Spädbarnsdödlighet högre hos pojkar

I en studie vid Umeå universitet har forskare använt data från SMHI och digitaliserade kyrkböcker för att kunna följa temperaturen och nyfödda barn i tre regioner i Västerbottens kustland. De studerade dessa mellan åren 1880–1950 och totalt fanns 135 738 barn med i datamaterialet. Forskarna undersökte barnens 28 första levnadsdagar.

Nyfödda pojkar extra sårbara

Undersökningen visade att spädbarnsdödligheten ökade vid både låga och höga temperaturer under den studerade perioden. Forskarna kunde också se att spädbarnsdödligheten hos pojkar var högre än den hos flickor.

– Med tanke på att vi har studerat spädbarnsdödlighet i ett subarktiskt klimat med långa och kalla vintrar ligger det nära till hands att tro att kylan var den största faran för nyfödda under perioden 1880–1950, berättar Lena Karlsson, docent i sociologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom den nya studien.

– Det visade sig dock att även värmen, redan vid temperaturer strax över 20 grader, hade betydelse för risken att dö under första levnadsmånaden. Nyfödda pojkar var speciellt sårbara för detta och effekten av värmen minskade inte under tidsperioden vi undersökte, säger Lena Karlsson.

Högre risk för pojkar att födas tidigt

Än idag är den neonatala dödligheten generellt sett högre bland pojkar än bland flickor.

– Att pojkar har högre dödlighetsrisk under första levnadsmånaden är bland annat relaterat till att pojkar har större risk att födas för tidigt. Det ökar i sin tur risken för både sjukdom och neonatal dödlighet. I de studier vi utfört av spädbarnsdödligheten har vi kunnat se att pojkar har högre dödlighet under hela första levnadsåret. Men även innan födelsen i form av högre risk för dödföddhet, säger Lena Karlsson.

Förbättringar i levnadsstandard

Under den period som forskarna har tittat på förbättrades levnadsstandarden i Västerbotten. Det ledde till en generellt minskad nivå av spädbarnsdödlighet.

– Det är många samverkande saker som var viktiga för att minska den temperaturrelaterade neonatala dödligheten. Särskilt betydelsefullt var den utveckling av mödra- och förlossningsvården som skedde från 1930/40 och framåt. Samt införandet av antibiotika, säger Lena Karlsson.

– Globalt sett utgör infektioner, till exempel lunginflammation, än idag en av de vanligaste orsakerna till att barn dör under sin första levnadsmånad. Sanitära förbättringar i förlossningsvård och levnadsstandard under 1900-talet var också faktorer som minskade risken för bakteriella infektioner, särskilt under varma sommarmånader. Förbättringen i uppvärmning av bostäder var ytterligare en viktig faktor. Den gjorde både mödrar och nyfödda mindre exponerade för extrem kyla under vintermånaderna, fortsätter Lena Karlsson.

Flaskmatning ökade risk för infektion i mage

Både den köld- och värmerelaterade dödligheten för pojkar ökade under den senaste perioden som forskarna tittade på, 1930–1950. Detta trots en allt bättre levnadsstandard.

– En tänkbar förklaring är att amningen generellt sett sjönk i Sverige under 1940–1950-talen. Vilket i sin tur påverkade nyföddas hälsa negativt. Pojkars biologiskt sett större sårbarhet under första levnadsmånaden kombinerat med den alltmer sjunkande amningsfrekvensen kan göra att effekten av extrem kyla och värme fått större betydelse under denna period, säger Lena Karlsson.

– För nyfödda som flaskmatades under varma sommarmånader ökade risken för infektion i mage och tarm genom kontaminerat vatten. Under de kallaste vintermånaderna ökade risken för bland annat luftvägsinfektioner. Även i dessa fall har amningen en skyddande effekt, säger Lena Karlsson.

Att lära inför kommande klimatförändringar

Internationell forskning visar att både klimatförändringar och luftföroreningar har en negativ påverkan på gravida kvinnor, deras foster och det nyfödda barnet.

– I synnerhet är det effekten av värme som ökar risken för att födas för tidigt eller att dö under sin första levnadsmånad. Man har kunnat se att denna risk ökar redan vid temperaturer strax över 20 grader, säger Lena Karlsson.

– Utifrån resultaten av vår forskning kunde vi se liknande mönster i värmerelaterad neonatal dödlighet. Om värmeböljor blir vanligare framöver riskerar länder som idag fått ner sin spädbarnsdödlighet till väldigt låga nivåer att bli drabbade av andra negativa effekter. Till exempel i form av fler barn som föds för tidigt. Det blir därför av större vikt att identifiera särskilt sårbara grupper i samhällen som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringar, säger Lena Karlsson.

Vetenskaplig artikel:

Climate vulnerability of Swedish newborns: Gender differences and time trends of temperature-related neonatal mortality, 1880–1950. Environmental Research.

Kontakt:

Lena Karlsson, docent i sociologi vid Umeå universitet, lena.karlsson@umu.se