| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

En grundläggande fråga är om det är möjligt att förebygga terrorism i betydelsen att den aldrig uppstår. Kanske är kärnan förståelse och tillit. För att minska spänningar mellan folkgrupper betonar EU vikten av en fungerande integrationsprocess i varje land. Man tar alltså avstånd från att likställa terrorism med en viss kultur, civilisation eller religion. I stället betonas vikten av dialog mellan olika kulturer och religioner för att "återvinna den mark där terrorism och radikalism har sin grogrund". Detta förhållningssätt brukar beskrivas som att fokus bör vara på att "vinna motståndarens hjärta och hjärna" — inte på krigföring.
Vissa forskare anser att mer forskning inom det sociala området är en förutsättning för att vi överhuvudtaget ska kunna förstå olika trossystem och stridsdoktriner hos dagens terroristgrupperingar. Och på det globala planet kan en möjlig väg vara att arbeta för demokratisering av Mellanöstern, menar andra forskare.
Ur ett mer nationellt psykosocialt perspektiv kan det vara viktigt att tidigt i barns och ungdomars liv erbjuda vänskapsutbyten mellan skolor och med barn från olika kulturer och socioekonomiska miljöer. Lärares medvetenhet är också av betydelse, liksom kunskap och attityder hos myndigheternas handläggare, sjukvårdspersonal och polis.
Hur rädda bör vi vara för framtida terrorattacker? "Alert, but not alarmed" är ett svar. Det vill säga, vi ska inte fokusera för mycket på problemet, men ändå vara vaksamma på det. Vissa hotbilder är uppförstorade, men samtidigt förekommer trots allt attentat. Vi måste lära oss att leva med den risken, utveckla en motståndskraft att möta terroristhandlingar, och ha be red skap att snabbt kunna återgå till det normala efter att något har hänt.

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN