Tekniska lösningar ger nya insikter i autoimmuna sjukdomar

– Studien är viktig dels för att den ger ny kunskap om hur autoimmuna svar utvecklas i sjukdomen APS1 och dels för att den öppnar upp för att vi ska förstå mer om andra autoimmuna eller oförklarade sjukdomar, säger Nils Landegren, forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Immunsystemet går till angrepp mot kroppen
Autoimmuna sjukdomar utgör en stor och spretig grupp sjukdomar som alla orsakas av att immunsystemet går till angrepp mot den egna kroppen. Genom att bestämma immunsystemets målmolekyler kan man förstå autoimmuna sjukdomars egenskaper bättre och dessutom skapa nya redskap för diagnostik i sjukvården.

Microarray-teknik har gjort det möjligt att inrymma tusentals proteiner på ett mikroskopiglas för att undersöka dem samtidigt. Nu visar forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet hur proteome arrays kan användas för att framgångsrikt studera och förstå autoimmuna sjukdomar.

I det publicerade arbetet har forskarna studerat sjukdomen autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 (APS1) som är en modell för den större gruppen organspecifika autoimmuna sjukdomar. Genom att undersöka en panel av över 9000 mänskliga fullängdsproteiner ville forskarna genomföra en detaljerad kartläggning av immunsystemets målmolekyler.

Upptäckte två nya autoantigen
En första analys av kända autoantigen visade att metoden höll för uppgiften och att autoantikroppar pålitligt påvisades. Genom att utforska den fulla uppsättningen proteiner upptäcktes dessutom två nya autoantigen, som kunde bekräftas med oberoende metoder och nya patientgrupper.

Landegren et al. Proteome-wide survey of the autoimmune target repertoire in autoimmune polyendocrine syndrome type 1, Scientific Reports, Nature

Kontaktinformation: Nils Landegren, 08-517 791 58, nils.landegren@medsci.uu.se