Länge har forskare hoppats att stamceller kan alstra nya äggceller som kan användas för behandling av infertilitet hos kvinnor.
− Sedan 2004 finns det forskare som i sina studier hävdar att de har hittat äggstamceller i både möss och människor. En ny behandling har till och med lanserats av det amerikanska företaget OvaScience, säger professor Kui Liu vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
I en ny studie ifrågasätter professor Kui Liu och hans kollegor att stamceller kan generera nya äggceller. Studien har letts av honom och professor Outi Hovatta på Karolinska Institutet och de hävdar att förfarandet med isolering av stamceller är ospecifik och dessutom att stamcellerna inte varit i stånd att bilda ägg.
− Därför är det inte realistiskt att hoppas på en ny behandling av kvinnlig infertilitet genom stamceller. Under de senaste åren har investerarna varit fascinerad av en möjlig ny behandling med stamceller, men eftersom vårt laboratorium och andra laboratorier, inte kunnat framgångsrikt upprepa de publicerade studierna så ifrågasätter vi resultaten, säger Kui Liu.
Professor Outi Hovatta, expert på studier av stamceller, anser att de rapporterade äggstamcellerna inte är funktionella och kapabla att generera nya ägg. Detta inkluderar både stamceller som finns i möss och mänskliga äggstockar.
− Det här är en fråga om huruvida forskare bör övertolka sina resultat och ge nytt hopp inför en ny behandling till samhället och patienterna innan säkra bevis erhålls. Vi anser att man bör kyla ner en sådan ”hype” och varna samhället från oansvariga löften till patienter och investerare, säger professor Liu.
Artikel
Studien finns publicerad i Nature Medicine: Adult human and mouse ovaries lack DDX4-expressing functional oogonial stem cells
Kontaktinformation
Kui Liu, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet Tel: 031-786 6585, E-post: kui.liu@gu.se
– Varje år frågade jag studenterna, som jag undervisade i sociologi i Leeds och York om de hade blivit anklagade för att vara känslosamma. Det är mest kvinnor på dessa kurser och alla räckte upp händerna ihop med en handfull män.
– När jag frågade vem som fått detta kopplat till sina hormoner var det endast kvinnor som satt kvar med händerna i luften. Det var samma sak varje år, säger Sam de Boise,
Sam de Boise vill med sitt experiment illustrera tanken på kvinnor som mer känslostyrda än män fortfarande lever. Att biologiska och neurologiska
faktorer skulle styra detta och att män står för rationalitet medan känslor är irrationella.
I boken Men, masculinity, music and emotions använder han musikhistorien för att visa att så inte är fallet.
– Ofta har man undersökt detta utifrån till exempel psykologi eller biologi men jag vill använda musik och musikhistorien för att diskutera mäns känslor och maskulinitet, säger han.
Sam de Boise går tillbaka i tiden för att visa att det som i dag beskrivs som ett nytt fenomen med en mjukare maskulinitet tvärtom finns fortlöpande genom historien. Dessutom vill han få oss att fundera över det faktum att män alltid har dominerat musikbranschen – både vad gäller produktion och konsumtion.
– Musik handlar om känslor – både att lyssna på musik och att producera musik. Vi använder musik för att ta oss igenom svåra händelser, väcka glädje och ge uttryck för känslor.
Han försöker visa att genom att undersöka musik och känslor kan vi få en förståelse för sociala orättvisor och dessutom kan det hjälpa människor att förstå sig själva och sitt beteende bättre.
– Musik berikar våra liv och hjälper oss att tolka våra upplevelser – både för män och kvinnor. Det är en källa till njutning och smärta och det är just dessa egenskaper som gör musiken till en kraft som faktiskt kan skapa förändring.
Kontaktinformation
Sam de Boise, sam.deboise@oru.se 019-303334, 0732807295
Under utbrottet av harpest under sensommar och tidig höst fick SVA in rapporter om över 150 döda harar i Norrbotten och Västerbotten. De flesta observerades i kustområdet kring Kalix, Luleå och Piteå. Tjugosju harar skickades in för obduktion. Majoriteten av dem hade dött av harpest.
– Hittills har de flesta undersökta hararna genomgått en akut sjukdom som snabbt lett till döden. Av stort intresse är att undersöka om sjukdomen kan ha ett mer långdraget, kroniskt förlopp. Om så är fallet skulle det öka risken för att harar sprider bakterien i naturen. Rävar kan infekteras men blir oftast inte sjuka. De bildar antikroppar mot bakterien, och genom att undersöka vilka rävar som har detta kan vi se i vilka områden harpesten finns.
Vi vill därför undersöka organ från harar och rävar som skjutits under jaktsäsongen 2015-16, säger Gete Hestvik. SVA är nu intresserat av att få kontakt med jägare av harar och rävar, och som vill delta i undersökningen. För varje provtagen hare eller räv kommer en ersättning på 200 kr att betalas ut.
– Vi vill också gärna undersöka smågnagare, harar och rävar som påträffas självdöda och tar tacksamt emot även dessa djur som hittas av allmänheten. De som vill delta i undersökningen kan kontakta Gete Hestvik eller ”dagens viltveterinär” via telefon 018-67 40 00. Det går också bra att mejla vilt@sva.se, även för att få mer information.
Under utbrottet av harpest under sensommar och tidig höst fick SVA in rapporter om över 150 döda harar i Norrbotten och Västerbotten. De flesta observerades i kustområdet kring Kalix, Luleå och Piteå. Tjugosju harar skickades in för obduktion. Majoriteten av dem hade dött av harpest.
– Hittills har de flesta undersökta hararna genomgått en akut sjukdom som snabbt lett till döden. Av stort intresse är att undersöka om sjukdomen kan ha ett mer långdraget, kroniskt förlopp. Om så är fallet skulle det öka risken för att harar sprider bakterien i naturen. Rävar kan infekteras men blir oftast inte sjuka. De bildar antikroppar mot bakterien, och genom att undersöka vilka rävar som har detta kan vi se i vilka områden harpesten finns. Vi vill därför undersöka organ från harar och rävar som skjutits under jaktsäsongen 2015-16, säger Gete Hestvik.
SVA är nu intresserat av att få kontakt med jägare av harar och rävar, och som vill delta i undersökningen. För varje provtagen hare eller räv kommer en ersättning på 200 kr att betalas ut.
– Vi vill också gärna undersöka smågnagare, harar och rävar som påträffas självdöda och tar tacksamt emot även dessa djur som hittas av allmänheten.
De som vill delta i undersökningen kan kontakta Gete Hestvik eller ”dagens viltveterinär” via telefon 018-67 40 00. Det går också bra att mejla vilt@sva.se“>vilt@sva.se, för att få mer information.
Läs mer om harpestprojektet på SVA:s webb.
Den som hanterar harar bör alltid iaktta stor försiktighet eftersom harpest även kan drabba människor. Detta är extra viktigt då smittade harar inte alltid har synliga förändringar. Rör aldrig haren med bara händer, tvätta händerna efteråt och tänk på att även inandning av infekterat damm kan smitta. Fram till denna vecka meddelar Folkhälsomyndigheten att man fått in över 800 fall av harpest på människa sedan i somras.
Kontaktinformation
Veterinär Gete Hestvik, tel. 018-67 46 16, e-post: gete.hestvik@sva.se
Sjukskrivningarna ökar igen och det är viktigt att fundera över hur hälso- och sjukvården arbetar i sjukskrivningsprocessen. Tidigare forskning har pekat på att brister i hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivna kan främja långa sjukfall. Det finns därför behov av att utveckla arbetssätt som på bästa sätt gynnar användandet av tillgänglig kompetens inom primärvården.
Arbetsterapeuter är en av de yrkesgrupper som finns inom primärvården och som i högre utsträckning skulle kunna bidra med sin kompetens. I sin avhandling redovisar Marine Sturesson en studie där ett nytt arbetssätt prövades. Idén var att tidigt i sjukskrivningsärenden engagera enheternas arbetsterapeut för att bedöma den sjukskrivnes aktivitets- och arbetsförmågerelaterade problem.
– Resultaten visar på svårigheter att införa nya arbetssätt. Det krävs stort stöd i genomförandeprocessen och att de involverade medarbetarna anser att sjukskrivningsarbetet är ett prioriterat område, säger Marine Sturesson.
Eftersom vissa anammande arbetssättet och andra inte, krävs det fler studier för att utvärdera effekterna av ett sådant arbetssätt.
Marine Sturesson har också studerat kvaliteten på utfärdade läkarintyg. Studien visar på att mer än en tredjedel av läkarintygen för sjukskrivning som utfärdats i primärvården saknar nödvändig information. Det framkom också att läkarintyg som var utfärdade för kvinnor i större utsträckning hade brister än intyg utfärdade för män.
– Om det saknas information kan Försäkringskassan inte fatta beslut om ersättning eller avgöra om samordnade rehabiliteringsinsatser behövs, vilket i sin tur skapar problem för den sjukskrivne.
En annan studie i Marine Sturessons avhandling visar på att begreppet arbetsförmåga, som är centralt i arbetet med sjukskrivna, är svårtolkat och har en komplex struktur med många samverkande komponenter. För att bedöma arbetsförmåga krävs bland annat information om vad individen har för arbetsuppgifter och vad dessa innebär. Om den sjukskrivande läkaren saknar information blir det svårt för honom/henne att bedöma arbetsförmågan.
– För att patienten ska kunna ta del av sjukförsäkringen krävs att läkaren styrker att det är sjukdomen som är orsaken till den nedsatta arbetsförmågan. Eftersom arbetsförmågan kan påverkas av så många olika faktorer kan detta vara svårt att avgöra.
Avhandlingen lyfter också fram upplevelsen av mötet mellan sjukskriva och personal inom primärvården.
– Vårdpersonalen kan underlätta sjukskrivna personers återgång i arbete genom att tillsammans med individen skapa en strukturerad plan samt stödja individen framåt i processen och dennes aktivitetsbalans. Möten i vården måste bygga på ömsesidig tillit.
Studie
I den första studien användes fokusgrupper för att undersöka arbetsterapeuters och läkares syn på arbetsförmåga och deras erfarenheter av att bedöma arbetsförmåga.Den andra studien utvärderade genomförbarheten och effekten av en intervention som prövades vid fyra hälsocentraler där arbetsterapeuter medverkar i bedömning av arbetsförmågan för sjukskrivna personer. I studie tre intervjuades 21 personer som var eller nyligen varit sjukskrivna om vad de uppfattar som viktigt i kontakten med primärvården. Den fjärde studien utvärderande kvaliteten av den information i läkarintyg som utfärdats i primärvården.
Marine Sturesson är legitimerad arbetsterapeut och har arbetat i många år inom Västerbottens läns landsting. Sedan 2006 arbetar hon med verksamhetsutveckling av försäkringsmedicinska frågor inom enheten för Vård och kvalitet i Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting.
Avhandling
Torsdagen den 29 oktober försvarar Marine Sturesson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering sin avhandling med titeln: The sick leave process in primary health care – encounters, assessments and collaboration. Svensk titel: Primärvårdens arbete med sjukskrivna – patientmötet, bedömningar och samverkan. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare är Birgitta Bernspång.
Kontaktinformation
Marine Sturesson
Telefon: 070-300 82 31
E-post: marine.sturesson@vll.se
– Trådlösa routrar är ett stort säkerhetshot. De flesta routrar innehåller programvara som är fyra till fem år gammal redan vid inköpstillfället och många är fulla av säkerhetshål. Det är oroande eftersom en allt större del av nättrafiken går genom routrar, som kan snappa upp trafiken, sprida virus eller till och med initiera egna cyberattacker, säger Anna Brunström, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet.
Frågan om trådlösa enheter såsom routrar är aktuell just nu eftersom både EU och USA håller på att revidera kraven som produkter klassade som radioutrustning måste uppfylla för att få säljas. Argumentet för regelverket är att man vill förhindra att radiosignaler stör varandra, genom att inte tillåta förändringar i programvaran och på så sätt stänga enheten.
Problemet är att om enheterna stängs kan ägaren av en enhet inte längre installera ny programvara för att täta säkerhetshål eller få bättre prestanda. Det blir inte heller möjligt för forskare att experimentera för nya och bättre lösningar.
– Vi ser allt fler exempel på problemen med stängda enheter där det inte går att komma åt programvaran, säger Toke Høiland-Jørgensen, doktorand i datavetenskap vid Karlstads universitet.
– Ett exempel är säkerhetsproblematiken, men vill vi också använda de här enheterna i vår forskning, något som är omöjligt om de är stängda, då kan vi inte ens verifiera att de fungerar som de ska. Säkerhet och prestanda i framtidens internet Senare års forskning har visat allt tydligare att möjligheten att installera öppen programvara på framför allt WiFi-utrustning är enda sättet att säkra inte bara möjligheten för fortsatt utveckling och forskning, utan även säkerhet och prestanda i framtidens internet. Det är även centralt för att minska mängden elektroniskt avfall då uppgraderingar av programvaran förlänger hårdvarans livslängd.
Forskare vid Datavetenskap på Karlstads universitet har därför tillsammans med drygt 260 internetexperter världen över valt att delta i en internationell kampanj som försöker påverka utformningen av regelverket så att de nuvarande problemen med trådlösa enheter kan lösas. Karlstads universitet har också valt att skicka in ett remissyttrande till regeringen gällande genomförandet av radioutrustningsdirektivet (N2015/5144/ITP).
Det övergripande verktyget som kampanjen vill lyfta fram är helt enkelt: öppenhet. Kampanjen förespråkar att det nya regelverket ska kräva att programvaran görs tillgänglig för oberoende inspektion innan utrustningen kan godkännas för försäljning. Ett annat krav är att producenten garanterar att uppdatera utrustningen enligt gällande praxis för mjukvara, först och främst vad gäller säkerhetsuppdateringar.
– Genom att kräva att producenter av trådlösa enheter uppfyller dessa ganska simpla krav skulle vi kunna förbättra både säkerheten och prestandan i alla våra nät markant, säger Toke Høiland-Jørgensen.
Kampanj
Kampanjen startades av Dave Täht (numera anställd vid Karlstads universitet) tillsammans med Vint Cerf, meduppfinnare av internet, och har drivits fram inom projektet Bufferbloat.net.
Kontaktinformation
Toke Høiland-Jørgensen, doktorand i datavetenskap vid Karlstads universitet, toke.hoiland-jorgensen@kau.se eller 072 – 208 48 31
I den nya avhandlingen har 60 plagg från svenska och internationella klädkedjor testats. En första analys hittade tusentals kemikalier i kläderna och ett hundratal identifierades preliminärt. Flera av ämnena fanns inte med på tillverkarnas listor och misstänks vara biprodukter, restprodukter eller tillsatta under transport.
– Att exponeras för dessa kemikalier ökar risken för hudallergier, men de kan vara relaterade till mer allvarliga hälsoeffekter och miljörisker. Några av de identifierade kemikalierna är misstänkt eller bevisat cancerframkallande, samt giftiga för vattenlevande organismer, säger Giovanna Luongo, nybliven doktor i analytisk kemi vid Stockholms universitet.
Beroende av mängd, giftighet och hur lätt de går igenom huden valdes fyra grupper av ämnen ut för ytterligare analys. De högsta halterna av två av dessa, kinoliner och aromatiska aminer, hittades i polyester.
Bomull innehöll höga halter av bensotiazoler, även kläder av ekologisk bomull. Forskarna tvättade kläderna och mätte sedan halterna. Vissa av ämnena tvättades ur, och riskerar därmed att hamna i vattenmiljöer, andra stannade i hög grad kvar i kläderna och blir då en möjlig källa till långvarig hudexponering. Det är svårt att veta om halterna av skadliga ämnen är på hälsofarliga nivåer och vad effekterna av kemikalier i våra kläder kan bli på sikt.
– Vi har bara skrapat på ytan, det här är någonting som måste tas itu med. Kläder bärs dygnet runt hela livet. Vi måste ta reda på om kemikalierna går ut i huden och vad som händer i kroppen. Det är mycket svårbedömt och kräver betydligt mer forskning, säger Conny Östman, Professor i analytisk kemi.
Avhandling
Chemicals in textiles A potential source for human exposure and environmental pollution
Kontaktinformation
Giovanna Luongo, doktor i analytisk kemi vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. E-post: Giovanna.Luongo@aces.su.se tfn: 070-769 99 50 Conny Östman, Professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. E-post: conny.ostman@aces.su.se tfn: 070-870 87 06
Sedan början av 90-talet har genterapi använts som en form av behandling för patienter med ärftliga blodsjukdomar. Genom att genetiskt korrigera patientens egna blodstamceller och sedan transplantera tillbaka dessa, får man friska stamceller som kontinuerligt bildar friska celler som ett botemedel mot sjukdomen. Till skillnad från benmärgstransplantation har metoden med genkorrigering många fördelar.
– Vid en benmärgstransplantation tar man blodstamceller från en frisk donator och transplanterar till patienten. Som regel krävs någon typ av förbehandling av patienten där det sjuka blodsystemet slås ut genom strålning eller cytostatika, i syfte att ge ”plats” för de nya friska stamcellerna, förklarar Maria Dahl, doktorand på Institutionen för laboratoriemedicin.
Även om denna typ av stamcellstransplantationer i många fall är det enda alternativet för att kunna bota en allvarlig blodsjukdom, finns det många komplikationer kring behandlingen. Donatorn och patienten måste vara så kallat immunkompatibla för att det inte ska uppstå livsfarliga komplikationer för patienten på grund av avstötning.
Sjukdomen kräver livslång behandling
Gauchers sjukdom typ 1, är en ärftlig blodsjukdom som ingår i gruppen upplagringssjukdomar och leder till onormal ansamling av en viss typ av fettsyra i kroppen, vilket ger en störd organfunktion.
I arvsmassan hos patienter med Gauchers sjukdom finns mutationer i en gen som gör att ett enzym inte kan bildas normalt. Enzymet behövs för att bryta ner denna typ av fettsyra som förekommer i cellmembran. När enzymet inte fungerar ansamlas dessa fettsyror vilket stör den normala funktionen hos blodceller och kroppens organ.
Patienterna drabbas av en rad olika symtom – förstorad mjälte och lever, rubbad blodcellsproduktion, benfrakturer, lungbesvär och i mer sällsynta fall även hjärnskador. Tillståndet kräver livslång behandling med intravenös enzymterapi 1-2 gånger i månaden vilket innebär ständiga sjukhusbesök och behandlingskostnader på runt 2 miljoner per år/patient.
– I studier på möss, har vi visat att den vanligaste varianten av sjukdomen kan botas med hjälp av genterapi. Efter transplantation av stamceller som genetiskt korrigerats genom lentivirala vektorer, har symtomen på sjukdomen försvunnit helt. De lentivirala vektorerna är baserade på ett virus som är ombyggt så att det inte längre orsakar sjukdom, utan istället tar sig in i arvsmassan och ”klistrar in” en korrekt kopia av den gen som inte fungerar. Cellerna kan därefter producera normalt enzym, berättar Maria Dahl.
Säkra virus används som verktyg vid genkorrigering
Lentivirala vektorer används också i samband med genterapi för andra blodsjukdomar.
– Vår forskning är först med att använda denna typ av genterapi med lentivirala vektorer för Gauchers sjukdom, och visar också att denna typ av genterapi är säker att använda. Tidiga varianter av virala vektorer har gett följdsjukdomar i form av bland annat leukemi, avslutar Maria Dahl.
Forskningsresultaten lägger en grund för att kunna ta nästa steg i att utveckla ett kliniskt applicerbart genterapiprotokoll för patienter med Gauchers sjukdom.
Maria Dahl disputerar 23 oktober i ämnet laboratoriemedicin med inriktning molekylärmedicin. Avhandlingens titel: Cell and gene therapy for blood disorders. Modeling of novel treatment strategies for Gaucher type 1 disease and Diamond-Blackfan anemia in mice.
Text: Åsa Hansdotter
Fakta/Blod
Kroppen producerar dagligen flera miljarder nya blodkroppar vilka har specialiserade funktioner som är livsviktiga för oss. De röda blodkropparna transporterar syre till kroppens vävnader, de vita blodkropparna bekämpar infektioner och blodplättarna gör att det kan bildas sårskorpor för att stoppa en blödning när ett blodkärl skadas. Alla dessa blodkroppar har sitt ursprung i en unik typ av cell – blodstamcellen.
Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se