Dagens datorvanor försämrar läsförmågan
Att svenska elever blivit sämre på att läsa har vi hört länge. Orsaken har varit mer oklar. Nu kan emellertid Monica Rosén visa att inte bara skolan utan också fritiden spelar en viktig roll. Barn tillbringar nämligen allt mer tid framför datorn, och det främjar inte läsutvecklingen.
Monica Rosén är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och slutrapporterade nyligen ett projekt stött av Riksbankens Jubileumsfond där hon studerade förändringar i läskompetensen mellan 1970 och 2001.
Förutom att ha fått fram en metod för hur man kan jämföra läskompentensen och dess förändring över tid, har Monica Rosén också analyserat skillnaderna över tid mellan olika länder för att förklara de skillnader som finns. Hon kan nu visa att datoriseringen av hemmen har en direkt negativ inverkan på 9- och 10-åringars läskunnighet.
-Ett av våra mer slående resultat är just att datorerna medverkar till att ändra våra barns vanor på ett sådant sätt att de inte utvecklar sitt läsande i samma utsträckning som tidigare. Genom jämförelser av länder kan vi se att med ökad datoranvändning på fritiden så sjunker läsprestationerna, säger hon.
Detta kunde avläsas när man jämförde förändringar som skett i läsning med förändringar som skett i datoranvändning i hemmet. Först gjordes studier av hur elevers läsförmåga förändrats från 1970 och framåt. Ungern, Italien, USA och Sverige tillhör den grupp länder som varit med i samtliga internationella jämförelser sedan 1970-talet. I Italien och Ungern har läsutvecklingen gått stadigt uppåt sedan 1970-talet, medan den både i USA och i Sverige sedan 1991 har haft en mer eller mindre kraftig nergång. Från 1991 till 2001 och 2006 har fler länders resultatförändringar gått att lägga till analysen.
När forskarna började undersöka vad skillnaderna kunde bero på, kunde de konstatera att det under denna period inte bara var skolan och lärarutbildningen som förändrats, utan också samhället och vad barn gör efter skolan. Både de svenska och de amerikanska eleverna rapporterade en kraftig ökning av sitt datoranvändande på fritiden under denna period, medan någon sådan ökning inte rapporterades av eleverna i Ungern och Italien.
-Våra resultat visar på ett starkt negativt samband mellan förändringar i datoranvändning och förändringar i läsprestationer. Både svenska och amerikanska barn rapporterade under den här tiden ett kraftigt ökat datoranvändande på fritiden, däremot fanns det inte någon sådan ökning i Italien eller i Ungern, säger Monica Rosén.
Dessutom fanns det ett negativt samband mellan ett ökat datoranvändande hemma med frekvensen nöjesläsning och med frekvensen bibliotekslån av böcker på fritiden. Förändrade läsvanor på fritiden är alltså en förklaring bakom nedgången i läskompetens under 1990-talet.
Samma datorisering har också påverkat vuxnas läsande – också bland vuxna har läsandet på papper minskat, och i många hem blir det allt mer ovanligt att se någon som faktiskt sitter och läser.
-Intressant är också att vi kan visa att de försämrade resultaten finns framför allt från mitten av skalan och uppåt. Det är inte de sämsta läsarna som blivit fler, utan de medelgoda och duktiga läsarna som blivit sämre – det är viktigt.
Och det är framför allt pojkar som blivit sämre på att läsa.
-Både datorsittande och läsning har blivit mer genusmärka, säger Monica Rosén och pekar på att flickor sedan länge läser mer än pojkar, som oftare sitter framför datorn.
Ett viktigt mål för Monica Rosén var just att ta fram metoder för att jämföra läsutvecklingen över tid. Förändringar av skolan som friskolereformen, nya läroplaner eller ny lärarutbildning tar tid att sätta sig, och bara genom långa perspektiv kan man förhålla sig både till skolans och samhällets utveckling.
-Vi visar att det är komplicerat att mäta och jämföra läskompetensen över tid, och att man inte ska vara så snabb med att lägga hela förklaringen till nedgången i läsning till brister i undervisningen. Tvärtom, datoranvändningens negativa inverkan på läsningen visar med all tydlighet att fritiden är väl så viktig vad det gäller läsningen, säger hon.
Slukaråldern håller möjligen på att bli ett minne blott. Fiktiva världar får barn i dag genom ettor och nollor snarare än via böcker.
Monica Rosén nås på Monica.Rosen@ped.gu.se Hennes slutredovisning finns här.
Se även Jan-Eric Gustafsson slutredovisning Centrum för komparativ analys av utbildningsresultat
