Dagdröm och bli mer kreativ

Jag ska göra mitt bästa, men jag kan inte lova att du under tiden som du läser denna artikeln inte kommer att börja tänka på något helt annat. Det gjorde nämligen jag medan jag satt och funderade på hur jag bäst skulle formulera mig för att bibehålla din uppmärksamhet. Faktum är att så mycket som 50 procent av vår vakna tid går åt till att dagdrömma. Bakom resultaten står forskare vid Harvard University som genom en smartphoneapp kontaktade 2 250 personer över hela världen vid slumpartat utvalda tider för att ta reda på vad personerna gjorde, vad de tänkte på och hur de kände sig.

– Man kan dagdrömma om allt. Det kan vara allt från minnen till sexuella fantasier till drömmar om framgångar i karriären. De som dagdrömmer mest verkar antingen ha en livlig fantasi eller bära på olösta trauman från förr, säger Etzel Cardeña, professor i psykologi vid Lunds universitet som tillsammans med doktoranden David Marcusson-Clavertz har undersökt vilka människor som dagdrömmer mest.

– Vi tittade bland annat på om personer som anses mer lätthypnotiserade även hade lättare för att dagdrömma, vilket verkade vara fallet, säger han.

Kreativ boost
Förr i tiden trodde man att dagdrömmar var ett tecken på psykos, alternativt att de som ofta drömde sig bort var slöa, lata och hade dålig mental disciplin. Den store Sigmund Freud ansåg att det snarare handlade om en blandning av ens dolda önskningar och vad som är socialt accepterat.

I dag vet vi att dagdrömmar är ett tecken på en kreativ process, ungefär som att hjärnan utför ett träningspass. Ett flertal oberoende studier visar att personer som dagdrömmer ofta utkonkurrerar sina jämlikar i uppgifter som kräver kreativa lösningar och originellt tänkande.

– Kreativitet handlar mycket om att man kopplar ihop separata idéer för att på så sätt skapa nya. Det görs lättast genom att göra något helt annat än det man håller på med. Ett exempel är Arkimedes som gick och badade och då fick sin uppenbarelse, säger Pontus Wasling, läkare och neurolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, samt forskare i neurofysiologi.

En av de mest kända studierna på området publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science 2012 och påvisar hur kreativitet främjas av uppgifter som gör det möjligt för sinnet att vandra. Experimentet gick ut på att forskarna gav 145 deltagare två minuter att komma på så många användningsområden som möjligt för exempelvis en galge, tegelstenar och tandpetare. Därefter fick vissa deltagare genomföra ett minnestest som krävde full uppmärksamhet medan andra fick göra ett mycket enklare test med utrymme för dagdrömmar. Till sist fick alla deltagare göra om det första testet med föremålen. Det visade sig då att de som fått utrymme att dagdrömma kom med i genomsnitt 40 procent fler svar än de som gjort den krävande uppgiften.

Aktiverar hjärnas standardläge
Det var när forskare undersökte hjärnaktiviteten vid minnes- och koncentrationsövningar som de först upptäckte hur hjärnan fungerar under en dagdröm. Genom att studera vad som skedde i hjärnan mellan försöken, det vill säga när försökspersonerna var sysslolösa, kunde forskarna se att dagdrömmarna försatte hjärnan i ett psykologiskt standardläge. Så småningom kunde de se att dagdrömmarna aktiverar ett område längst fram i hjärnan, prefrontala cortex, som hör ihop med förmågan att fatta beslut och anpassa sig till sociala sammanhang. Prefrontala cortex styr även empati, omdöme och personlighet och är tätt länkat till det limbiska systemet, även kallat känslohjärnan.

Enligt en kanadensisk-amerikansk studie från 2009 aktiverar dagdrömmar även de delar av hjärnan som associeras med koncentration, vilket kan tyckas märkligt eftersom dagdrömmar och koncentrationens verkar som varandras motsatser. Forskarna menar dock att det inte handlar om koncentration per se utan en aktivering av dessa områden för att se till så att viktiga idéer inte går till spillo.

Pendlare mest utsatta
Förutom att verka kreativt förlösande har man kommit fram till att dagdrömmar hänger ihop med hur du mår psykiskt. Samma forskare som kom fram till att vi lägger halva vår vakna tid på att dagdrömma kom även fram till att dagdrömmeriet gör oss olyckliga. Det beror enligt dem på människans kapacitet att måla upp ett annat liv, en bättre framtid. Det leder dock till att våra tankar ofta vandrar iväg i stället för att koncentrera sig på nuet, vilket medför en emotionell kostnad.

– Studien visar att man är mindre lycklig när sinnet befinner sig någon annanstans. Minst lyckliga verkar de som pendlar vara eftersom det då finns tid att låta tankarna vandra. För att bli lycklig ska man enligt vetenskapen befinna sig i nuet, säger Pontus Wasling.

Förra året kom dock brittiska forskare fram till att dagdrömmar om nära och kära tenderar att hänga ihop med en ökad känsla av lycka och kärlek. Genom att samla in 371 rapporter om dagdrömmar från 101 deltagare, samt registrera deltagarnas känslor före och efter dagdrömmen, kunde forskarna bekräfta sin idé om dagdrömmens känsloreglerande funktion.

Det verkar alltså helt okej att låta tankarna vandra så länge det handlar om någon person nära ditt hjärta.

Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se