
För att en gärning ska bedömas som terroristbrott måste gärningsmannens avsikt vara att skapa fruktan hos en befolkningsgrupp påverka offentliga organ att göra, eller inte göra något samt genom gärningen hota viktiga politiska, ekonomiska eller sociala strukturer i samhället. I Sverige har lagstiftningen skärpts i syfte att förhindra framtida terrorbrott. Lagen kan innebära att brott bestraffas innan de har begåtts. Det är juridiskt svårt att bevisa vilka avsikter en människa eller en grupp människor har. Men i vissa fall kan en brottslig avsikt vara direkt straffbar. Förbe red else till brott eller stämpling, är ett brott enligt andra paragrafen i brottsbalkens 23:e kapitel. Om någon köper sprängmedel eller vapen som den överlämnar till andra för att fullborda gärningen, klassas det som förbe red else för brott eller stämpling. Ett annat exempel är om någon överlämnar pengar som betalning till någon för att utföra ett mord. Svårt att dra gränser mellan brott och förberedelse till terrorism
Detta är ett svårbedömt juridiskt område, med många gråzoner. Frågor som måste ställas är "Hur långt gångna är förbe red elserna?" och "Hur detaljerade är de?". Risken för feltolkning är mycket stor. Vardagliga aktiviteter kan feltolkas som brottsliga förbe red elser om det är "fel" person som utför dem. Det finns en risk, menar forskare, att fokus hamnar på gärningsmannen i stället för på gärningen.Samhället strävar efter att brott inte ska inträffa. Detta brukar kallas för preventionism. Men om vi börjar skydda oss mot allt, överallt, så innebär det i förlängningen ett hot mot det öppnasamhället. Två bärande frågor bör hela tiden ställas mot varandra när det gäller samhällets preventionism: Vad måste vi göra för att vara helt säkra? och Vad är egentligen rimligt att göra?
När övergår ett vanligt brott till att bli ett terroristbrott? När blir ett vapen som någon smugglar in, eller olagligt har i byrålådan, ett brott mot terroristlagarna i stället för ett brott mot vapenlagarna? Ja, här kommer åter frågan om avsikt in. Det handlar om hur domstolen ser på den person som innehar vapnet eller sprängmedlet. Domstolen måste alltid bevisa avsikten.
Faktaruta
Några exempel är att straffgränserna har sänkts för fall där polisen får använda hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Dessutom får de i hemlighet bugga och avlyssna telefoner och kameraövervaka personer i preventivt syfte om man misstänker att personen i framtiden kan komma att begå grova brott. Alla som döms till fängelsestraff kan få sin DNA-profil inlagd i DNA-registret. Vårdpersonal kan tvingas bryta sin tystnadsplikt och lämna uppgifter till Säpo om polisen anser att det behövs för att skydda regeringen, riksdagen eller kungahuset. Försvarets Radioanstalt får enligt den nya FRA-lagen befogenhet att bevaka all (även privat) trådbunden kommunikation (telefonsamtal, e-post och fax).
Tio frågor & svar om terrorism.