Tema

Var polisen sitter påverkar utredningar av brott

Leder det till fler åtal för brott i nära relationer när poliser arbetar på lokal nivå, istället för central? Det har forskare undersökt.

− Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. På lokalnivå ökar samverkansmöjligheterna både med socialtjänst och kommuner men också internt. Nackdelen kan vara att resurserna riskeras att ätas upp och användas till andra utredningar, säger han.

I samband med den stora polisreformen 2015 ville myndigheten öka specialiseringen kring brott i nära relation. De utredare som arbetade med den här typen av brott i Stockholm placerades centralt på polisområdesnivå. En sedan tidigare negativ uppklaringstrend fortsatte och det stod rätt snabbt klart att lösningen inte hjälpte polisen att nå sina mål: att utreda och klara upp brott.

Pilotprojekt i Södertälje, Rinkeby och Botkyrka

Så för ett och ett halvt år sedan valde polisen i Region Stockholm att genomföra ett pilotprojekt och tre lokalpolisområden valdes ut. Syftet var att se vilka för- och nackdelar som finns med att decentralisera utredningsarbetet kring brott i nära relation. I Södertälje, Rinkeby och Botkyrka byggdes mindre lokala enheter upp med utredare från polisen och personer med civil bakgrund.

Forskare från Södertörns högskola och Linnéuniversitetet fick i uppdrag att göra en första utvärdering av pilotprojektens effekter.

− På lokalnivå ser vi att samverkansmöjligheterna påverkas, det blir ett bättre samarbete med till exempel kommun och socialtjänst. Sitter utredarna centralt kan de ha kontakt med 14 kommuner och då är det svårt att bygga relationer. Detta syns även internt då utredarna bättre kan utbilda ingripande poliser i vad som krävs för att kunna gå vidare med en anmälan, säger Daniel Castillo.

Viktigt att gruppen fredas

De risker som uppdagats kopplas till storleken på verksamheten. En liten grupp, placerad på lokalpolisområden, är en bräcklig organisation. I en sådan organisation blir det lätt att alla gör allt. Om det sker något som kräver en mer omfattande insats, som en skjutning, riskerar alla utredare att arbeta med den. Detsamma om någon i gruppen blir sjuk, tjänstledig eller föräldraledig.

− Vid den här typen av brott är det viktigt att utredningsarbetet går snabbt och att brottsoffret får rätt hjälp. Måste man byta utredare mitt i den processen riskerar man att ha tappat den målsägande, kvinnan – som det handlar om i majoriteten av dessa brott – blir rädd och backar ur. I de fall de här grupperna fredas och bara får ägna sig åt just brott i nära relation, där är arbetet mer stabilt och effektivt, säger han.

Ger det fler åtal?

Kärnfrågan är om en decentralisering leder till bättre resultat, det vill säga att fler utredningar går till åtal och att antalet anmälningar inte hamnar på hög. Det kan forskarna inte svara på, det har gått alldeles för kort tid. Men de kan inte se att resultaten påverkats negativt hittills. Om decentralisering är rätt väg att gå finns inte heller ett tydligt svar på.

− Polisen har i alla sina reformer strävat efter att komma närmare medborgaren. Det är komplext, förutsättningarna ser inte likadana ut över landet. I Stockholm fungerar det kanske bättre på lokalnivå, medan det i geografiskt större regioner kanske fungerar bättre med en central organisation. Det kräver en flexibel organisation. Vårt förslag är att prata mer om sårbarhetsfaktorer för målsägande och sätta deras situation i en kontext. Var i processen är sårbarheten som störst? avslutar Daniel Castillo.

Rapport:

Brott i nära relation – polisiär utredningsverksamhet på lokal eller central nivå?

Kontakt:

Daniel Castillo är filosofie doktor i sociologi och arbetar som forskare vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola, daniel.castillo@sh.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Var polisen sitter påverkar utredningar av brott

 lästid ~ 3 min