Tema

Väg nytta mot risk när människor är med

Forskningsprojekt där människor på något sätt är inblandade innebär också ett etiskt dilemma. Forskningen har ett värde, men kan innebära att deltagarna riskerar att skadas. Antingen som försökspersoner eller när deras personliga information behandlas.

När är en förväntad nytta tillräcklig för att utsätta människor för en viss påfrestning eller risk? Stefan Eriksson, docent på Uppsala Universitet, har som arbete att kartlägga forskningsetiska frågeställningar.

– Varje forskare måste ta ett löpande ansvar för att väga uppoffringen mot forskningens värde. Men det finns också ett etiskt skyddsnät för deltagare.

När det handlar om forskning som kan utsätta människor för risk kopplas de etiska nämnderna in för att göra en viktning innan forskningen görs.

Under studiens gång kan oväntade fynd eller biverkningar ändra risk-nytta-balansen till det sämre. Då ska forskaren begära en ny etisk prövning, eller avbryta studien. Ett exempel på när man inte avbröt en studie så snabbt som man borde gjort, trots påtagliga och oväntade biverkningar, är när sex friska försökspersoner i England blev allvarligt sjuka 2006 efter att utsatts för ett nytt läkemedel, TGN1412.

När ska etikprövning göras?
I bland annat följande fall ska forskningsprojektet godkännas av en etiknämnd:

  • Vid fysiskt ingrepp på en deltagare, till exempel blodprov eller kirurgiska ingrepp
  • När en metod används som syftar till att påverka deltagaren fysiskt eller psykiskt
  • Vid studier på biologiska prover som blod, DNA, eller vävnadsprov, där man vet vem som donerat provet
  • När känsliga personuppgifter behandlas

Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på människor
Jämfört med medicinska studier medför forskning inom samhällsvetenskap och humaniora sällan samma risker för de inblandade. Men även här har forskaren ett ansvar att göra en etisk avvägning. Till exempel kan vissa frågor vid enkäter eller intervjuer skapa obehag och väcka minnen.

Även vid samhällsvetenskaplig forskning kan man forska på personuppgifter. Personuppgifter är allt som är kopplat till en person, till exempel enkätsvar eller uppgifter hämtade från register. Hanterar man känslig personlig information finns alltid ett ansvar att skydda informationen. Det kan till exempel göras genom sekretess, kodning, kryptering, eller inlåsning. Hur personuppgifter får behandlas och ska skyddas regleras i Personuppgiftslagen, PuL.

Så viktas nytta mot risk
Det vetenskapliga värdet hos forskningsprojektet ska alltid uppväga de risker och påfrestningar man utsätter deltagarna för. Stefan Eriksson beskriver processen i tre steg:

  1. Först ställer man frågan: Hur viktig är forskningen?
  2. Sedan undersöker man vilka risker och påfrestningar som finns för deltagaren
  3. Till sist väger man dem mot varandra.

Värdera vetenskaplig kvalitet
Om metoden som används i forskningsprojektet inte kan besvara den ställda frågan är den inte värd deltagarnas uppoffring. Om frågan man vill ställa redan besvarats av annan forskning är forskningsprojektet också onödigt. Är det till exempel rimligt att 14-åringar som tillfrågas som sina alkoholvanor kommer ge ett sanningsenligt svar i en enkätundersökning? Kanske är det bättre att välja en annan metod för att få svar på den frågan?

För att bedöma vetenskaplig kvalité behövs vetenskaplig kompetens, dels hos forskaren och dels, om det ska etikprövas, hos etikprövningsnämnden.
– Traditionellt ska vetenskapliga kvalitén också vägas in i etisk prövning. Även resurser och kompetenser som projektet har att röra sig med vägs då in, säger Stefan Eriksson

Nytta för vem?
Att väga risk mot nytta låter kanske som något ganska oproblematiskt. Men nytta för vem? Etikprövningslagen säger ”till nytta för vetenskapen”, men hur mycket ska man väga in nyttan för de som deltar och nyttan för samhället?

– I praktiken tar man nog hänsyn till alla dessa ting. Men hur de ska vägas relativt varandra är fortfarande tämligen oklart, säger Stefan Eriksson.

Hur stor är risken?
Efter att bedömt nytta kommer man till risker och påfrestningar. Man får då skilja på vad som riskerar hända och hur stor risken är att det händer. Riskerar man illamående eller hjärnskada? Hur sannolikt är det att det händer? En sårbar grupp som till exempel gravida kvinnor kan löpa större risk att något allvarligt händer. Svårigheter att bedöma risk gör också själva vägningen mot nytta svår.

Enligt Stefan Erikssons erfarenhet är det svårt att ringa in exakt hur man gör vägningen i etiska nämnder.

– Måttstocken tycks till stor del vara intuitiv. Även om Helsingforsdeklarationen och andra etiska dokument säger att individens intresse ska ha prioritet så tillåts mycket forskning som motiveras av samhällets eller vetenskapens intresse snarare än att den gör gott för deltagarna.

Det omvända är ibland fallet, att människor tillåts ta stora risker för att de kan ha en mycket osannolik men samtidigt potentiellt mycket stor vinst att hämta, som en bot för svår sjukdom.

Redaktör/skribent: Anja Castensson

Tillfrågad expert: Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, Uppsala universitet och redaktör för webbplatsen Codex ,www.codex.vr.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Väg nytta mot risk när människor är med

 lästid ~ 4 min