Tema

Synen på växtförädling påverkas av kön och ålder

I princip allt som säljs i frukt- och grönsaksdisken har kommit till genom växtförädling, något som få konsumenter har kunskap om, visar en studie från SLU. Ändå är åsikterna många, vilket kan påverka utvecklingen av nya sorter.

Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och till modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre.

Dagens konsumenter har dock i allmänhet ingen eller liten kunskap om växtförädling, varken om konventionella förädlingstekniker eller genmodifiering. Trots det är åsikterna många och i förlängningen kan det påverka utvecklingen av nya sorter.

För att kartlägga och förstå vilka värderingar som styr har forskare från SLU ställt frågor till 1 500 svenska konsumenter om deras inställning till genetisk modifiering (GM) och konventionell växtförädling.

Yngre har förtroende för genmodifiering

– Att yngre konsumenter har större förtroende för GM än äldre är verkligen ett intressant resultat. Det pekar på en värderingsförändring i samhället och kan innebära att diskussionen kring användandet av modern växtförädlingsteknik kan förändras, säger Sara Spendrup, universitetslektor vid SLU och en av tre forskare bakom studien.

Även den ganska stora skillnaden i värderingar i förhållande till kön är intressant för forskarna. Ungefär en fjärdedel av männen (26 procent) uttryckte en positiv inställning till genmodifiering, jämfört med endast 9 procent av kvinnorna som deltog. Motsvarande proportioner för dem med en negativ inställning var mer lika (31 procent respektive 36 procent).

Läs också: Vilda växter kan ge mat till fler

Traditionell växtförädling mer positivt

För traditionell växtförädling visade resultaten att mindre än hälften av alla deltagande män (46 procent) och cirka en fjärdedel (27 procent) av de kvinnliga respondenterna hade en positiv inställning, medan 6 procent av de manliga respondenterna och 10 procent av de kvinnliga respondenterna hade en negativ inställning till konventionell växtförädling.

– Det är ändå så att konsumenterna fortfarande är mest positiva till traditionell växtförädling. Men samtidigt är kunskapen om växtförädling relativt låg i samhället, det används ju faktiskt redan idag moderna metoder, säger Sara Spendrup.

Har för lite kunskap

Fredrik Fernqvist, universitetslektor vid SLU och medförfattare, är förvånad över att attityden till växtförädling i allmänhet är neutral. I princip allt som finns i frukt- och grönsaksavdelningen med några få undantag är framtaget genom växtförädling.

– Det kan tolkas som att konsumenter i regel inte känner till länken mellan växtförädlingen, produktionen och vad som hamnar på våra tallrikar. Visste man det, kanske inställningen till växtförädlingsteknik, även moderna tekniker, hade varit mer positiv, säger han.

Diskutera maten mera

Negativa konsumentuppfattningar om teknikerna kan förhindra viktig produkt- och odlingsutveckling.

Forskarna tror att kunskapsnivån skulle kunna höjas genom att frågorna om hur maten tas fram diskuteras mer i samhällsdebatten. Det gäller även på vilket sätt existerande tekniker kan användas för att främja en hållbar utveckling, samt hur konsumenter kan få mer inflytande i produktutvecklingen.

Vetenskaplig artikel:

Swedish consumers´ attitudes and values to genetic modification and conventional plant breeding – The case of fruit and vegetables.

Kontakt:

Sara Spendrup, universitetslektor, Institutionen för människa och samhälle, sara.spendrup@slu.se, Fredrik Fernqvist, universitetslektor, Institutionen för människa och samhälle, fredrik.fernqvist@slu.se, Dennis Eriksson, forskare
Institutionen för växtförädling, Sveriges lantbruksuniversitet
dennis.eriksson@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Synen på växtförädling påverkas av kön och ålder

 lästid ~ 3 min