Höga doser av strålning från Tjernobyl till grodor utanför Gävle
Trots att det har gått 20 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl så kan höga stråldoser från radioaktivt cesium fortfarande uppmätas i en alsumpskog utanför Gävle. I en miljö där människor sällan vistas kan grodor vara de som får de högsta stråldoserna. I en ny avhandling vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, har Karolina Stark studerat stråldoser till grodor.
Hot från radioaktiva ämnen genom ett ökande antal kärnkraftsverk, olösta kärnavfallsfrågor, kärnvapenprovsprängningar och ”smutsiga bomber” kräver ett gediget strålskydd. Hittills har detta strålskydd varit fokuserat på skydd av människor, men nu finns en ökad efterfrågan efter att även inkludera ett speciellt skydd av djur och växter i systemet.
Karolina Stark vid Systemekologiska institutionen och medförfattare har studerat ansamlingen av radioaktivt cesium i en alsumpskog utanför Gävle och mätt och beräknat stråldoser till grodor som lever i denna våtmark.
– Vi har sett att en stor del av de radioaktiva partiklarna hamnar i våtmarker vid översvämningar under en vårflod så som i denna alsumpskog, säger Karolina Stark.
Avhandlingen visar att nivåerna av radioaktivt cesium i alsumpskogen är sju gånger högre än i granskogen runt omkring som fick en stor del av nedfallet i Sverige efter Tjernobylolyckan 1986. I dagsläget finns ingen internationellt etablerad metod för hur stråldoser till djur ska beräknas och uppskattas. Karolina Stark och hennes medförfattare har använt några av de föreslagna dosmodellerna som finns och även konstruerat grodfantom för att kunna mäta stråldoserna till grodor direkt i våtmarken.
-Våra resultat visar bland annat att den externa dosen från marken är högre än den interna dosen hos grodor och grodfantomerna visade att den högsta externa dosen går in i grodornas tunna hud, säger Karolina Stark.
Troligtvis utsätts inte grodorna för stråldoser som kan hota populationen, men i jämförelse med stråldoser som tillåts för människor så får grodorna en hög exponering menar Karolina Stark.
Avhandlingen innehåller även en essä om effekter på grodor och paddor efter låg-dosrat strålning från cesium-137.
Avhandlingens titel: Risk from radionuclides: a frogs perspective.
Ytterligare information:
Karolina Stark, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0736-233 915, 08-16 42 77, e-post: karolina@ecology.su.se
För bild på Karolina Stark eller grodor, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
