavarslande, tycker forskare – som har en förklaring till varför vissa struntar i recept.
En huvudidé för att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier är att begränsa användningen av antibiotika, se faktaruta.
Sjukvården försöker att vara strikt med att skriva ut antibiotika. Samtidigt finns sätt för människor att få tag i antibiotika utan recept, som vid utlandsresor, via utländska kontakter eller genom online-apotek som kringgår nationella regler.
Antibiotikaresistens – när medicinen slutar funka
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Det används även i samband med exempelvis vård av för tidigt födda barn och cancerpatienter.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika så att läkemedlet inte fungerar som det ska längre. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem. Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling.
Källa: Folkhälsomyndigheten och Wikipedia
Så många struntar i recept
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur många i Sverige som har köpt antibiotika utan recept – och hur många som kan tänka sig att göra det.
– Först gjorde vi en mindre pilotstudie där 18 procent av de svarande angav att de skaffat och 16 procent kunde tänka sig att skaffa antibiotika utan recept, vilket var mycket illavarslande. Motiveringen var ofta att de var missnöjda med eller inte kände förtroende för vården, säger Christian Munthe vid Göteborgs universitet.
I en större enkät som sedan gjordes var siffrorna lägre: Drygt två procent uppgav att de har skaffat antibiotika utan recept. Fem procent sa att de kan tänka sig att göra det i framtiden.
Förtroendet för vården är nyckeln
Återigen var det förtroendet för vården som stack ut – eller bristen på förtroende. Lågt förtroende slog ut alla andra potentiella förklaringsfaktorer i enkäten, som utbildningsnivå och oro för den egna hälsan.
Det här är viktig information för sjukvården, menar forskarna.
– Det är också viktigt att tänka på behovet att vårda och stärka förtroendet för vården när man utformar strategier för att begränsa antibiotikaanvändningen, säger Christian Munthe.
Läs också: Antibiotikaresistens – vår tids största hot?
Tips för att minska resistensen – alla kan bidra
WHO listar följande tips till privatpersoner:
- Använd bara antibiotika när det har föreskrivits av läkare.
- Ta läkemedlet under hela den ordinerade behandlingstiden och inte sluta i förväg, även om du känner dig bättre.
- Dela aldrig antibiotika med någon annan och använd inte överbliven antibiotika från ett tidigare sjukdomstillfälle.
Sjukvårdspersonal och apotekare ges dessa råd:
- Förbättra kontrollen och förebyggandet av smittspridning och infektioner.
- Skriv bara ut antibiotika när det verkligen behövs.
- Skriv ut rätt sorts antibiotika för den aktuella sjukdomen.
Källa: WHO och Wikipedia
Vetenskaplig artikel:
Non-prescription acquisition of antibiotics: Prevalence, motives, pathways and explanatory factors in the Swedish population (Christian Munthe, Erik Malmqvist, Björn Rönnerstrand), Plos One.
Kontakt:
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Göteborgs universitete
christian.munthe@gu.se
