| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

Den islamitiska terrorn skrämmer oss mest eftersom den är global och våldet drabbar b red are, trots att den vanligaste terroristen i Europa är en korsikansk separatist.
Vissa forskare menar att välden har blåst upp terroristhotet oproportionerligt mycket. Som en jämförelse dog det år 2001 dubbelt så många i matförgiftningar i USA som i attackerna den 11 september. Hur hemsk en terrorattack än är, så utgör den sällan ett existentiellt hot mot ett helt samhälle. Samtidigt har antalet terrorattacker ökat internationellt. I en rapport från amerikanska UD beskrivs spridningen av terrorismen som en form av globalt uppror (Global Insurgency) som inte ser några begränsningar i enskilda stater utan kan etablera sig över hela världen. Men terrorismen är hittills tydligt koncentrerad till Irak, där ungefär hälften av världens 14 000 terrorattacker ägde rum år 2006. Under samma år dog 20 000 personer världen över i terrordåd. Två t red jedelar av dem dödades i Irak.
Hur ska vi då upptäcka om hoten klingar av? Sannolikt kommer terroristvågen att ebba ut, tror forskare. Men det är omöjligt att förutspå när eller hur. Själva kärnan i hotet är att vi aldrig vet när och var det drabbar. Vi kan alltså aldrig vara säkra, och det kommer alltid att vara svårt att skydda sig. Det går därmed inte att helt och hållet att förebygga hotet om terrorism, det är något vi får lära oss leva med. Kanske är de största hoten från terrorismen, och bekämpningen av den, att de ökar klyftorna mellan människor och grupper på ett sätt som blir svårhanterligt i framtiden. Och som i sin tur riskerar att föda ny terrorism.

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN