Humant immunbristvirus (HIV) är det retrovirus som orsakar AIDS (förvärvat immunbristsyndrom). Det upptäcktes på 1980-talet och har fått en global spridning. Idag lever miljontals män, kvinnor och barn med HIV. Virusets proteas klyver peptidbindningar mellan aminosyror i virusets så kallade polyproteiner, som är proteinprekursormolekyler. Därigenom kan viruset skapa en aktiv viruspartikel.

HIV utvecklar resistens mot läkemedel
Tack vare biomedicinsk forskning och framgångsrik läkemedelsutveckling finns idag en rad effektiva antiretrovirala läkemedel, däribland proteashämmare, som kan hejda sjukdomsförloppet hos personer med HIV-infektion.

HIV kan på grund av mutationer utveckla resistens mot läkemedel. Forskare försöker därför ständigt ligga ett steg före och utveckla nya läkemedel som är ännu effektivare eller har andra angreppspunkter. Ofta måste patienterna behandlas med flera olika läkemedel.

Forskargruppen har fokuserat på interaktionen mellan enzymet HIV-1 proteas och peptidsubstrat. De har utvecklat ett dataprogram som kan simulera klyvning av peptider med HIV-1 proteas. Träffsäkerheten är hög och programmet kan i nio fall av tio förutsäga vilka aminosyrasekvenser som HIV-1 proteaset kan klyva. Förutsägelserna är optimerade för peptider bestående av 8 aminosyror.

Effektivare proteashämmare
– För att utveckla bättre virushämmande läkemedel är det viktigt att förstå hur HIV och dess beståndsdelar fungerar och interagerar med människan. Vår förhoppning är att kunskaperna som detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt har genererat ska kunna användas av läkemedelsforskare världen över för att skapa ännu effektivare proteashämmare i framtiden, berättar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset i Uppsala, verksam vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Daniel Garwicz har varit biträdande handledare till Liwen You, som disputerade för åtta år sedan i Lund i ämnet teoretisk fysik, inriktning beräkningsbiologi, med avhandlingen ”Computational Prediction Models for Proteolytic Cleavage and Epitope Identification”. Huvudhandledare och projektledare var Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap och numera prorektor vid Högskolan i Halmstad.

Samarbete över ämnesgränserna
Tillsammans har de under en 10-årsperiod publicerat flera vetenskapliga artiklar kring HIV-1 proteas i facktidskrifterna Journal of Virology, BMC Bioinformatics och Bioinformatics samt en översiktsartikel i Expert Review of Molecular Diagnostics. Datasetet som har använts för publikationerna har gjorts tillgängligt för biomedicinska forskare, läkemedelsföretag och andra intresserade över hela världen.

– Tack vare ett framgångsrikt samarbete över ämnesgränserna har vi bidragit med en liten pusselbit till en djupare förståelse av hur HIV-1 proteas fungerar, avslutar professor Thorsteinn Rögnvaldsson.

För mer information:
Daniel Garwicz, med dr, specialistläkare i klinisk kemi, Klinisk kemi och farmakologi; 018-611 42 02 Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap, inriktning maskinlärande; 035-16 74 77

I nya studier har doktoranden Janina Konarska och hennes kollegor undersökt hur olika träd påverkar stadsklimatet. De har bland annat tittat på hur träd i gatumiljö och i parker påverkar det lokala klimatet. Forskarna har också jämfört olika trädslag, både med avseende på förmågan att kunna ge skugga och hur effektivt träden ger ifrån sig vatten genom avdunstning och transpiration.

− Stadsträd kan skilja sig avsevärt i transpiration, men de flesta träd ger skugga och påverkar människors hälsa och välbefinnande, säger Janina Konarska vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Men träden minskar inte bara solstrålningen under sommaren utan även på vintern. Till trädens skugga når då bara hälften av strålningen. Därför bör både urvalet av trädslag och platser övervägas i stadsplaneringen.

− Träd och parker ger en kylande effekt under alla årstider, men de största hälsofördelarna är under varma sommardagar, säger Janina Konarska vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Odlingsförhållanden påverkar träden
Hennes studier visar också betydelsen av de odlingsförhållande som finns lokalt för att träden ska kunna kyla ner mikroklimatet.

− De områden i staden där den kylande effekten av träd skulle behövas mest, till exempel där det finns mycket asfalt och lite grönska, är också de områden där träd utsätts för de flesta allvarliga stressfaktorerna, säger Janina Konarska.

För gatuträd som omges av en liten asfalterad yta finns dåliga möjligheter för regnvatten att tränga ner i marken och det skapar en stressig miljö för träden. Studien visar likaså att när träd omges av gräs, i stället för hårda ytor som sten eller asfalt, kan stadsträden utveckla tätare kronor och ge mer skugga och förbättra mikroklimatet i staden och därmed också människors hälsa.

− Att ge stadsträd goda odlingsförhållanden kan förbättra trädens hälsa och kylprestanda, särskilt i ett framtida varmare klimat, säger Janina Konarska.

Ökande extremväder, som till exempel värmeböljor, innebär sociala, ekonomiska och miljömässiga svårigheter.

Avhandling
Climate regulation provided by urban greening – examples from a high latitude city

Kontakt
Janina Konarska, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet janina.konarska@gvc.gu.se“>janina.konarska@gvc.gu.se
Fredrik Lindberg, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet fredrikl@gvc.gu.se, 0 31-786 26 06

FN:s 17 hållbarhetsmål ska omsättas till verklighet i alla världens länder fram till år 2030 och flätar samman ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, säger Måns Nilsson, som förutom jobbet som forskningschef på Stockholm Environment Institute, SEI är adjungerad professor på KTH.

– De är unika just genom att de är universella och integrerade. En del är formulerade som nollvisionsmål medan klimatmålen är mer försiktiga – men det centrala är att de finns med.

Måns Nilsson har i sitt arbete fokus på policy- och konsekvensanalys. Nyfikenheten vaknade då han som nationalekonom började intressera sig för varför ingenting hände på den politiska spelplanen trots att miljöekonomiska analyser visade vådan och kostnaderna av att inte agera.

Vad beror trögheten på?

– Det är flera orsaker men huvudsakligen är det starka normer som ofta bärs av kortsiktiga ekonomiska intressen, föreställningen om att det skulle kosta så mycket att använda mer miljövänliga alternativ – och kunskapsbrist.

Måns Nilsson tar koldioxidskatten som infördes i Sverige 1991 som exempel. Där var motståndet stort, men som nu är en självklarhet. Här sker en stor omvälvning och det finns så många miljömässigt bra lösningar som hela tiden blir billigare i takt med att tekniken utvecklas – där gröna alternativ snarare kan löna sig.

– Inom fem år kommer det finnas elbilar som kostar lika mycket som dagens bilar. Det gör mig hoppfull.

Även i fråga om normer har perspektiven förändrats.

– Det är ingen höger/vänster-fråga längre. Att värna naturen är numera viktigt för de flesta – till och med påven har markerat sin åsikt i frågan om hållbar utveckling.

Forskningens roll för hållbarhetsmålen
– Här finns flera aspekter som är viktiga. Men först och främst är det forskarnas uppgift att diagnosticera läget, hitta tekniska lösningar – inte minst forskare på KTH kan göra stor skillnad – ta fram beslutsunderlag, vara en nationell och internationell arena för dialog.

KTH och SEI som har ett utvecklat samarbetsavtal sedan två år tillbaka och arbetar redan i dag med olika forskningsprojekt som har relevans för att hitta hållbara lösningar. Exempelvis när det gäller forskning kring hållbara städer, mätning av konsumtionens miljöpåverkan och analysmetoder kring säker och hållbar tillgång till vatten, energi och livsmedel i länder under utveckling.

Idag börjar klimattoppmötet i Paris. Alla de deltagande länderna har fått ”lägga ett bud” på vad de klarar av ifråga om minskade utsläpp. Vad tror du om utgången.

– Jag tror att det blir ett bindande avtal. Även om det finns flera försvårande omständigheter som brist på tillit mellan nord och syd, det vill säga vad man traditionellt betraktar som fattiga respektive rika länder.

Negativt laddade ord
Måns Nilsson nämner också ett annat hinder av mer språkmässig natur. Berättelsen om klimatet kopplas till negativt laddade ord som skuld, skador och bördefördelning vilket lätt kan ge en skev bild av verkligheten.

– Att ställa om till fossilfritt är ingen börda utan snarare en tillgång för städer och länder som de facto tjänar på det såväl ekonomiskt som miljömässigt har det visat sig.

Trots att klockan klämtar högljutt för klimatet är Måns Nilsson optimistisk.

– Det sitter säkert 1000-tals förhandlare som diskuterar omställning till hållbar utveckling i termer av bördor och skador. Men världen utanför har rusat ifrån dem. Samhällsomvandlingen pågår för fullt. För första gången i världshistorien investeras mer pengar i förnybar el än i fossilt bränsle – och det är bara ett exempel.

FN:s utvecklingsmål ersätter och är en utveckling av Millenniemålen som gick ut 2015. De 17 nya målen med 169 delmål med definierade mätetal antogs i FN:s generalförsamling i september. Målen ska förverkligas till 2030.

För mer information:
Måns Nilsson, mansnil@kth.se eller 073 – 330 93 82.

 FN:s 17 HÅLLBARHETSMÅL:

  1. Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC).
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
  16. Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling. 

Rikard Karlsson vid juridiska institutionen, Umeå universitet har undersökt vilka rättsliga krav som ställs på myndigheterna att samverka vid olyckor och extraordinära händelser och hur dessa krav förhåller sig till sekretesslagstiftningen.

– Lagstiftaren har en ambivalent syn på samverkan, säger han.

I avhandlingen analyseras samverkan utifrån ett kommunalt perspektiv. Särskilt intresse riktas mot kommunernas samverkan med de statliga myndigheterna som har ett särskilt ansvar för samhällets krishantering, som länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessutom undersöker Rikard Karlsson samverkan mellan blåljusmyndigheterna, det vill säga räddningstjänst, polis och ambulans.

Samverka blir en sekundär uppgift
Avhandlingen visar att den vaga regleringen av samverkan innebär att myndigheternas skyldigheter att samverka får ge vika för andra rättsliga krav. Samverka blir en sekundär uppgift som myndigheterna ska vidta i mån av tid och resurser. Att lagstiftaren inte närmare har preciserat vilka krav som ställs på myndigheternas samverkan innebär att innebörden av de olika samverkansbestämmelserna i stor utsträckning styrs av hur myndigheterna uppfattar och tolkar begreppet samverkan.

– Innebörden av de olika samverkansbestämmelserna bestäms i huvudsak utifrån andra än rent rättsliga avvägningar. Det finns flera anledningar för lagstiftaren att närmare reglera förutsättningarna för samverkan i lag, säger Rikard Karlsson.

Ett annat grundläggande problem med dagens samverkansideal är att frågan om sekretess ofta behandlas i andra hand och inte sällan efter att något har inträffat. Sedan införandet av dagens krishanteringssystem 2002 har myndigheterna fått flera nya uppgifter, utan att det undersökts vilket sekretesskydd som finns och om detta bör ändras.

Brister i enskildas sekretesskydd
I undersökningen framgår att det finns ett relativt gott sekretesskydd beträffande myndigheternas säkerhetsåtgärder, däremot finns det brister i den enskildes sekretesskydd i myndigheternas hantering av olyckor och extraordinära händelser.

– Bristerna i sekretesskyddet innebär att myndigheternas möjligheter att utbyta uppgifter försvåras och att allmänhetens förtroende för myndigheterna kan minska. Det finns även oklarheter i de genombrott som finns i sekretesskyddet och som möjliggör för utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheterna.

– Med tanke på samverkans stora betydelse inom samhällets krishanteringssystem är det förvånande att lagstiftaren har lagt så lite tid på att utveckla de rättsliga förutsättningarna för samverkan, säger Rikard Karlsson.

Avhandling
Fredagen den 4 december försvarar Rikard Karlsson, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Samverkan och sekretess: En rättsvetenskaplig studie av myndigheters informationsutbyte vid olyckor och extraordinära händelser. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, sal S213h. Fakultetsopponent är justitieråd Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen.

För mer information:
Rikard Karlsson, Juridiska institutionen, Umeå universitet, 010-142 8179, rikard.karlsson@jus.umu.se

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång och krokig, konstaterar forskarna i projektet ”Mind the Gap”. Inte minst gäller det miljöfrågorna och i högsta grad klimatförändringar, menar Mikael Karlsson, forskare inom miljö- och energisystem och Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi.

Forskningsprojektet har sin bakgrund i nästan inga officiella miljömål nås och att vetenskapliga rön inte tillräckligt ofta ligger till grund för politiska beslut.

Varför når vi inte miljömålen i Sverige?

– Man kan ha förståelse för att det tar tid, men det räcker inte som förklaring. Vi vill borra djupare i frågan för att kunna medvetandegöra politiker och andra beslutsfattare om de hinder och störningsmoment som finns, säger Karin Edvardsson Björnberg.

Hon gör tillsammans med andra forskare i projektet en kartläggning av vad hon kallar avsiktliga försök att sakta ned miljöpolicyprocessen. I studien beskrivs över 100 artiklar om ”scientific denialism”, vetenskapsförnekelse, kopplade till klimatvetenskapen.

Förnekandet av klimatvetenskapen kan se olika ut. En variant är att man lyfter fram avvikelser på detaljnivå, enstaka forskningsdata och blundar för helhetsbilden, en annan att använda experter som inte är experter inom det vetenskapsområde som är i fokus.

Det kan också handla om att man fabricerar oenighet inom vetenskapssamhället. Ett annat problem är att man ställer orimligt höga krav på evidens,bevisföring, för att kunna vidta politiska åtgärder, enligt KTH-forskarna.

Karin Edvardsson Björnberg pekar ut vetenskapsförnekare i olika grupperingar som en stark påverkansfaktor för att bromsa in utvecklingen av forskningsbaserad klimatpolitik, framför allt i USA.

Men var går gränsen mellan att förneka forskningsresultat och att vara skeptiskt inställd – vetenskapens framsteg bygger ju på ifrågasättande och prövning?

– Visst, osäkerheten finns alltid med när nya forskningsresultat presenteras. Men om det råder vetenskaplig konsensus är osäkerheten liten och då är det inte rimligt att förneka de fundament som forskningen vilar på, säger Karin Edvardsson Björnberg.

Ett mål med forskningsprojektet är att systematisera bilden av förseningsmekanismer, bland annat tittar man på hinder i politiska beslutsprocesser.

Enligt Mikael Karlssons studie motverkar trögheten i det svenska systemet förändringar mot en mer klimatvänlig politik.

– Bevisbördan läggs i regel på dem som vill förändra medan förespråkare för ”business as usual” gynnas av hur beslutsunderlag, bevisföring och utredningssystem är konstruerade, säger han.

Snedvridet fokus
Statliga svenska utredningar har som exempel ett snedvridet fokus som drabbar möjligheten att driva miljöpolitik baserat på vetenskaplig grund, menar han. Utredningarna lägger stor vikt vid beräkningar av kostnader, medan nyttoeffekter och helhetstänk ofta hamnar i skymundan.

– Systemet är riggat så att det är svårt att leverera ett balanserat beslutsunderlag för en ny politisk kurs. Kostnader utreds i ett snävt monetärt perspektiv, med det pris vi får betala ligger delvis på ett annat plan. Den sammanlagda nyttan av att driva en hållbar miljöpolitik fångas sällan upp i processen.

Är det inte bra att vara försiktig och ha tillräckligt på fötterna inför politiska beslut?

– Jovisst, men att inte vidta en åtgärd är också ett beslut och det visar sig i klimatfrågan vara dyrare för samhället. Det är balansen som saknas. Och att vara försiktig i klimatfrågan handlar om att ta även den signifikanta sannolikheten för extrema utfall på allvar. Det finns tillräcklig vetenskaplig bevisning för att motivera omedelbara politiska åtgärder om de politiska målen ska nås, säger Mikael Karlsson.

Forskningsprojektet Mind the Gap är treårigt och finansieras av Formas. För närvarande jobbar Mikael Karlsson, fil dr i miljö- och energisystem och Karin Edvardsson Björnberg, biträdande universitetslektor, båda vid KTH:s avdelning för filosofi, med två studier:

1) Genomgång av cirka 150 vetenskapliga artiklar inom området ”scientific denialism”, vetenskapsförnekelse, ett begrepp som framför allt har diskuterats i förhållande till den pågående klimatförändringen och klimatvetenskapen. Ett syfte med studien är att beskriva de strategier som aktörerna inom vetenskapsförnekelse använder sig av.

2) Studie av klimatpolitiska beslut avseende krav på att utreda nytta och kostnader. Studier analysera rimligheten i krav i relation till begrepp som försiktighetsprincipen, vetenskaplig koncensus och sannolikhetskalkylering.

För mer information:
Karin Edvardsson Björnberg på 08 – 790 95 96, karin.bjornberg@abe.kth.se eller Mikael Karlsson på 070 – 316 27 22, mikaelka@kth.se.

Allt detta framgår i en avhandling av Charles Lue, vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet.

Månens atmosfär är för tunn för att man ska kunna se samma fenomen där, och månen saknar dessutom ett eget globalt magnetfält som kan styra solvinden. Man har därför länge trott att månen passivt absorberar solvinden utan att nämnvärt påverka sin omgivning, men nya rön visar att månens yta och även lokalt magnetiserade områden i månskorpan reflekterar en del av solvinden.

– Detta har stor betydelse för rymdmiljön runt månen. Miljön påverkas både på månens dagsida och på nattsidan, säger Charles Lue.

Spiralliknande banor
De reflekterade solvindsjonerna rör sig i spiralliknande banor som kan föra dem från dagsidan, där solvinden först träffar, till nattsidan av månen. Lokalt vid starkt magnetiserade områden förhindras solvindsflödet till ytan, medan intilliggande områden tar emot ett större flöde. Detta får på sikt konsekvenser för månens yta, och kan till exempel påverka mängden vatten i månens ytmaterial.

– Effekterna kan till och med ses i synligt ljus, som ljusa virvlar inpräntade i månens yta, säger Charles Lue.

Partikelinstrumentet SARA (Sub-keV Atoms Reflecting Analyzer) som utvecklats vid Institutet för rymdfysik fördes till månen ombord på den indiska satelliten Chandrayaan-1. SARA studerade solvindens växelverkan med månen under 2009, och instrumentets observationer har sedan dess analyserats av forskare, bland annat Charles Lue.

– Observationerna hjälper oss att kartlägga och förstå variationerna i månens rymdmiljö. De ger oss också ledtrådar till de fysikaliska processer som är inblandade och de långsiktiga effekter de har på månens yta, förklarar han.

Avhandling
Solar Wind Proton Interactions with Lunar Magnetic Anomalies and Regolith. Svensk titel: Solvindsprotoners växelverkan med månens magnetiska anomalier och yta

Fredagen den 4 december försvarar Charles Lue, Institutet för rymdfysik i Kiruna, samt Institutionen för fysik vid Umeå Universitet, sin avhandling. Disputationen äger rum klockan 10.00 i aulan vid Institutet för rymdfysik, Kiruna. Fakultetsopponent är doktor Urs Mall, Max Planck-institutet för solsystemsforskning, Göttingen, Tyskland. Handledare är doktor Yoshifumi Futaana och professor Stas Barabash vid Institutet för rymdfysik, Kiruna.

För mer information, kontakta:
Charles Lue, Institutet för rymdfysik, 0730-72 54 50, charles.lue@irf.se