Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Margaretha Häggström, doktorand inom pedagogiskt arbete har bland annat studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de haft undervisning i ett närliggande skogsområde och där estetiska processer haft en avgörande roll.

Resultaten visar att när eleverna gavs utrymme till ett lekfullt utforskande i skogen, i kombination med faktasökande, väcktes inte bara deras intresse för växter utan också deras vilja att engagera sig för miljön och biologisk mångfald.

– Eleverna valde att städa i skogen, göra skyltar mot nedskräpning och till och med att demonstrera för att ”rädda djuren, naturen och jorden”. Och detta var två år innan Greta Thunberg inledde sin skolstrejk som inspirerat skolungdomar över hela världen, säger Margaretha Häggström.

Viktigt med undervisning i naturmiljö

Forskningen i skolklasserna utformades tillsammans med lärarna. Upplägget var att eleverna skulle vistas i ett närliggande skogsområde vid upprepade tillfällen, att de skulle ges mycket tid att utforska skogen och att lärarna skulle ge dem flera olika uppgifter med syfte att öka intresset för träd och växter.

Elevernas förståelse för miljön förändrades i takt med att de utvecklade relationer till träden och växterna. Istället för att betrakta träden och växterna som döda ting kom de att betrakta dem som levande organismer som människan behöver bry sig om.

– En slutsats jag drar av avhandlingen är vikten att låta lärare genomföra en form av miljöundervisning som förvisso är tids- och resurskrävande, men som i förlängningen innebär att elevers förståelse för naturmiljöer och människans påverkan på miljön fördjupas, säger Margaretha Häggström.

Blinda för plantorna

Avhandlingen är en del av forskningsprojektet Bortom ”Plant Blindness”: Att se växternas betydelse för en hållbar värld vars syfte är att undersöka hur möten med växter och natur kan öka kunskapen om växter och växters betydelse för liv på jorden. Med begreppet ”Plant Blindness”, eller växtblindhet, avses människans bristande förmåga att se och lägga märke till växter i den omgivande miljön, vilket leder till okunskap om växters funktioner och att deras egenskaper inte värdesätts.

Avhandlingen:

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning 

Kontakt:

Margaretha Häggström, margareta.haggstrom@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera