Tema

Ytlig kontakt ger negativa attityder hos skolelever

De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.

– Det mest överraskande resultatet är just att ytliga kontakter ökar negativa attityder. Med ytlig kontakt menas att du till exempel går i samma skola utan att ha någon vänskaplig kontakt, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen, doktorand vid Malmö universitet.

Positiva vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar tvärtom till mer positiva attityder bland svenska ungdomar. Den egna erfarenheter skingrar fördomar.

– Datan är från 2014 vilket innebär att vi nu kan förstå vilken nivå av negativa attityder vi kan förvänta oss från den grupp unga som nu är på väg in eller är nya i arbetslivet, och som i politiken är röstande medborgare. Vi kan också slutsatser om mekanismer som förklarar skillnader i attityder, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.

Vårt beteende påverkar våra attityder

Den psykologiska forskningen visar att vårt beteende påverkar våra attityder mer än våra attityder påverkar beteende. Därför är vänskap ett mycket effektivt sätt att påverka attityder i mer positiv riktning.

Forskningen har dock överlag fokuserat på negativa attityder eftersom det är dessa som kan leda till negativa beteenden som diskriminering, hatbrott och radikalisering.

– Vi kan se att om du har mer kontakt har du också större chans att ha vänner som tillhör minoriteter, vilket bidrar till mindre negativa attityder. Men, om du inte har vänskaplig kontakt så kan istället den ytliga kontakten du får bidra till friktion, som orsakar negativa attityder. Det skapar enligt andra studier polarisering – vilket vi ju också ser i samhället, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.

Mer positiva attityder i Sverige

Svenskarna är bland de minst negativa befolkningsgrupperna i mätningen European Social Survey. Under det senaste decenniet har Sverige också upplevt en större förändring mot mer positiva attityder än de flesta andra europeiska länder. Detta samtidigt som antalet invånare med utländsk bakgrund har ökat markant. I slutet av 2019 utgjorde utrikes födda och deras barn en femtedel av den svenska befolkningen.

Länder med få utrikesfödda uppvisar däremot höga och i vissa fall ökande nivåer av negativa attityder under en jämförbar period.

– Detta strider mot det vanliga antagandet om sambandet mellan andel utrikesfödda i befolkningen och attityder till utrikesfödda som präglar den offentliga debatten. Många menar att negativa attityder ökar när majoriteten upplever sin ställning utmanad av ett stort antal minoriteter, säger Beint Magnus Aamodt Bentse.

Positiv kontakt kan få stor effekt

Även om attityden till invandrare gradvis blivit bättre i Sverige som helhet så finns det förstås undantag. För dem som alltid är negativa har mer kontakt också störst effekt.

– Om du har mycket negativa attityder, men sedan har positiv kontakt med någon från en annan grupp, så gör det stor skillnad, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.

Vetenskaplig artikel:

Intergroup Contact and Negative Attitudes Towards Immigrants Among Youth in Sweden: Individual and Contextual Factors.

Kontakt:

Beint Magnus Aamodt Bentsen, doktorand Malmö universitet,  beint.magnus.aamodt.bentsen@mau.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ytlig kontakt ger negativa attityder hos skolelever

 lästid ~ 2 min