Naturhistoriska riksmuseet har kartlagt älgens arvsmassa och därigenom kunnat spåra Sveriges älgar tillbaka till små grupper som under istiden levde längs isens kant i Mellaneuropa. Älgen har stor genetisk mångfald och endast låg grad av inavel.

För första gången har älgens hela dna-sekvens analyserats, och det skapar möjligheter till vidare studier om älgens evolution och bevarande. Dna från älgar i nutid har ingått i studien tillsammans med fynd från förhistorisk tid, det äldsta ungefär 10 000 år gammalt. På det sättet har forskarna kunnat undersöka hur älgarnas antal och geografiska spridning har varierat.

Trots att älgarna i Sverige var mycket få under 1700-talet kan forskarna inte se en betydande brist i genetisk mångfald eller spår av inavel hos dagens svenska älgar.

Älgarna överlevde istiden

Att älgarna överlevde istiden berodde på att de troligen var bra på att hitta nya områden att leva på. Skandinavien var täckt av den tjocka inlandsisen under de cirka100 000 år som istiden pågick. Älgar kan flytta sig långa sträckor och kunde hitta skogar och miljöer i Mellaneuropa, längs isens gräns, där de kunde överleva. Alla älgar i Sverige härstammar från älgarna i dessa områden, visar forskningsstudien. När inlandsisen försvann och skogarna spred sig i Sverige, verkar älgarna ha följt med norrut.

Även älgar från andra delar av världen ingick i studien och kartläggningen av arvsmassan öppnar för annan forskning och bevarandearbete framöver.

Vetenskaplig artikel:

Moose genomes reveal past glacial demography and the origin of modern lineages, BMC Genomics 2020 nr 21:854

Kontakt:

Nicolas Dussex, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, nicolas.dussex@nrm.se
David Diez,forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, David.diez@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera