Så används Pisa-rapporterna i media
Världens största elevstudie, OECD:s Pisa-rapporter, har blivit en symbol för både misslyckande och framgångar – inte bara för svensk skola. Enligt en undersökning från Södertörns högskola visar hur rapporterna görs till brickor i samhällsdebatten. Inte minst genom hur medierna använder sig av dem på nyhets- och opinionssidor.
”Nytt skolfiasko i Pisa-rapport”, ”Pisakatastrofen kan bli skolans räddning”, det är två exempel på hur svenska medier skriver om det som sägs vara världens största elevstudie, Pisa-rapporten. En rapport som både politiseras och haussas upp i nyhetsartiklar och på opinionssidor. I en studie från Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola, där tidningar i Sverige och Finland undersökts, framkommer hur Pisa blivit ett slagträ i den politiska debatten. Men det finns stora skillnader länderna emellan.
– I de svenska tidningarna är det främst politiker som omnämns och som uttalar sig om Pisa. Och det är oftast politik som står i centrum. I de finländska tidningarna är det istället pedagoger som uttalar sig och tongångarna är mer nyanserade. Där används inte heller rapporten i lika hög grad som argument eller slagträ i politiska debatter, säger Hanna Sofia Rehnberg, språkvetare och forskare i journalistik som ligger bakom studien.
Rapporten Svenska och finländska mediekonstruktioner av ”världens största elevstudie” omfattar fyra tidningar med olika profiler i Sverige och Finland: svenska Dagens Nyheter och Aftonbladet, samt finländska Hufvudstadsbladet och Vasabladet.
– Hittills har det saknats studier som på ett mer detaljerat sätt undersöker hur det rapporteras om Pisa i svenska medier, trots att det är en viktig fråga – det handlar om makten över dagordningen. Med den här rapporten vill jag bidra till att fylla denna lucka, säger Hanna Sofia Rehnberg.
Inte bara skola och utbildning
Att studera hur medierna använder sig av Pisa-rapporten är viktigt av flera skäl. Dels är medierna en stor del av samhällsdebatten genom vad de skriver om. Människor hämtar kunskap och information från tidningar och nyhetsprogram. Det medierna rapporterar tenderar att hamna högt upp på dagordningen.
– Pisa-rapporten är också tacksam, den faller in i medielogiken. Det finns en tydlighet, som visserligen är skenbar, men det finns resultat att visa upp och det är lätt att identifiera sig eftersom vi alla tillhör ”laget Sverige”. Det är svårare att rapportera från en lång och komplex process som om skolans utveckling, säger hon.
Det är inte bara i artiklar om skola och utbildning där tidningarna lyfter in Pisa i sin rapportering. Undersökningen nämns även i artiklar som rör helt andra saker såsom flyktingpolitik och ett eskalerande vapenvåld. Ja till och med i artiklar om en möjlig framtida kolonialisering av planeten Mars.
– Pisa har blivit något som tillhör vårt kulturella allmängods och rapporterna används som symbol för instrumentell kunskap och vår tids mäthysteri. Den har också blivit en symbol för nationella misslyckanden och framgångar, säger Hanna Sofia Rehnberg.
Studien är genomförd inom ramen för Förvaltningsakademins forskningsprojekt Skola under granskning som finansieras av Östersjöstiftelsen.
Studie:
Svenska och finländska mediekonstruktioner av ”världen största elevstudie”
Kontakt:
Hanna Sofia Rehnberg, Förvaltningsakademin, Södertörns högskola, hanna.sofia.rehnberg@sh.se
