Terrorism

Sök.

Prenumerera

Registrera dig för vårt nyhetsbrev gratis.

Mer information

Tror du atmosfären i butiker påverkar dina inköp?

Ja, ofta

272

Ibland

Nej, inte alls

Vet inte

Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor

Läs om vad som får oss att handla mer i butikerna, i en artikel från forskning.se.

Hitta direkt.

Skicka vykort

Nästa

Föregående

Är forskarna överens?

Åsikter om händelser, orsaker och verkan skiljer sig åt bland forskare som ägnar sig åt att studera terrorism — inte minst mot bakgrund av att forskarna utgår från flera olika vetenskapliga perspektiv. Vissa anser att man måste förstå både terroristernas självbild och deras världsbild för att förstå deras avsikter. Andra menar att motiven är ointressanta och att terrorismen är att betrakta som en kriminell handling. Därför är det näst intill omöjligt att hitta en dominerande forskningsuppfattning när det gäller terrorismens historia och dagsläge.

Forskarna är till exempel inte överens om huruvida "kriget mot terrorismen", proklamerat av George W Bush, varit framgångsrikt eller inte. Vissa hävdar att al-Qaida har försvagats betydligt på senare tid, medan andra anser att de tvärtom är farligare än någonsin.

Det finns också saker som de flesta forskare är överens om. Till exempel att terrorism är en mångtusenårig företeelse, och inte ett 2000-talsfenomen. Men riktigt vilka händelser och handlingar som ska skrivas in som terroristattacker i historieböckerna, det råder det delade meningar om. Vanligtvis brukar till exempel "statsterrorism" som Stalins och Hitlers regimer inte rent vetenskapligt betraktas som terrorism.

Att attackerna den 11 september ledde till att de flesta av världens demokratier införde begränsningar i de mänskliga rättigheterna och försämringar av rättssäkerheten, den uppfattningen delas dock av de flesta experter inom terrorismområdet.

Vilka forskar om terrorism?

Terrorismforskning är ett utpräglat tvär- och mångvetenskapligt forskningsområde, som ännu är på relativt ung och delvis obruten mark. Det finns också så olika former av terrorism vilket gör att det blir ännu svårare att förena sig kring terrorism som enhetligt fenomen. Detta sammantaget gör att vetenskapen ännu inte kunnat enas kring en grundläggande definition av terrorism.

Forskare som studerar terrorism arbetar inom många olika vetenskapsgrenar, däribland: etnologi, folkrätt, freds- och utvecklingsforskning, historia, internationell rätt, kriminologi, medie- och kommunikationsvetenskap, mikrobiologi, praktisk filosofi, psykologi, statsvetenskap, straffrätt och underrättelseanalys.

Egentligen var det först efter 11 september som terrorforskningen kom högt upp på agendan — både inom vetenskap och politik. Såväl regeringar som forskningsfinansiärer såg då ett behov av opartisk forskning om terroraktioner, om mekanismerna bakom dem och möjligheterna att skydda sig.
Den som vill fördjupa sig i ämnet kan söka sig till det 700 sidor tjocka vetenskapliga samlingsverket "Political terrorism", som tydligt visar vilket komplext och svårfångat område detta är.