Tema

NYHETSBREV 2004-11-11

AVHANDLINGAR

Blockering av serotoninreceptorer kan motverka dåligt minne

Den typ av dåligt minne som uppstår vid Alzheimers kan motverkas genom blockering av serotoninreceptorer. Det visas i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.

Ämnet serotonin är mest känt som den neurotransmittor som är minskad vid depression. Moderna antidepressiva läkemedel ökar nivåerna av serotonin i hjärnan. Forskningen har visat att serotonin kan ha betydelse även för minne och inlärning vid sjukdomar som utmärks av ett försämrat minne, som exempelvis Alzheimers sjukdom.

I läkare Maria Lüttgens avhandling från Karolinska Institutet presenteras resultat av minnestester på råttor och möss. Effekterna studerades av kemiska substanser som binds till två olika receptorer: serotoninreceptor 1A respektive serotoninreceptor 1B. Kemiska substanser kan antingen stimulera eller blockera en receptor.

Resultaten visar att när man stimulerade serotoninreceptorena 1A och 1B påverkades inlärning och minne negativt medan blockering av dessa båda receptorer förbättrade minnet.

Vid Alzheimers sjukdom är halter och funktion av de båda transmittorerna acetylkolin och glutamat påverkade. De mediciner som idag används för att förbättra minnet vid Alzheimers sjukdom, verkar antingen genom att minska nedbrytningen av acetylkolin eller genom att stabilisera funktionen hos de nervceller som använder transmittorn glutamat.

De aktuella studierna visar att blockeringen av serotoninreceptorerna kunde motverka dåligt minne som framkallats av acetylkolin- respektive glutamatblockad.

Därför förefaller det som om substanser med förmåga att blockera serotoninreceptorerna skulle kunna utgöra basen för nya läkemedel mot sjukdomar som ger minnesstörningar, i synnerhet Alzheimers sjukdom, som har minskade nivåer av acetylkolin och glutamat.

Avhandling:
Serotonergic receptor subtypes in learning and memory: Focus on 5-HT1A, 5-HT1B and 5-HT2A receptors

Författare:
Maria Lüttgen, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-524 870 74, mobil 070 405 2151 eller mail maria.luttgen@neuro.ki.se

Disputationen har ägt rum.

Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-628-6148-4/


Kostmanns sjukdom

Ingående studier av den mycket ovanliga Kostmanns sjukdom beskrivs i Göran Carlssons avhandling från Karolinska Institutet. Kostmanns sjukdom, som är ärftlig, orsakar brist på de blodceller som kallas neutrofiler. Bristen leder till en ökad risk för allvarliga och ibland livshotande infektioner.

Vid Kostmanns sjukdom stoppas bildningen av neutrofiler tidigt i utvecklingen i benmärgen. Dagens behandling med tillväxtfaktorn G-CSF stimulerar förstadier till neutrofiler att mogna ut. Innan behandling fanns tillgänglig dog barnen oftast i svåra bakterieinfektioner redan under sitt första levnadsår.

I avhandlingen beskrivs hur behandling med G-CSF drastiskt minskat de bakteriella infektionerna och förbättrat patienternas livskvalitet. Fortfarande kvarstår dock problem med infektioner, speciellt i munnen, med tandköttsinflammation och tandlossning som följd. Trots behandlingen fungerar neutrofilen inte helt normalt i sin bakteriedödande förmåga, troligen beroende på avsaknad av antibakteriella peptider. Kunskapen om detta kan förhoppningsvis användas vid behandling av tandlossningssjukdomen.

Patienter med Kostmanns sjukdom har också en ökad risk för att utveckla leukemi. Leukemin kommer inte plötsligt utan förändringar, som kan upptäckas i genetiska prover, uppkommer efterhand. Upptäcks förändringarna tidigt finns det stora chanser att behandla patienterna. Den presenterade forskningen kan leda vidare till bättre förståelse för vilka patienter som utvecklar leukemi och hur man på bästa sätt kan behandla och kanske förhindra den utvecklingen.

Kostmanns sjukdom beskrevs första gången 1956 då den svenske barnläkaren Rolf Kostmann fann denna svåra neutropeni hos besläktade barn i en liten ort i norra Sverige. Barnen hade ärvt så kallade recessiva anlag från båda sina föräldrar. Kostmanns sjukdom uppskattas förekomma hos 1-2 personer per en miljon innevånare.

Avhandling:
Kostmann syndrome: A clinical and pathophysiological study.

Författare:
Göran Carlsson, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel 070 606 7162 eller mail: goran.carlsson@kbh.ki.se

Disputationen har ägt rum.

Avhandlingens abstract finns på:
http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-059-1/

PRISER OCH UTNÄMNINGAR

Claes Gustafsson vid institutionen för medicinsk näringslära, Karolinska Institutet, får 2004 års The Svedberg-stipendium. Stipendiet delas ut av Kungl. Vetenskapsakademiens nationalkommitté för biokemi och molekylärbiologi samt Svenska föreningen för biokemi och molekylärbiologi. Claes Gustafsson får priset ”för hans studier av mediatorkomplexet och för klargörandet av dess betydelse för transkriptionell reglering i eukaryota celler”.


Birgit Angmar -Månsson, professor i karieslära vid Karolinska Institutet, är en av tre nya hedersdoktorer vid Sahlgrenska Akademin. Hon utses till odontologie hedersdoktor. Hon har bland annat utvecklat QLF, Quantitative Light-induced Fluorescense med vilken man kan utvärdera olika kariesprofylaktiska metoder och preparat.


Mikael Persson, med dr. vid avdelningen för medicinsk teknik, Karolinska Institutet, har blivit tilldelad Stockholms stads uppfinnarstipendium. Tillsammans med docent Jan van der Linden har han utvecklat och patenterat ett nytt instrument och en ny metod som kan göra hjärtoperationer säkrare.


Klas Kärre, professor i immunologi vid Karolinska Institutet, har av det tyska sällskapet för immunologi, ”Deutsches Gesellschaft fur Immunologie”, mottagit deras främsta utmärkelse. Utmärkelsen, Avery-Landsteiner Prize, delas ut vartannat år sedan 1973 till internationellt framstående forskare inom immunologin. Kärre har fått priset för sina upptäckter inom forskningsfältet naturlig immunitet och framförallt naturliga mördarcellers specificitet, särskilt deras förmåga att upptäcka celler som saknar vissa molekyler den så kallade ”missing self” hypothesis.

För kontakt med forskare vid Karolinska Institutet besök hemsidan www.ki.se och Sök personal.

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är Sveriges enda universitet med renodlad medicinsk inriktning. Det är också ett av Europas största centrum för medicinsk utbildning och forskning. Karolinska Institutet utser årligen pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa.

NYHETSBREV 2004-11-11

 lästid ~ 4 min