Artikel från forskning.se

Förra året producerades 30 000 nya bostäder i Sverige. Men enligt boverket behöver vi bygga mer än dubbelt så många –71 000 per år under ett helt decennium – för att lösa den akuta bostadsbristen. För att nå dit krävs alternativa metoder, men framför allt en stark politisk vilja.

När varken privata aktörer eller staten lyckas förse sina invånare med bostäder gäller det att tänka kreativt. Eller vad sägs om flyttbara småhus på hjul, containerlägenheter och speciella bostäder för låginkomsttagare – lösningar som redan finns eller förväntas etableras i Sverige inom snar framtid.

Containerhus för studenter

Förra året sökte över 160 000 flyktingar asyl i Sverige, något som förvärrat en redan påtaglig bostadsbrist i flera delar av landet. Regeringen föreslog då att kommunerna skulle uppföra bostadsmoduler för att lösa den akuta situationen, något få kommuner hittills  nappat på.

Några som tidigt insåg behovet av containerhus var bostadsbolaget Xlnt Living som nyligen färdigställde 65 stycken studentlägenheter i Sundbyberg strax utanför Stockholm. Stommen utgörs av begagnade fraktcontainrar och bostadsytan är 26 kvadratmeter inklusive kök och bad. Lägenheterna uppfördes med tillfälliga bygglov som gäller fem år i taget, vilket gjorde att de kunde uppföras på outnyttjad mark och tillfälliga tomter.

Konceptet modulbostäder är vanligt i mer tätbefolkade länder som till exempel Nederländerna och Tyskland, och containerhus ser onekligen ut som en lösning på bristen av ungdoms- och studentlägenheter i Sverige. Lösningen har dock fått hård kritik för att inte vara ett så billigt alternativ som det initialt verkar. Eftersom bygglovet för containerlägenheterna får förlängas i maximalt tre omgångar kan nedmonteringar och bortforslingar bli en dyr historia.

Kvadratmeterpriset lika högt oavsett

– I praktiken är det inte billigare. Proportionellt kanske, men kvadratmeterpriset kommer att bli lika högt oavsett om man bygger stort eller litet. Det som gör det billigare är att man bygger på höjden och på så sätt är markeffektiv, men det går ändå bara att ha två, tre containrar på varandra, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och bostadsforskare.

Företaget Xlnt Living verkar dock ha flyt. Alla studentlägenheter är uthyrda och i en intervju med nättidningen KIT berättar grundaren att förhandlingar pågår med flera kommuner.

Irene Molina är i regel skeptiskt till containerlägenheter, eftersom risken finns att boendena får sämre standard och placeras på billig mark långt utanför stadskärnan, för att förbli kostnadseffektiva.

– Det är okej som övergångsbostäder, men risken finns att de boende blir kvar eftersom det är det enda billiga boendet som finns och skapar ännu fler segregerade bostadsområden.

Enligt Boverket tjänar nästan en miljon svenskar för lite för att ha råd med ett hyreskontrakt. Detta eftersom många hyresvärdar kräver en inkomst som är flera gånger högre än årshyran och därför ratar låginkomsttagare.

Speciella bostäder till låginkomsttagare

En eventuell lösning på problemet är att bygga bostäder för låginkomsttagare med extra låg hyra, även kallat ”social housing” eller ”affordable housing”. Denna form av boende har länge varit tabu i Sverige och har främst förknippats med fattigdom och förnedring, men nu verkar något vara på väg att hända.

För att minska segregationen och diskrimineringen av låginkomsttagare planerar Göteborg att bygga 1000 lägenheter där åtminstone hälften ska ha en hyra på 1000 kronor per kvadratmeter och år. Husen ska stå klara 2021.

– Affordable housing innebär att typ fem lägenheter av femtio går till låginkomsttagare. Detta gör att ett område inte blir lika stigmatiserat. Program för social housing finns i många länder och det kan bli fina bostäder ändå. Titta bara på England, säger Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi vid KTH.

Han syftar bland annat på ett område med social housing i östra London som 2013 belönades med pris från Royal Institute of British Architecture.

Irene Molina är dock inte övertygad.

– Helst bör vi undvika social housing och istället bygga många fler allmännyttiga hyresrätter. Men ska man välja mellan pest och kolera, alltså bygga särskilt för låginkomsttagare, så är europeisk social housing som i Storbritannien och i Nederländerna bättre än en containrar placerade på segregerade platser.

Hus på hjul bara en fluga?

Inte alla känner dock för att bo i en container, alternativt vänta på billiga bostäder. Då kan man till exempel bygga sitt eget hus. Ett alternativ som växt till sig de senaste åren är den så kallade tiny homes-, alternativt mobile homes-rörelsen, det vill säga små trästugor på hjul som går att flytta dit man känner för det.

I Sverige är minihusen fortfarande få, men intresset för ett liv utan miljonskulder gör att fler och fler får upp ögonen för alternativet. Stellan Lundström tror dock inte att det är en trend som kommer att växa sig mycket starkare än vad den är i dag.

– Vi måste tänka på att vi ska bygga i stad och att vi ska skapa en stadsliknande miljö som är trevlig att bo i. Jag tror inte att mobila hem ligger i vår bostadskultur. Dessutom är vår infrastruktur inte gjord för det.

Den enda rimliga lösningen på bostadskrisen är enligt Irene Molina en bred och stark politisk vilja, något som saknats de senaste 25 åren.

– Vi behöver en starkare politisk vilja att lösa bostadskrisen och en större statlig inblandning. Lösningar som bara involverar den privata sektorn kommer inte att gå, då kommer vi att ha det så här i 20 år till.

Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera