Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser i Sverige blir allt större. Det är en viktig förklaring till att lönegapet ökat de senaste decennierna. Det visar en ny studie där forskare från bland annat Stockholms universitet har undersökt data från Sverige och 13 andra höginkomstländer.

De ökade skillnaderna mellan arbetsplatser syns både i privat och offentlig sektor i Sverige, men är störst i den privata. Studien bygger på registerdata över mer än 50 miljoner arbetsplatser i Sverige, Danmark, Frankrike, Israel, Japan, Kanada, Nederländerna, Norge, Slovenien, Sydkorea, Tjeckien, Tyskland, Ungern och USA.

I alla dessa länder utom Kanada och Ungern ökade ojämlikheten över den 20-årsperiod som forskarna undersökt: början av 1990-talet fram till 2012-2013. I Sverige ökade löneojämlikheten framförallt under 1990-talet, om än från väldigt låga nivåer. Sverige har lägst lönespridning av de länder som jämförs i studien.

– Studien visar att ojämlikheten mellan arbetsplatser i Sverige kan förklara allt mer av den totala löneojämlikheten i samhället. Sverige tillhör också den grupp av länder vi studerat där betydelsen av ojämlikheten mellan arbetsplatser i relation till den totala ojämlikheten har ökat mest. Om man ser till hur mycket av den totala löneojämlikheten som förklaras av skillnader mellan företag så är Sverige någonstans i mitten av de här länderna, säger Max Thaning, doktorand i sociologi och medförfattare till studien.

Polarisering både när det gäller kvalifikationer och löner

Även om det inte undersöks i just den här studien kan förklaringen till ojämlikheten mellan arbetsplatser ligga i ett slags sortering på arbetsmarknaden, berättar han.

– De som har högre kvalifikationer hamnar i högre grad på samma typer av arbetsplatser. De som har lägre kvalifikationer hamnar på andra arbetsplatser. Man skiljs åt i högre grad och det blir ett slags polarisering i företag utifrån kvalifikation, vilket stöds av tidigare forskning och teori.

Tidigare studier har också visat att den här sorteringen till viss del sker när framgångsrika företag eller arbetsplatser inom offentlig verksamhet i allt högre utsträckning outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter.

En studie från Tyskland har visat att det exempelvis kan vara arbete inom städning, restaurang och livsmedel, lagerarbete, transport och säkerhet som outsourcas till andra arbetsplatser där löneutvecklingen i snitt är lägre än för de som inte outsourcas.

– De som har lägre löner försvinner då från huvudföretaget och det blir mer polariserat även i termer av lönespridning. Det betyder att företagen inte behöver ”ta hand” om de här löntagarna som man outsourcar, med risk för att de får osäkrare anställningar och inte skyddas av företaget de utför arbete på eller åt, säger Max Thaning.

Outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter

De arbetsplatser som outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter gör det av effektivitetsskäl och för att spara arbetskostnader. Det kan leda till ökade vinster eller höjda löner för dem som är kvar på företaget. Det kan också göra att arbetsplasen blir mer konkurrenskraftig och anpassar sig till nya branschstandarder. Exempel på arbetsplatser som outsourcar är myndigheter, universitet och högskolor, techjättar som Apple och franchiseföretag som McDonalds.

Ytterligare en förklaring till den ökade ojämlikheten kan vara trenden i Sverige mot mer decentraliserade löneförhandlingar.

– Från att de flesta löneförhandlingar mellan fack och arbetsgivare skedde på ett nationellt plan, så har parterna mer och mer gått mot att tolerera lokala avvikelser. Arbetstagare kan få lägre förhandlingsförmåga när de förhandlar bara på sin lokala nivå. Det kan också driva på den här ojämlikheten mellan arbetsplatser ur ett svenskt perspektiv, säger Max Thaning.

Artikel:

”Rising between-workplace inequalities in high-income countries”. Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS)

Kontakt:

Martin Hällsten, professor i sociologi, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, martin.hallsten@sociology.su.se
Max Thaning, doktorand i sociologi, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, max.thaning@sociology.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera