Ungdomar allt bättre i engelsk läsförståelse

John Löwenadler har undersökt resultat på högskoleprovets läsförståelsedelar i engelska och svenska från åren 2012–2018. Eftersom högskoleprovet mäter potentialen att klara högskolestudier är det förmågan att läsa akademiskt, i kontrast till vardagligt, språk som bedöms. Samtliga personer mellan 18 och 20 år som skrev provet har ingått i studien.

– De som är födda i slutet på 1990-talet är betydligt bättre på läsförståelse i akademisk engelska än de som är födda i mitten på 1990-talet. På motsvarande sätt är de sämre i läsförståelse i akademisk svenska, säger John Löwenadler, docent i språkdidaktik.

Mer exponerade för engelska

Det saknas större undersökningar som har tittat på förändringen av ungdomars läsförståelse i engelska över tid. Därför bidrar den här studien med en viktig pusselbit i förståelsen av ungas kunskapsutveckling.

John Löwenadler blev själv något förvånad att förbättringen i engelsk akademisk läsförståelse var så markant. Och även om studien inte har undersökt orsakerna har han en hypotes.

– Den här gruppen var drygt tio år när utvecklingen av digitala plattformar och smartphones exploderade runt 2010. De har därför blivit exponerade för engelska mer än tidigare generationer och fått med sig den exponeringen genom hela sin ungdomstid.

I en annan studie som publiceras inom kort undersöker John Löwenadler och hans kollega Liss Kerstin Sylvén vilka engelska ord ungdomar exponeras för i ett specifikt sorts spelforum online. Den visar att det finns påfallande många akademiska ord där. Det skulle delvis kunna förklara varför de som växt upp med detta som en naturlig del av sin vardag presterar bättre även när det gäller mer akademisk engelsk läsförståelse.

Språkkunskaper förstärker varandra

Den ökade användningen av engelska förs ibland fram som en orsak till att kunskaperna i svenska minskar. Men enligt John Löwenadler finns det inget direkt sådant samband.

– Jag skulle snarare säga att kunskapsutveckling i språken stödjer varandra. Det finns dels ord som är lika. Men framförallt finns det en mängd generella läsförståelseförmågor som utvecklas oavsett vilket språk som används. Man kan jämföra med att samtidigt lära sig spela piano och att spela gitarr. Det ena hjälper till att utveckla generella förmågor i det andra, säger John Löwenadler.

– Ett sätt att motverka den trend som syns i studien vore däremot att fokusera ännu mer på akademisk vokabulär i skolans svenskundervisning.

Vetenskaplig artikel:

Trends in Swedish and English Reading Comprehension Ability among Swedish Adolescents: A Study of SweSAT Data 2012–2018, Scandinavian Journal of Educational Research.

Kontakt:

John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, john.lowenadler@ped.gu.se