Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hur sågar man av en bräda? Slöjdlärare instruerar oftast med ord eller med rörelser i luften. Men eleverna lär sig bättre med konkret kommunikation, visar forskning.

Genom att lära ut med hjälp av konkreta handlingar, som att såga på riktigt i en planka, ger slöjdläraren eleverna bäst förutsättningar att lära sig saker, visar en avhandling som undersöker kommunikationen mellan lärare och elever i hantverksbaserad undervisning.

Joakim Andersson har med hjälp av videoinspelningar och deltagande observationer analyserat slöjdundervisningen i grundskolan och på lärarutbildningen. Mer specifikt har han undersökt vad olika kommunikationsformer får för konsekvenser för elevernas och studenternas lärande.

Hans resultat visar att slöjdlärare använder sig av många olika kommunikationsformer när de ger en instruktion. Den vanligaste bygger på så kallad fiktiv kommunikation, en ”som-om-handling.

Såga med såg på riktigt

– Det kan vara en beskrivning som sker verbalt eller verbalt tillsammans med kroppsrörelser, till exempel att läraren visar i luften med handen hur en såg sågar av en bräda. Detta kommunikationssätt lämnar dock utrymme för tolkning och kräver en viss förkunskap hos mottagaren av informationen, säger Joakim Andersson.

En annan form är så kallad konkret kommunikation. Den innebär att läraren visar och instruerar eleverna genom en tredimensionell handling, till exempel genom att såga i en planka eller borra i en bräda på riktigt.

− Genom konkret kommunikation där instruktioner demonstreras i handling ges den lärande bättre förutsättningar eftersom den konkreta instruktionen inte kräver samma förförståelse som den fiktiva.

I sin avhandling slår Joakim Andersson fast att elevens förkunskap och lärarens val av kommunikationsform har en central relation till varandra.

Olika sätt att lära

– Varje undervisningsgrupp består av olika individer med olika förutsättningar och olika sätt att lära. Det gör att lärarens kommunikativa val inte enbart kan utgå från uppgiften och dess utformning utan även behöver anpassas till vad instruktionen handlar om och vem som tar emot den.

Det är många faktorer som styr varför en slöjdlärare instruerar som den gör. I sina intervjuer kom Joakim Andersson fram till att många lärare sällan aktivt reflekterar över varför de lär ut som de gör. Det kan exempelvis handla om vana, hur läraren själv har lärt sig en gång eller vad som brukar få önskat resultat.

– Samtidigt är medvetenhet om det egna förhållningssättet en förutsättning för att kunna välja lämplig kommunikationsform. Om förhållningssättet alltid är det samma får det konsekvenser för elevers och studenters lärande, säger Joakim Andersson.

Avhandling:

Kommunikation i slöjd och hantverksbaserad undervisning.

Kontakt:

Joakim Andersson, slöjdlärare och doktorand i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap inom forskarskolan i utbildningsvetenskap (CUL), joakim.andersson@hdk.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera