Tema

Sprid en sann bild av forskningen

Forskning ska publiceras, men hur? Idealet är öppenhet och sanning, både när det gäller metoder och resultat, liksom att det finns en kvalitetskontroll.

Publicering gör att vetenskaplig kunskap kan spridas och användas av fler. Forskningens metoder och resultat delas, diskuteras och ifrågasätts. Idéer om hur världen fungerar etableras som vetenskapliga fakta efter att ha testats ordentligt i forskarsamhället. Ett resultat blir starkare när andra studier får samma resultat.

– En svala gör ingen sommar, säger Anders Ekbom, professor vid Karolinska Institutet.

Forskning ska gå att lita på
Det som publiceras ska vara en sann bild av forskningen som den gått till. Hur vanligt det är med brott mot det är svårt att säga. Avvikelser från god forskningssed – från sanning och öppenhet – kan delas in i tre kategorier:

  • Fabricering — hitta på data eller resultat
  • Förvanskning — justering av data eller i presentationen av data
  • Plagiering — kopiera någon annans idéer, texter eller data utan att ange källa

Hitta på data
Det finns flera uppmärksammade fall av påhittade data, som till exempel Wakefields forskning som baserade ett samband mellan vaccinering och autism på förfalskade data. Anders Ekbom har själv varit med och utrett fusk vid svenska och norska universitet, som till exempel fallet Jon Sudbø, en norsk cancerforskare som visade sig hittat på det mesta av sin forskning.

Förändra data
Udda mätpunkter kan bero på felmätningar och tas ofta bort när data ska analyseras. Gert Helgesson, docent i medicinsk etik, påpekar att det inte behöver vara fel att ta bort data så länge man är öppen med vad man gör. Det finns en gråzon där en forskare kan glida mot att i tysthet välja de mätpunkter som bäst stämmer med hypotesen. På samma sätt kan metoder och analyser tillrättaläggas så att man får önskat resultat. Att man gjort så kanske inte tas med när forskningen publiceras.

– Det är inte uppenbart gjort med avsikt, men slarvigt utförd forskning som ska verka välgjord är också illa. Man missleder andra forskare och slösar deras resurser när de försöker upprepa resultaten, säger Anders Ekbom.

Därför inskärper han att forskare har ett ansvar att dokumentera sin forskning ordentligt med labb- och loggböcker samt ha rutiner och resurser för att säkerhetskopiera data.

Avstå från att publicera oönskade resultat
Det finns också risk att hela forskningsstudier inte publiceras när de inte ger önskat resultat, som till exempel när ett nytt läkemedel inte visat sig bättre än ett äldre läkemedel i en studie. Det publiceras i världen fler studier som stödjer den idé man ville testa än studier som motbevisar idén. Fenomenet kallas positive publication bias.

International Committee of Medical Journal Editors, ICMJE, kräver numer att alla kliniska studier ska ha registrerats i en offentlig databas, annars ska inte studien publiceras. I enlighet med Helsingforsdeklarationen ska studierna ha registreras innan den första försökspersonen rekryteras. Genom det kan de opublicerade negativa studierna inte gömmas undan.

Intressekonflikter
Vetenskapliga tidskrifter som följer ICMJE kräver också att intressekonflikter ska rapporteras, det ska tydligt stå vilka uppdragsgivare och bindningar man har som författare till en artikel. Wakefield visade sig till exempel ha ansökt om patent på ett annat, alternativt vaccin, som kunde sålt i stora mängder om han lyckats misskreditera det vanliga vaccinet.

Vetenskaplig publicering med peer review
En tidskrift utan peer review räknas inte fullt ut som en vetenskaplig tidskrift. Redaktören för en vetenskaplig tidskrift bedömer om en artikel är intressant för tidningen och avgör om den ska skickas ut på peer review, berättar Gert Helgesson.

– En första kvalitetskontroll sker alltså på redaktionen.

Vid peer review gör ett antal andra forskare i samma fält en kritisk bedömning av artikeln. Det finns risk att en forskare som granskar artikeln kan ha intresse av att antingen bromsa artikeln från en konkurrent, eller orättvist gynna forskning som passar med de hypoteser man själv tror på. Trots bristerna är det svårt att tänka sig ett annat system enligt Gert Helgesson.

– Det är ändå en stor fördel att peer reviewgranskare sållar i geggamojan så att läsarna slipper lägga tid på att läsa dåligt gjord forskning.

Anders Ekbom påpekar att det var en granskare som slog larm om cancerforskaren Sudbøs forskningsfusk. Granskaren lade märke till att ett register Sudbø använde i sin forskning ännu inte fanns när studien gjordes.

– Detta påpekande hindrade dock inte tidskriften från att publicera!

Publicering som vetenskaplig merit
Forskarkarriären bygger till stor del på forskarens publikationslista, berättar Gert Helgesson. Många artiklar i vetenskapligt högrankade tidskrifter utgör idag ett mått på vetenskaplig kvalitet inom medicin och biologi.

– Måttet styr, inte kvalitén i sig. Risken finns att fokus allt för mycket hamnar på hur mycket och i vilka tidskrifter man publicerar och för lite på vad man faktiskt gjort.

En följd av detta är att det blir lockande att dela upp en lång artikel i flera kortare för att på det sättet få fler artiklar, trots att det då kan bli svårare att förstå vad forskningen går ut på. Betoningen av hur mycket forskaren har publicerat gör också att många vill stå med som författare även på studier där de inte har gjort någon viktig insats. En tredje möjlig effekt är att forskare kan lockas att ta snabba genvägar till publicering genom att frisera resultat och metoder.

Helt tillgänglig forskning – open access
Vid open access läggs artiklar ut på internet så att alla kan läsa det gratis. När man även lägger ut rådata eller annat källmaterial kallas det open data. Fördelar med open access är att fler får tillgång till forskningens resultat. Traditionella vetenskapliga tidskrifter kräver oftast att man betalar för att få tillgång till artikeln, antingen via prenumeration eller för enskilda artiklar.

Open accesstidskrifter tar inget betalt av läsarna utan tar betalt av forskarna för att publicera.

– Det finns farhågor att sådana tidskrifter kan slarva med kvalitetskraven för att tjäna mer pengar, säger Gert Helgesson.

Det är också möjligt att publicera med open access samtidigt som man publicerar på traditionellt sätt, till exempel genom att lägga en gratiskopia på nätet.

Vetenskapsrådet har sedan 2010 krav på att vetenskapliga artiklar från forskning finansierad av dem ska publiceras med open access.

Redaktör/skribent: Anja Castensson

Tillfrågade experter
Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, Uppsala universitet och redaktör för webbplatsen Codex http://www.codex.vr.se/länk till annan webbplats
Gert Helgesson, docent i medicinsk etik, Karolinska Institutet.
Anders Ekbom, professor epidemiologi och prefekt vid Karolinska Institutet

Fördjupning:

Artiklar och böcker

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sprid en sann bild av forskningen

 lästid ~ 5 min