Tema

Varmare vintrar ökar risken för djurspridd sjukdom

Vintrarna i norr har blivit blötare vilket har lett till ökad spridning av sorkfebervirus. Viruset kan orsaka en blödarfeber hos människor.

Vintrarna i norr har blivit blötare och detta har lett till ökad spridning av sorkfebervirus bland gnagare, som orsakar sjukdomen sorkfeber hos människor (läs mer om sorkfeber längre ner). Särskilt viktigt för antalet sorkfeberfall är mängden regn som faller i november. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

I studien har forskarna lyckats hitta den saknade pusselbiten som förklarar varför antalet mänskliga sorkfeberfall kan variera stort mellan vintrarna och varför det blev ett stort sorkfeberutbrott i norra Sverige 2007.

Antalet regndagar spelar in

En viktig förklaring är hur många skogssorkarna är, då skogssork är det enda kända värddjuret. Antalet skogssorkar är dock inte den enda förklaringen.

– Redan 2014 kunde vi se att antalet skogssorkar i kombination med antalet regndagar under vintern förklarade 84 procent av alla sorkfeberfall i norra Sverige. Men det var oklart varför just regn spelade en avgörande roll för infektion hos människor, säger Frauke Ecke, projektledare och universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.

Nederbörd i november

Forskarna backade därför bandet och undersökte i stället vad som händer med sorkfeberviruset bland skogssorkar vintertid. Genom att kombinera tidsserier över infektonsgraden hos skogssork med nederbördsmängden, och om nederbörden kom som regn eller snö, kunde forskarna avslöja ett tydligt mönster.

– Vi såg att ju mer nederbörd som föll som regn under novembermånaderna, desto större var infektionsgraden hos skogssork, säger Saana Sipari, postdoktor vid samma institution.

Så kallade regn-på-snö-händelser med isbarksbildning som följd leder antagligen till att skogssorkar söker skydd och trängs ihop i små markutrymmen som inte är fyllda med vatten eller is, att sorkarnas hälsostatus försämras eller att viruset överlever bättre i miljön – alla dessa mekanismer bidrar till att förklara en ökad smittspridning bland skogssorkar vintertid.

Ökat antal sorkfeberpatienter

Studien är relevant av flera anledningar. Det spelar stor roll när under vintern det regnar. Mycket regn under mitten av vintern (december–mars) hade ingen effekt på infektionsgraden hos sorkarna. Perioden innan det finns ett skyddande snötäcke, ofta november, verkar därför vara känsligast för smittspridningen. Smittskyddsenheter i norr kan därför förvänta sig ett ökat antal sorkfeberpatienter under vintrar med mycket sork och mycket regn under november.

– Många studier förutspår en ökad risk för utbrott att djurspridda sjukdomar i ett framtida och allt varmare klimat, framför allt i nordliga regioner. Vår studie visar emellertid att detta faktiskt redan har hänt, säger Frauke Ecke. Framtiden är redan här!

Sorkfeber orsakar blödarfeber hos människor

Sorkfeber är en så kallad zoonos, det vill säga en infektionssjukdom som sprids från djur till människa, och hos människan orsakar dess virus en blödarfeber med njursymptom. Sorkfeber orsakas av Puumala orthohantavirus och har skogssorken som enda kända värddjur. Viruset sprids bland skogssorkar främst genom nära kontakt, men viruset kan också överleva utanför värddjuret och skogssorkar blir då infekterade när de snappar upp viruset från sin omgivning. Spridningen av viruset bland gnagarna sker framförallt vintertid när sorkpopulationerna främst består av vuxna individer som är mottagliga för infektion.

Skogssork på en trädstam.

Skogssorken är rödbrun på ryggen och ljusgrå till vit på buken. Kroppslängden är cirka 8 till 13 centimeter. Svansen är sällan längre än halva kroppslängden, vilket gör att den skiljer sig från en vanlig mus som har en lika lång svans som kropp. (Källa: Folkhälsomyndigheten)

Överföringen av viruset till människor inträffar framförallt när vi kommer i kontakt med luftburna viruspartiklar från skogssorkens avföring eller urin, något som till exempel sker i vedförråd, uthus, lador, sommarstugor med mera. Sjukdomen smittar inte mellan människor.

Människor kan blir ganska sjuka av sorkfeber, men de flesta blir helt friska igen. Symptomen är hög feber, muskelvärk, ont i huvudet och smärtor i magen och ryggen. Njurarna blir påverkade vilket märks på att man kissar mindre i början av sjukdomen.

Det största kända utbrottet av sorkfeber i Sverige bland människor skedde 2007, med 313 patienter per 100 000 invånare enbart i Västerbotten.

Vetenskaplig artikel:

Climate change accelerates winter transmission of a zoonotic pathogenAmbio.

Kontakt:

Frauke Ecke, universitetslektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, frauke.ecke@slu.se
Saana Sipari, postdoktor, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, saana.m.sipari@jyu.fi

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Varmare vintrar ökar risken för djurspridd sjukdom

 lästid ~ 3 min