Tema

Sömnbrist förstör studierna

Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.

Sömnen styrs helt och hållet från hjärnan. I puberteten förskjuts dygnsrytmen så att tonåringarna blir piggare senare på kvällen. Många tonåringar är klarvakna vid midnatt och har därför svårt att orka upp på morgonen. Något som både tonåringar och deras föräldrar har upplevt.

– Det finns en klar biologi bakom när vi vill gå och lägga oss och när vi är beredda att somna gott och den rytmen ändrar sig under livets gång. Vid puberteten infaller tendensen att vilja sova senare än i vuxenlivet. Så det är faktiskt svårare för en tonåring att gå och lägga sig och somna jämfört med vad det är för en äldre människa, säger Marianne Ors barnneurolog och överläkare vid neurofysiologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Ökar risk för depression
För lite sömn leder till en rad negativa följder. Koncentrationsförmågan försämras, det blir svårare att lära sig och man blir lättare arg och ledsen.  Det ökar också risken depression, något som Marianne Ors säger att det är särskilt viktigt att komma ihåg nu när många tonåringar lider av psykisk ohälsa.

En full natts sömn skyddar däremot mot nedstämdhet och ökar kapaciteten att lära nytt. Är man utsövd presterar man bättre på intelligenstest, förmågan att lära sig nya ord blir bättre och minnet skärps.

–Sömnen är en förutsättning för att inlärning ska ske, säger John Axelsson, professor i sömnvetenskap vid Stockholms universitet.

När vi sover repeterar vi det vi har gjort under dagen. De nya minnen som har skapats flyttas från korttidsminnet till långtidsminnet och nervbanorna finjusteras så att vi blir bättre på det vi lärt oss.

Samtidigt blir det allt vanligare med sömnrubbningar hos tonåringar. Både John Axelsson och Marianne Ors har märkt att fler ungdomar söker hjälp för insomningsproblem och för att ha ställt om dygnet så att de går och lägger sig först i gryningen.

– Det är en oroväckande utveckling. De här ungdomarna ska ha ett driv för sömn. De växer, de ska vara aktiva och de har en stark sömnmekanism. Ändå blir det vanligare och vanligare att de har störd sömn, säger John Axelsson.

Sovmorgon gav positiv effekt
Utvecklingen har lett till en hel del amerikansk forskning om hur tonåringar påverkas av att börja skolan senare på morgonen. Däremot finns det ingen svensk forskning på området. I de amerikanska studierna har eleverna börjat halv nio eller nio och de positiva förändringarna är stora.

– Det finns en tydlig evidens för att senare skolstartstider hjälper många ungdomar. De amerikanska studierna visar att närvaron ökar, att eleverna har lättare att koncentrera sig, att det blir lugnare i klassrummen och att eleverna får högre betyg, säger John Axelsson.

Amerikanska forskare har också framhållit att senare starttid på morgonen är en billig åtgärd för att höja resultaten till exempel jämfört med vad det kostar att minska klasserna.

Frågan är då om det här är något att ta efter i Sverige?

Ett problem är att det har gjorts få uppföljningar av vad som händer på lång sikt. De undersökningar som har gjorts – också de amerikanska studierna – visar att det finns en risk att ungdomar kompenserar med att vara vakna ännu längre på kvällen.

– Efter ett år ser man att ungdomar använder ungefär hälften av tiden till att vara vaken på kvällen och hälften till att sova längre. Den inneboende driften i att gå lägga sig senare har alltså underblåsts genom att ungdomarna får sovmorgon, säger Olle Hillman specialist i pediatrik och pensionerad skolläkare som följt frågan om senare skolstartstider sedan 1990-talet.

Det finns alltså en risk att senarelagd skoldag bidrar till att förvärra ungdomars sömnproblem. Och Olle Hillman menar att skolan istället kan komma långt med pedagogiska samtal med eleverna om hur det komplicerade sömnsystemet fungerar och ge tonåringar stöd i att lägga om sina vanor. Han pekar också på att det är en risk att genomföra förändringar i skolrutinerna när vi saknar svensk forskning. Först behövs det kontrollerade studier gjorda i svenska skolor, säger han.

Ständig uppkoppling
Frågan om senare starttid är stor och svår, tycker Marianne Ors.

– De amerikanska studierna verkar tala för att skolorna ska börja senare på morgonen. Men då måste skolan sluta senare på dagen och tonåringars prestationer är inte de bästa på eftermiddagarna. Det är ju heller inte alla tonåringar som har problem att gå upp på morgonen.

Ett minst lika stort problem tycker hon är den ständiga uppkopplingen via datorer och smarta telefoner.

–Till tonåringars biologiska förskjutning av sömnen kommer att många av livets sociala kontakter sker via internet. Aktiviteten pågår dygnet runt och många ungdomar somnar inte förrän efter midnatt.

Föräldrarnas ansvar
Marianne Ors tycker att istället för att ändra tiderna i skolan, så ska föräldrarna styra så att barnen får tillräckligt mycket sömn. Det är svårt. Men det är de vuxnas ansvar, säger hon.

Också John Axelsson framhåller att det är ett problem med alla skärmar som fått flytta in i sovrummet. All form av ljus och aktivitet som utförs på kvällen stör sömnen. Ska ungdomar sova bättre krävs en kombination av åtgärder, menar han. Skärmarna ska ut. Föräldrarna behöver ge fasta sovtider. Men även senare skolstartstid kan bidra. Det skulle hjälpa många ungdomar som idag sover för lite.

Det allra bästa vore om varje skoldag började mellan halv nio och nio, med fysiska aktiviteter utomhus, tycker han.

– En timmes rörelse utomhus som tai chi eller liknande borde finnas på alla skolor. Dels skulle det väcka upp eleverna och dels skulle dagsljuset göra att deras dygnsrytm påverkades så att de blev mer morgonmänniskor, säger John Axelsson.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sömnbrist förstör studierna

 lästid ~ 5 min