Personer som inte kan betala sina skulder löper mer än dubbelt så stor risk att begå självmord. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på skuldutvecklingen i samhället, menar forskaren Yerko Rojas.
Trots en nollvision för självmord tar fler än 1 000 människor sina liv varje år i Sverige. Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har i en ny studie undersökt kopplingen mellan självmord och obetalda skulder.
– Ekonomisk utsatthet är en känd riskfaktor för självmord. Däremot vet vi inte mycket om huruvida ekonomiska svårigheter i form av överskuldsättning specifikt är kopplade till självmord. Det är en viktig lucka i forskningen, säger Yerko Rojas.
Använde Kronofogdens register
I studien har han följt personer som i början av 2018 fanns registrerade för en obetald skuld hos Kronofogden. Dessa personer har sedan följts upp under en ettårsperiod där antalet självmord i gruppen jämförts med ett urval ur den svenska befolkningen i stort.
Resultatet visar att personerna från Kronofogdens register löpte två och en halv gånger högre risk att begå självmord. Det gällde oberoende av flera kända riskfaktorer för självmord, såsom arbetslöshet, socialbidrag, kriminell belastning, depression och psykisk ohälsa. Även när man tagit hänsyn till aspekter som utmätning av lön, fastighet, bostadsrätt eller en avhysning kvarstod resultatet. Totalt begick 112 av de 180 842 registrerade gäldenärerna självmord.
Skulder – en “tyst mördare”
– Detta är något vi varit dåliga på att prata om, trots att främjandet av goda livschanser för mindre gynnade grupper utgör en viktig del i det självmordspreventiva arbetet. Detta är inte bara sant för Sverige, I Storbritannien, till exempel, talas det om skuldsvårigheter som en ”tyst mördare”, säger Yerko Rojas.
Enligt honom kan en del av förklaringen vara att man i Europa sett överskuldsättning mer som ett moraliskt problem än ett uttryck för ett marknadsmisslyckande. Skuldproblemen ses alltså som individens misslyckande snarare än samhällets.
Stigmatiserande att vara skuldsatt
– Det är idag få fenomen som är så starkt behäftade med stigma som att inte betala tillbaka sina skulder, och stigma vet vi sedan tidigare spelar en nyckelroll i döljandet av olika typer av beteenden, självmord inräknat.
Yerko Rojas menar att i en tid då många fortfarande lever med konsekvenserna av den senaste globala finansiella krisen samtidigt som covid-19-pandemin påverkar ekonomin, är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på skuldutvecklingen i samhället med målet att i ett tidigt skede förhindra att skulderna blir ohanterliga för individen.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Yerko Rojas, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, Södertörns högskola, yerko.rojas@sh.se
