| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

Varje land definierar därför terrorism utifrån sin egen tro och sina nationella intressen. Detta gör frågan ännu mer komplicerad, och FN:s fördömande av terrorism har därmed en inbyggd svaghet. USA definierar terrorism som "... uppsåtligt, politiskt motiverat våld som utövas mot ej stridande mål, av subnationella grupper eller hemliga agenter". EU:s definition sker i liknande ordalag: "En terroristhandling är en avsiktlig handling som på grund av sin art eller sitt sammanhang allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation och som definieras som ett brott enligt nationell lagstiftning."
Den islamistiske religiöse ledaren, ayatolla Taskhiri, har beskrivit terrorism som "ett dåd som utförs för att uppnå ett omänskligt och korrupt mål och som involverar hot mot någon form av säkerhet, i strid med de rättigheter som bekräftas av religion och mänsklighet". En sådan definition kan innebära att allt som hotar en religion betraktas som terrorism.
Egentligen var det först efter 11 september som terrorforskningen kom högt upp på agendan — både inom vetenskap och politik. Såväl regeringar som forskningsfinansiärer såg då ett behov av opartisk forskning om terroraktioner, om mekanismerna bakom dem och möjligheterna att skydda sig.
Den som vill fördjupa sig i ämnet kan söka sig till det 700 sidor tjocka vetenskapliga samlingsverket "Political terrorism
" , som tydligt visar vilket komplext och svårfångat område detta är.

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN